Lampfot nysilver.

[Ulferic]

Blev även en lampfot idag. Nysilver. Min undran är om någon vet vem denne A B H är. Har sökt lite och hittat en Berhard Hertz. Om det stämmer vet jag inte. Finns en stämpel mellan A B h och prima ns. Kan inte se vad den föreställer. Någon som vet. Lampfoten har säkerligen varit en fotogenare från början. Ser ut att ha suttit ett oljehus där det elektriska nu sitter. Någon som vet vem och hur det mittersta skall tolkas.

[hose]

der er et bogstav før A og et G er et godt gæt. Den pågældende boede i Stockholm så det utydelige mærke kunne sagtens være Sct Eric.
1913 i registret betyder ikke at firma er startet i 1913. Det betyder bare at firma var aktiv i 1913 eller før.
Jeg vil placere den tidligere omkring 1900 måske endda 1880/90.

[Ulferic]

Hej hose.
Har också varit inne på att det skall vara en bokstav före A B H. Men tyvärr omöjligt att se vad det kan vara. Skall nu putsa och skaffa en passande skärm. Kan inte låta bli att köpa diverse lampor i olika material.

[Qrt.S]

Kom nu ihåg att detta sk "nysilver" eller egentligen försilvrat hör till kategorin aluminiumkastruller, inte värda ett ruttet lingon förutom skrot- bruks- och ett eventuellt skönhetsvärde samt "vi ha-värde". Folk tror så mycket... nySILVER...det e'fint!!! HUH!

Detta föremål är dessutom inte i sitt ursprungliga skick och inte heller särskilt gammalt. Hoppas du inte betalade mer än 5 kronor för det. Hoppas heller inte på någon ekonomisk vinning vid en eventuell försäljning.

Intressant att det finns så stor skillnad mellan "nysilver" i Finland jämfört med Sverige. I Finland anses det närmast som värdelöst skräp men i Sverige värderas det högst underligt konstigt högt. På antikmässan i Älvsjö fanns det bord som dignade under "nysilver-bestik". Offrade inte ens en blick på dessa bord.

[Ulferic]

Ger fullkomligt fasen i om det är silver eller nysilver. Köper saker för att JAG tycker det är värt att köpa. Att det i dina ögon inte är värt en krona är inget jag säger emot. Skall fungera som ljuspunkt i mitt hem och sprida ljus och glädje åt mig och frugan. Att den förmodligen är osäljbar kvittar också. Får väl när tiden är mogen slängas i conten för metallskrot. Att jag frågade beror mest på att jag av naturen är vetgirig. Det är inte alla förunnat att kunna köpa ädelt silver utan en del av oss får vandra de fattigas väg. Är också fullt medveten om att det ekonomiska värdet är lika med noll. Tror inte glödlampan lyser sämre p.g.a att det är nysilver. Gav faktiskt så mycket som en tia för foten. Livet går vidare trots allt.

[Qrt.S]

Det var alltså "vill ha-värdet" som jag nämnde. Det är inget fel på det

[Kim von Platen]

Hallå Q,
Vad är det du vill säga? Att i Finland har man ännu inte riktigt fattat att det är hantverket, formgivingen och känslan som betyder någonting, inte blott materialet. Man köper väl inte för att bli rik, utan glad. En silverklump är väl ingenting att ha?
Ulferics lampfot är inte lika vacker som hans avatar, men jag gillar den just därför att den inte är "brackig" eller skvallrar om prestige. Är du med på noterna, Q? So long...

[Qrt.S]

Hantverk (=handgjort/handarbete)?? För mig är hantverk det som gjordes i stort före medlet av 1800-talet. Efter det tog maskinerna och massproduktionen över. Det är något helt annat, skillnaden är stor mellan maskingjort och hantverk.

Anser dessutom att föremål bör få behålla sitt ursprungliga skick. Nu menar jag inte sönderslitet och trasigt. Det skall vara helt men slitaget får synas.

Detta är igen en av dess svåra frågor; vad är "värdet" och vad värdesätter man. Nämnde ju redan att det finns en "vill ha"-kategori som förbiser värdet. Lampfoten representerar den kategorin.

[hose]

jeg er enig med Ulferic og jeg er enig med Qrt.S

I taler om 2 forskellige ting. Den isolerede objektive værdi som man kan få tilbage når børnene skal rydde op efter samleren. Og den sjove værdi hvor børnene lejer en affalds container (sopp) når Hose ikke er mere.

Jeg købte denne på grund af løven. Jeg har dem fra 1812 til 1911. Den viste er 1880erne/90erne. Og i plet.

Men en ting - og jeg har skrevet det før:
før 1800 en fin antikvitet
mellem 1800 og 1850 en god gammel ting
mellem 1850 og 1900 uinteressant
efter 1900 helt ny ting

[Ulferic]

Kul att det blir lite diskussion om en pressad plåtbit. Köpt som sagt för att lysa upp ett mörkt hörn. Antar att det från början varit en fotogenlampa. Men inte säker. Om det varit en fotogenare från början så har kanske någon ägare tyckt att varför hålla på att slabba med fotogen nu när det mesta går med elektricitet. Gammal kolsladd och porslinshållare gör att jag antar att monteringen inte är ny utan har ett antal år på nacken. Vem som gjort lampfoten får vi antagligen inget svar på.

[Kaptenen]

En intressant diskussion! Jag kan konstatera att man kan vara glad för, att inte alla anser att dessa mer eller mindre industriellt tillverkade föremål är färdiga för containern.

Bruksvärdet är detsamma som om lampfoten hade varit tillverkad i silver.

Jag är inte lika negativ som Du Ulferic, vad gäller möjligheten att få reda på vem som har tillverkat. Jag tror dock, att det inte rör sig om St Erik, men ett annat stadsvapen (kanske Eskilstuna). Bokstäverna i initialstämplen är nog som tidigare sagts GABH.
Kanske rör det sig om Eskilstuna-filialen till Hallbergs.

[Kaptenen]

Sex månder senare har vi nu ett svar på vem som har tillverkat/stämplat din lampfot, Ulferic!

Det är mycket riktigt Bernhard Hertz Aktiebolag i Stockholm som Du skrev redan i juni.

Jag konstaterade kallt att jag kan ha roligare för 40 000 kr än att köpa ett par liknande av Petter Eneroth, Stockholm 1792. http://www.bukowskis.com/auctions/55...2-gustavianska , när jag fann ett par ljusstakar i gustaviansk stil för 80 kr igår.

Stämpeln GA.B.H. och en svagt stämplad sköld fick mig att i välgörenhetsbutiken utan lupp att tro att det var Guldsmedsaktiebolaget GAB, men så är inte fallet. Stämplarna på båda ljusstakarna har det gemensamt att det skarpstämplade GA.B.H. verkar bestå av två stämplar där G är stämplat lösare än A.B.H. I skölden avbildas en hammare flankerad troligtvis av initialerna B och H.

Min slutsats var att lampfot liksom ljusstakar är tillverkade/stämplade av Bernard Hertz, Stockholm och enligt Svenskt silversmide startade Bernhard Hertz en engrosaffär i guldsmedsarbeten och stämplade 1894-1898, då företaget ombildades till aktiebolag med Axel Rosin d.y som ägare och disponent och firman stämplade 1898-1952. Stämplar som har använts är BH, ABH och GABH (enligt Swedac).

Slutsatsen bekräftas på Antikprat av SStempeln "Ja, det stämmer att Hertz stämplat så. Hammar-skölden brukar ofta finnas med. Det är vanligt att folk blandar ihop GABH med det stora "GAB", eftersom Hertz förekommer betydligt mera sällan.
Som du själv nämner så var det till stor del engros-verksamhet, varför det inte finns något som säger att det är Hertz som tillverkat föremålen."

Bilder på ljusstakarna (16,5 cm höga), Petter Eneroths från 1792 (bild från Bukowskis)

[Ulferic]

Man tackar och bugar Kaptenen. En honnör kanske är mer passande en Kapten. Då kan jag ätta fast en liten lapp under foten men tillverkare/engrossare. Förändrar väl inte lyskraften på lampan men lite roligare blir det av att veta.