Dopsked?

[umeubbe]

Hej.

Min mor var född 1919. Kan detta vara hennes dopsked? Vad jag förstår så finns det ingen årsstämpel på den. Någon som vill tycka till? Längd: 19,5 cm. Väldigt tunn i godset i själva skopan men inte i skaftet.

Mvh/Urban

[Kaptenen]

Ja, det är mycket möjligt att den kan ha använts som dopsked 1919, då importstämpeln började användas den 1 januari 1913. "830S" tyder på norsk tillverkning.

[umeubbe]

Tack Kaptenen.

Jag är väldigt besviken på att detta medium som vi kallar internet inte fungerade som det gör idag innan alla mina nära gick bort. Många svar hade varit enklare att få men ni är så duktiga att jag kanske en dag får ihop det ändå till slut. Själv ska jag försöka att dokumentera mina frågor och svar jag fått av er alla på ett så pedagogiskt sätt att mina egan barn ska förstå vad det är för saker som vi lämnar efter oss.

Mvh/Urban

[Kaptenen]

En mycket fin och lovvärd uppgift!

[umeubbe]

Det räcker med att pappa trakasserar PES. Dom ska inte behöva besvära er på samma sätt.

Mvh/Urban

[hose]

man kan ikke spise med den ske - prøv at tage den i munden.
Det er tag-tøj
måske til strøsukker?

[Qrt.S]

Kolossal dopsked skulle det då vara, tror inte på det. Och inte till strösocker heller, den är ju 19,5 cm lång och alldeles för stor till det. Det är en serveringssked.
Inte för att jag riktigt tror det, men det finns en försvinnade liten möjlighet att den kunde ha ett par som har ett gaffelaktigt utseende i skopan.

[umeubbe]

Hej Qrt.S

Vad menar du med "Inte för att jag riktigt tror det, men det finns en försvinnade liten möjlighet att den kunde ha ett par som har ett gaffelaktigt utseende i skopan."

Mvh/Urban

[Kaptenen]

Min tanke var att den skulle kunna ha varit en dopsked, bottnar i att jag tror att traditionen att ge en vanlig matsked i dopgåva hade luckrats upp vid den här tidpunkten. Särskilda barnbestick, sked, skrapa och gaffel samt mer sällan kniv, känns som det kommer efter andra världkriget. Muggar i silver eller nysilver, som dopgåva tror jag också blev populärt efter kriget.

Det är någon form av uppläggningssked, till vad vet jag inte. Kanske en kompottsked? Sked till strösocker förknippar jag med att de oftast har hål i skedbladet. Jag mätte mina strösockerskedar och de varierar mellan 19,5-22 cm och är tillverkade mellan ca 1850-1910 och är förmodligen tänkta till höga strösockerskålar på fot och med lock. Så längden utesluter inte det alternativet.

Motivet med ängeln eller kerubhuvudet passar väl till dop.

[umeubbe]

Hej.

Även om jag är helt "rudis" i detta ämne och säkert gör bort mig igen så tycker jag att det verkar som ett HPD. = hop plockade delar. Skaftet är så kraftigt jämfört med skålen. Kan en silversmed ha klippt skaftet från en annan pjäs och sedan lött ihop det med en egen tillverkad skål?

Mvh/Urban

[Qrt.S]

Uppläggningsked (-gaffel) hette det. Jag använde visst något annat uttryck i tråden med de två gafflarna.

Urban, du frågar vad jag menar, se bilden så förstår du bättre. Vid närmare eftertanke kan det även vara en potatissked. Eftersom du är uppe i norr är det faktiskt fullt möjligt för det finska inflytandet är stort där uppe. Din sked har vridits lite i skaftet. Du borde böja skaftet så, att skedbladet bildar en större vinkel med skaftet. Nu är det nästan rakt, men det borde ha en mera skopvinkel.

[Kaptenen]

Umeubbe, Du skriver att det känns som det är hopplockade delar och det är det säkert. Firman har haft pressade skedblad och gjutna skedskaft och sedan har någon kommit på att sammanfoga dem. Detta förfarande är inget nytt utan kom med industrialiseringen och med den allt större specialiseringen. Vi ser det i Stockholm under den gustavianska tiden, där bl a olika dekorelement som t ex medaljonger är identiska och gjutna i samma form, men de medaljongprydda sockerskålarna mm är av olika mästare.

[umeubbe]

Ok, Skedbladet verkar för tunnt, som om det skulle höra till något annat. Tack i alla fall för era teorier runt skeden. Vet inte om jag blev något klokare om att det skulle vara en dopsked men jag fick lära mig en massa annat.

Mvh/Urban