Förbryllande silverstämplar

[Memor]

Jag köpte nyligen ett föremål av den finländska guldsmeden Johan Tallberg (verksam 1807-1831) och fick med anledning av detta orsak att fundera på fenomenet stämplar.

Tallberg använde åtminstone tre olika mästarstämplar, IT, ITB och TALLBERG. Det konstiga är att hans ITB -stämplar ser lite olika ut från föremål till föremål. Jag postar några bilder så förstår ni vad jag menar:





Dessa stämplar kommer från två föremål som auktionshus attribuerat till Tallberg. Att det rör sig om samma stämpel tycker jag är uppenbart, men lika uppenbart är att stämplarna ändå skiljer sig från varandra. Olikheterna kan inte förklaras med slitage eller bero på att stämplarna skulle ha slagits dåligt.

Stämplarna ser dessutom väldigt grova och ojämna ut. Hemlagade, om man så vill. Man vore nästan böjd att misstänka något fuffens, men att det vore förfalskningar verkar osannolikt.

Är det möjligt att Tallberg tillverkat sina stämplar själv? Har aldrig funderat på hur guldsmederna fick tag på sina stämplar, men det skulle kunna förklara skillnaderna och det grova utförandet. Eller finns det andra förklaringar?

[Platinum]

Skulle du kunna infoga bilder på de två föremål som dessa stämplar finns på, för det kan också ge en utförligare information om föremålen verkligen är av Johan Tallberg (född 1782 - dog 1831).

Ja, jag blir också lite fundersam när jag ser de här stämplarna som liknar i.T och ev. ett hoptryckt B

Föremålen borde också ha de lagstadgade stads/ortstämpeln och årsstämpeln. Infoga bilder även på dem.

[Platinum]

Förtydligande, de stämplar du bör leta efter är stadsstämpeln L för Lovisa.

Eftersom kontrollstämpeln är den kejserliga kronan, då är bägge dina silverföremål tillverkade efter år 1810 och då bör årsstämpeln vara någon av de här:

A1 för 1810
B1 för 1811
C1 för 1812
D1 för 1813
E1 för 1814
F1 för 1815
G1 för 1816
H1 för 1817
I1 för 1818
K1 för 1819
L1 för 1820
M1 för 1821
N1 för 1822
O1 för 1823
P1 för 1824
Q1 för 1825
R1 för 1826
S1 för 1827
T1 för 1828
U1 för 1829
V1 för 1830
X1 för 1831

[Memor]

Tack för ditt svar. Stämplarna på bilderna kommer från dessa föremål:

https://www.bukowskis.com/sv/lots/867844-suolakkopari-hopeaa-empire-johan-tallberg-loviisa-1807-1831-paino-192-g

https://www.hallandsauktionsverk.se/sv-SE/auctions/40/MJ%C3%96LKKANNA%2C_LYSTERGODS%2C_S%C3%85_KALLAT_SILVER_PEARLWARE%2C_STAFFORDSHIRE%2C_1800-TALETS_B%C3%96RJAN%2C_SAMTIDA_SILVERLOCK%2C_DETTA_ST%C3%84MPLAT_JOHAN_TALLBERG%2C_LOVISA_FINLAND_F%C3%96RE_1810_(VERKSAM_1807-31)%2C_H_14_CM_29217?catNav=1

Som synes har dessa föremål varken årsstämpel eller stadsstämpel. (Åtminstone har silverlocket - mitt inköp - inte det.) Men enligt leimat.fi och litteraturen är Johan Tallberg den enda guldsmeden i Finland som använt stämpeln ITB. Så jag tvivlar egentligen inte på att föremål ovan är från hans verkstad.

Men Tallberg är ett märkligt fall. Jag äger också en matsked av honom som är stämplad med IT, stadsstämpeln och den finska kontrollstämpeln - men stadsstämpeln är inte ett L, utan Lovisa stads vapen! Mig veterligen har ingen annan guldsmed från Lovisa använt denna stadsstämpel, varken före eller efter Tallberg.

Nyligen såg jag också ett par skedar i en antikhandel som var stämplade med TALLBERG och den finska kontrollstämpeln. Inga andra stämplar.

Summa summarum: på basen av de (mycket få) föremål jag sett verkar Tallberg endast undantagsvis ha använt årsstämpel och stadsstämpel - och han använde dessutom en alldeles egen version av stadsstämpeln. Tydligen utgjorde detta inget hinder för att få föremålen kontrollstämplade...

Inget av detta svarar ju på varför ITB-stämplarna ser så grovhuggna ut, men intressant är det.

[S W E D E N]

Det är lika viktigt för svenskar att kunna finländska inkl. karelens historia, som det är för finländare att kunna sveriges historia om man överhuvudtaget ska kunna eller hitta tillverkaren av olika konstföremål i glas, keramik, textil och ädelmetall. m.m.

Det är på pga denna okunskap som man ideligen inser varför det blir felaktiga svar på olika forum och nätauktioner. De flesta börjar inse att vi har dåliga kunskaper och hur viktigt det är att kunna korrekt kulturhistoria om man har ambitioner att kunna, investera, köpa eller samla på "svenska" föremål.


HISTORIA

När Sverige år 1809 förlorade halva Sveriges totala yta i kriget mot Ryssland.

Finlands yta 338 462 km² + Karelens yta 172 400 km² = totalt 510 862 km²

Däremot tilläts att svenska lagar, språk och medborgarskap fortsatte att gälla ända fram till år 1917.


HANTVERKARE

De flesta vet att många skickliga hantverkare från Tyskland och Frankrike har i långa tider flyttat till Sverige, men hur många vet att de flesta av de här hantverkarna inkl. Ryssar bosatte sig i den svenska delen som efter år 1917 blev självständiga nationen Finland och därmed blev den delen av forntida Sverige föregångare i många hantverksyrken som t.ex. guld- och silversmide m.m.


STÄMPLAR

De äldsta "svenska" stämplarna på de guldförgyllda silverföremålen, gjordes i nuvarande Finland och redan år 1485 utgavs en förordning om att varje guldsmed skulle "sätta sitt märke på den gärning han gör av nytt, som han kan slå märke på".

År 1583 utsågs en särskild probermästare, Olof Jönsson, att hålla räfst och straff, i nuvarande Finland.

År 1613 utnämndes guldsmeden Hans Hosenwinckell i Turku/Åbo till probermästare för allt guld- och silverarbete i nuvarande Finland och av detta påbud framgår att man i nuvarande Finland, redan använt mästare- och stadsstämpel under 1400 och 1500-talet.

Ovanstående och mycket mer finns att läsa i boken GULD- OCH SILVERSMEDER I FINLAND 1373-1873, skriven av Tyra Borg.

I nuvarande Sverige finns de belägg för förordning om mästare- och ort/stadsstämpel först år 1596..


TILLVERKNING AV STÄMPLAR

I den "gula boken" SVENSKT SILVERSMIDE, Guld- och silverstämplar 1520-1850 skriven av Erik Andrén, Brynolf Hellner, Carl Hernmarck och Kersti Holmquist, finns det inte något skrivet om vem som tillverkade stämplarna, men däremot kan kan man läsa att:

Enligt 1852 års kontrollstadga skulle alla tillverkare av guld- och silverarbeten insända avtryck av sina stämplar till kontrollverket. Sådan skyldighet förelåg även enligt förordningen av år 1956. Stämpelavtryck på kopparplåt från 1862 - i några fall tidigare - och framåt har bevarats och finns hos Nordiska museets arkiv.

Jag vet inte med bestämdhet, men antar att själva mästaren ritade en skiss på sina tänkta stämplar och att en av hans lärjungar eller gesäller sedan fick uppdraget att tillverka dem och att mästaren borde ha godkänt stämpelarnas utförande och att man därefter gjorde avtryck på dem, som till sist skickades in till kontrollverket.

Förhoppningsvis vet någon annan hur det verkligen gick till.

[S W E D E N]

Så vackra saltkar

Mjölkkannan likaså, men nu kommer ett typexempel på felaktigheter hos nätauktioner:

Mjölkkanna, lystergods, så kallat silver pearlware, Staffordshire, 1800-talets början, samtida silverlock, detta stämplat Johan Tallberg, Lovisa Finland före 1810 (verksam 1807-31), h 14 cm

Locket kan under inga omständigheter vara tillverkad före 1810, eftersom då skulle kontrollstämpeln varit "trekronor" dvs. det som vi kallar för "kattfoten". Locket kan tidigast vara tillverkad år 1810 eftersom den har kontrollstämpeln med den ryska kronan.

[S W E D E N]

Jag vill bara tillägga att i boken GULD- OCH SILVERSMEDER I FINLAND 1373-1873, skriven av Tyra Borg, finns omnämnd en sockerskål uppburen av delfinfötter (utan årsstämpel) tillverkad av Johan Tallberg.

Det står också att han endast hade 1 lärgosse och efter år 1822 hade han ingen.

Johan Tallberg gifte sig 28 oktober 1806 med Greta Crusell som efter makens död flyttade till Petersburg.

[Platinum]

S W E D E N har verkligen varit nitisk och jag har inte mycket mer att tillägga annat än att Johan Tallberg var sjuklig innan sin bortgång och det kanske kan vara orsaken till att stämpeln inte längre var av toppkvalité. Han hade ju inte längre någon lärgosse efter 1822 och hade aldrig haft några gesäller anställda, då får man förmoda att han efter 1822 tillverkade allt själv.

Okunskapen, som nämndes, om vår svenska konst- och hantverkshistoria är beklämmande och samtidigt suveränt, för då har man möjlighet att fynda riktigt gamla svenska antikviteter.

Ett av mina senaste fynd, där auktionsförrättaren svamlade och inte visste vem som var mästaren pga att denne hade stirrat sig blind på de tre kronorna (kattfoten) och uppenbarligen inte kunde hela Sveriges historia med krigarkungen som förlorade halva Sverige. Tacka tusan för att finländarna måste vara glada över att slippa dessa galna "överhögheter" som utarmade sitt folk och hela nationen. Ja, den som gapar efter mycket - förlorar oftast hela stycket, sägs det.

Det här fyndet dvs. bägaren har mästarstämpeln C.F.B som var Carl Fredrik Borgström, verksam 1779-1809. Stadsstämpeln längst till vänster är ett stort A med en krona över vilket avser Åbo, (nuvarande) Finland. Därefter kommer kontrollstämpeln med "kattfoten" eftersom bägaren är tillverkad K2 = 1792 och då fanns det inget land vid namn Finland, för det var en del av hela Sverige.







Precis som S W E D E N har skrivit är det många t.ex. rena stämpelforum som har "stupat" när de har kommit ner till 1800-talets början och ännu längre tillbaka i tiden med de svenska ädelmetallstämplarna. Tack, tack säger jag och tjänar pengar på det.

[Platinum]

Memor, jag hade missat ditt inlägg när jag skrev sist, men du har verkligen fyndat fina föremål och speciellt de fina saltkaren av Johan Tallberg.

Känner du till den suveräna finländska hemsidan för stämplar https://www.leimat.fi/sv/ ?

De har verkligen arbetat hårt och framgångsrikt med att sammanställa stämplarna från svenska forntiden (som S W E D E N kallar det och jag tänker anamma) och fram till 1970-talets Finland.

Här kan man se de olika typerna av ort/stadsstämplarna genom tiderna och här är länken för just Lovisa https://www.leimat.fi/sv/locations-se/lovisa

Här är samtliga guld- och silversmederna från Lovisa, som man har kunnat bekräfta till dags datum https://www.leimat.fi/leimahaku/leim...utton=S%C3%96K

[Memor]

Memor, jag hade missat ditt inlägg när jag skrev sist, men du har verkligen fyndat fina föremål och speciellt de fina saltkaren av Johan Tallberg.

Känner du till den suveräna finländska hemsidan för stämplar https://www.leimat.fi/sv/ ?

De har verkligen arbetat hårt och framgångsrikt med att sammanställa stämplarna från svenska forntiden (som S W E D E N kallar det och jag tänker anamma) och fram till 1970-talets Finland.

Här kan man se de olika typerna av ort/stadsstämplarna genom tiderna och här är länken för just Lovisa https://www.leimat.fi/sv/locations-se/lovisa

Här är samtliga guld- och silversmederna från Lovisa, som man har kunnat bekräfta till dags datum https://www.leimat.fi/leimahaku/leim...utton=S%C3%96K

Tackar, jag känner till leimat.fi. Verkligen en bra sida. Har själv bidragit med några udda stämplar.

Tyvärr är saltkaren inte mina, använde dem bara som exempel på J. Tallbergs stämpelpraxis. Är dock mycket nöjd med mjölkkannan! En engelsk 1800-talskanna med samtida silverlock gjort i Finland, det sätter ju fantasin i rörelse. Den smått naivistiska dekorationen (i silver resist) är också fin.

Tack också till S W E D E N för upplysningarna angående stämplarnas utförande.