Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Fruktkniv
Collapse
X
-
Kan ingenting om silverstämplar.
Men vad som kan vara "kattfoten" tycker jag man kan se.
I 2 - kan det vara årtalsstämpel för 1791?
Statusen på stålets struktur i bladet tycker jag pekar på att det handlar om riktigt gamla saker och att stilen verkar vara klassicistisk.
Comment
-
Tack så jättemycket för din vänlighet och din stora kunskap. Det finns bara 3 knivar och alla har olika längd på bladet. Dom kommer från ett dödsbo där ingen intresserad finns som vill överta dem. Har dom något värde om dom skulle säljas? Jag kommer under dagen att lägga upp 5 stora matskedar på detta forum där det också finns många frågor. Hoppas du har vänligheten att även titta på dem. Än en gång tack för din hjälp.Bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete.
Comment
-
Vassågo bara och naturligtvis har knivarna ett värde. De är ju antikviteter. Värdet är dock ett relativt begrepp, men du kan diskutera saken med en antikhandlare. Värdet innebär att det måste finnas en köpare som är villig att betala ett överenskommet belopp för dem. Då har du värdet klarlagt. Ärligt sagt, så speciellt rik blir du inte, men någon slant får du säkert.
Notera dock, att stämplarna är oklara och jag bara spekulerade på en eventuell mästare. Det kan vara någon annan...
När du lägger upp skedarna så focusera stämpelbilderna bättre, tack.
Comment
-
-
Lite kuriosa.......
Den ökande efterfrågan på matsilver i mitten av 1700-talet ledde till
att en ny teknik för masstillverkning infördes i England. Den "nya"
tekniken, pressning, var en välkänd teknik i guldsmedsverkstäderna.
Nu kom metoden att användas även till matsilver och då framförallt
till knivskaften. Skaften är pressade i två hälfter, vilka sedan lötts
samman till en ihålig holk. Denna har fyllts med harts, som omsluter
och kvarhåller knivbladets respektive gaffelns tånge. En guldsmeds-
gesäll i Stockholm, Carl Gideon Renander, fick år 1775 tillstånd att
utföra ett mästarprov, bestående av " ett par Engelska Bord Ljusstakar
med tunna pipor samt några sorters Engelska knifwar och gafflar".
Hans läromästare Isac Trybom hade sedan 1764 tillverkat skaft av det
slag som sedan även Renander blev känd för.
Tillverkningssättet var förmodligen samma som man har belägg för i
Frankrike och skedde genom att silverplåten pressades ihop meddelst
en kraftig skruvpress. Kontran var ett stycke bly, som förut pressats
ned i stansen och erhållit sin form av denna.
I och med att kniv och gaffelskaft genom denna metod blev "tjockare"
så blev kniven och gaffeln det nya "paret" på bordet, tidigare var det
gaffeln och skeden som hade samma dekoration.
Comment
-
Ja så gick det till när kniv och gaffel blev par. Saken var den, att kniven (dolken) hade man ju i bältet sedan urminnestider. Förresten så berättas det att kardinal Richelieu krävde att matknivens spets skulle avrundas. Han lär ha blivit irriterad över det, att man vid matbordet grävde med kniven mellan tänderna. Han ansåg det vara oestetiskt. Dessutom uppstod det ibland gräl vid bordet när vin och öl flödade. Man tog lätt till kniven och stack ihjäl varandra, vilket inte var trevligt. Sant eller inte men så hävdas det.....Gaffeln introducerades av polska prinsessan Katarina Jagellonika på hennes bröllop med Johan III 1562 på Åbo slott i Finland. Senare blev gaffeln även känd i Sverige .....
Comment
-
Detta var ju ett roligt ämne - det kan vi blåsa liv (eller död i).
Jag tror inte på historierna om att det var några enstaka kända människor som införde än det ena än det andra t ex bruket av gafflar eller bordsknivar med rund spets i våra trakter. Inte heller tror jag på att den rundade bordskniven konstrueras för att minska skadorna vid plötsligt uppblommande slagsmål runt matbordet. Bredvid den runda bordskniven ligger nämligen en gaffel med två sylvassa tenar. Gaffeln är designad så för att det är funktionellt - på samma grunder är bordskniven designad med rund spets - det har med funktionen att göra. Klingor på blankverktyg (läs även blankvapen) är noggrant designade med hänsyn till funktionen. Detta oavsett vad man kan Googla fram i Wikipedia.
Kanske var den en enkel sjömatros som oavsiktligt och omedvetet introducerade gaffeln, åtminstone i sjömatrosens eget grannskap, någonstans i Sverige. På samma sätt kan olika föremål och olika vanor och bruk ha spridits med enkla forbönder och sjömän från den ena änden av Europa till den andra etc.
Comment
.
Comment