Snirklig urna, Gustafsberg!?!

[E.B.]

Nu får Ni hjälpa mig på traven. Nätloppade denna tingest med största övertygelse om felskrivning i annonsen. Jag liksom kanske någon annan var inne på bemålad parianspåret eller någon annan oglaserad lerblandning. Men när den idag dök upp så var den helt i metall. Så, hur kommer då denna märkning på en sådan sak? Är det en fejkgrej med stämplingen eller tillverkade och sålde Gustafsberg även metallkonstföremål? Hittar inget i min litteratur. Stavningen, med F och utseendet på stämpeln (usel blixtbild) lutar ju åt en bit ner på 1800-talet.
Riktigt fint arbetad är den och ytterst detaljrika blommor. Please help me out.

Bilderna är som sagt usla, men jag var tvungen att lyfta frågan.

[E.B.]

Jag bläddrade lite till i böckerna och i häftet "Parian,Gustafsberg" finns exakt denna modell avbildad, med tillverkningstid 1860-tal. Är då min en förlaga eller liknande tro? Det som skiljer dem åt är foten, den ser lite annorlunda ut.

[Peter S]

Eller kanske tvärtom? En avgjutning?
Finns det någon metod för att gjuta av ett föremål så precist?
Jag trodde att porslinsvarianterna byggdes upp mödosamt, gallerpinne för gallerpinne, rosblad för rosblad, dvs skulpterades och modellerades direkt.
Jag har svårt att se att någon av föremålen har en gjutform som gick att bevara och i fallet med porslinsvasen vore det en oönskad effekt att göra om formen för varje exemplar. Att öva sig i konstgjutning genom att förstöra en form gjord av en porslinspjäs är desto troligare.

Men jag trodde faktiskt att det var en spraymålad porslinspjäs när jag såg den första gången!

[E.B.]

Kan väldigt lite om olika gjuttekniker och vet inte om det är möjligt att göra som du säger Peter S, men det är en teori att fundera på.
Man undrar hur den sett ut från början, har den varit helt blank eller har det funnits avsiktlig oxidation för att få fram mer effekt och hur gör man rent den? Ska man putsa? Vi får nog börja med en disk för att få bort gamla putsrester.

En annan fråga som kvarstår är om det kan vara Gustafsberg som är ansvarig för tillverkningen av just denna metallgrunka. Arbetet är så fint gjort att man tycker att den som gjort det borde finnas dokumenterad någonstans.

[Peter S]

Man kan också tänka sig att samma personer som gjorde vaserna på gustavsberg fick i uppdrag att göra en i vax (eller t.o.m. bara låta bli att bränna en i porslinslera. Om man gör en gjutform utan på den, så går det att få ut innehållet (värma vaxet, lösa upp leran) så får man en perfekt form till gjutningen. Om modellen är i obränd lera bör den vara ca 10-15% större än den slutliga parianvasen eftersom de krymper i första bränningen.
Jag skulle tro att den inte är tillverkad vid Gustavsberg, utan har bara en avgjutning även av stämpeln.

[Gideon]

Egentligen hade den här tråden kunnat delas i två, så att den bleve mer lätthittad - till just Gustavsberg och keramik.
Jag har aldrig sett eller hört talas om det här och i Gösta Arvidsons bok om Gustavsberg, utgiven 2007, finns inget nämnt om urnor/vaser i metall.
Det är fullt möjligt att Ditt exemplar var i utställningssyfte offentligt och att den skulle tåla att stå för sig själv obevakad, såsom silverglänsande och fastskruvad? Rentav i anslutning till affärslokal, entré till någon av de stora hantverksutställningarna?
Spekulationer, javisst, men det här borde ventileras med Gustavsbergs porslinsmuseichef Kjell Lööw, som kanske vidaresänder spörsmålet till Gösta Arvidson direkt.

Ett fantasieggande stycke ur Arvidsons bok, sidan 54:
"Den 3 september 1863 skrev Orvar Odd i Aftonbladet en uippskattande artikel om fabriken. Han var imponerad av parianfigurerna som nu verkligen var ā la mode i staden. 1863 fanns parian för första gången i Gustafsbergs priskurant. Sommaren 1866 manifesterades fabrikens framgångar på den stora Skandinaviska Industri- och Konstexpositionen i Stockholm. Utställningen ägde rum i Kungsträdgården med en stor industrihall som byggts upp vid Arsenalsgatan. Mitt i tronade en stor fontän i gips av den populäre J P Molin. Strax intill Molins fontän hade Gustafsberg sin monter, en åttakantig ljusblå pyramid. I montern fanns parianbysterna av kungafamiljen. Men störst nyfikenhet väckte ändå statyetten ´En grenadjär´av prinsessan Eugenie. Denna och andra parianvaser av prinsessan och hennes hovdam Adčle Rudenschöld tillverkades sedan under många år av fabriken. ________ Vid utställningen i Kungsträdgården inleddes en tävlan mellan Rörstrand och Gustafsberg om bästa monter. Denna tävlan skulle komma att pågå i decennier."
Året efter deltog Gustafsberg i den stora världsutställningen i Paris. Det är här eller under åren efter som vi nog ska placera Din urna, skulle jag tro.
Högst intressant!

I den glänsande rengöringsfrågan vill jag helst inte bistå Dig, E.B. utan det är nog säkrast att Du vänder Dig till de kunniga på AP - experten LES och hans vänner på Guld & Silver. Det finns långa diskussiontrådar där om olika sätt av silver- och nysilverputsande, och jag tror att gänget skulle bli mer än väl glada över att få bita i den delikata och rara saken.
Någon av dem kanske kommer med ett förslag på vilket metallgjuteri som kan ha utfört arbetet under 1860/70talet.

[E.B.]

Gideon, tack för svar. Jag har redan i förra veckan mailat till Kjell Lööw, men jag har ännu inte fått något svar, vi får se vad de har att tillföra. Försökte få mer information från säljaren, men han hade inte mycket att komma med mer än att han sadea att han bodde inte mer än 5 km från fabriken och att en hel del udda grejer hamnat hos anställda.

Vad gäller rengöring så har nu urnan fått ett bad med vanligt diskmedel och rengörning med tandborste, resultatet blev att alla gamla putsrester försvunnit och att man ser nyanssillnader mellan de flätade metalltrådarna samt foten som är i silverfärg (en gång glänsande) och blomdekoren som är i mer gulfärg (kanske guldfärgad någongång). Får lyda ditt råd och lägga in en tråd på AP för att se om metallexperterna där har ideér.