Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.
Collapse
X
-
Hej jonasgun
Tack för en så intressant länk till ett klipp om,
hur de "restaurerar" en kaffekvarn, väldigt mycket,
för mycket tycker jag också..
Organisationen har en webbsida:
Jag letar på den sidan efter någon information
om kaffekvarnen, var den är tillverkad mm. Ja,
det skulle vara intressant.
Filmklippet väcker många frågor är klart, frågor
om hur mycket man kan "restaurerar" och vad
slutresultatet sedan blir.
Många gånger när jag "hittar" ommålade kaffe-
kvarnar, så blir jag så fundersam över vad jag
kunde göra. Men utan historia, bakgrund och kan-
ske sin historia så känns det ganska tomt...
...tvätta av dem, banka ut bucklor lite träolja,
limma ihop sprickor, lägga till en hylsa för vevaxeln
kanske, byta spikar...
Jag har betsat och lackat trä, där det finns namnplåtar
som kan flyttas och som kan sättas tillbaks.
Vi var på "Europaåret för kulturarv - frukostseminarium"
före Jul, på Fredsgatan 2, i Stockholm. Det var intressant
och självklart saknas det pengar, som alltid.
-"Det är ingen som håller rätt på historien om kaffekvarnar",
skulle jag säga...
Tackar och hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2019-05-29, 08:21.
Comment
-
Hej Staffan!
Ja, kaffekvarnar är ju ett speciellt område. Precis mittemellan bruksföremål och antikviteter just nu, får jag intrycket av. Det är väl därför det är så svårt område att ha åsikter om. Men någon stans måste man börja, och där utför du en kulturgärning!
Mannen i filmen är tydligen från Schweiz, och man kan nog utgå från att kvarnen är från Centraleuropa någonstans. Eller? Har aldrig sett en liknande, med låda och hölje i stålplåt. Har du?
Vänligen
Jonas
Comment
-
Hej jonasgun
Jag har inte heller sett en sådan kvarn, som helhet,
kvarnkärnan och kvarnringen liknar mycket de från
1800-talskvarnarna i Sverige, med smidd kärna,
men här på länken mer skruvformad.
Kanske kan kvarnen vara från Centraleuropa, men
jag vet inte.
I Tyskland och Frankrike utvecklades kvarnkärnorna
mot att bli mer "skruvformade" medans i Sverige, så
blev kärnorna mer med "vingar".
Vi ser en tidig svensk(?) kvarn med "tidiga vingar"
Så när jag tittar på filmklippet, så ser kvarnkärnan och
kvarnringen smidda ut, i alla fall kvarnringen....
Vilken tidsskillnad kan det vara mellan Centraleuropa
och Sverige? Men kanske ligger skillnaden mest i lådan
och tekniken, inte i smidet?
Så vad skulle jag säga om tillverkningen av filmklippets
kvarn, tidigt 1800-tal kanske. Men vi måste alltid jämföra
med, när det gäller årtalen, Peugeots kvarnar som började
tillverkas 1867 kanske och då har en mycket utvecklad
teknik redan. Jo, när vi är nere i Europa.
Hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2019-05-29, 09:07.
Comment
-
När jag såg den först, så hade jag faktiskt trott tidigt 1900-tal, men det stämmer nog som du säger, att den är äldre. Avsaknaden av standardiserade gängor, och en del andra tekniska detaljer, tyder på det.
Jag arbetar till vardags som mekanikkonstruktör, så jag intresserar mig så klart för olika tillverkningsmetoder. Jag håller nog med dig om att det skulle kunna vara smidda detaljer det här, även om det är svårt att se när ytan är så förstörd. Men jag förstår inte vad alternativet skulle vara. Gjutet?
Bifogar även lite stillbilder från filmen, som skulle kunna vara intressanta.
Vänligen
Jonas
Comment
-
Hej jonasgun
När jag ser dina bilder får jag kanske, ett intryck
av att kärnan och ringen är tillverkade av hårdare
metall, specialstål? Men axeln som är så sliten?
Kanske tillverkaren inte alls följde utvecklingen
av kvarndelarna, ring och kärna och kvarnen, som
helhet, egentligen är betydligt yngre.
I Eskilstuna göt de ringen och kärnan, men i Tyskland
verkar det som om de "fräser" ur kärnan(i skruvform),
ja, fortfarande...
Ibland händer det, på svenska Eskilstunakvarnar, att
kvarnkärnan faktiskt släpper från axeln....
Men det är svårt att bestämma tiden, då det gäller
en "udda" kvarn, inget att jämföra med och dessutom
från svensk horisont.
När det gäller den slitna axeln, har jag bara sett sådant
på Eskilstunakvarnar. Metallen i axeln kan vara mjukare
än i kärnan och ringen?
Tackar och hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2019-05-29, 10:53.
Comment
-
Ursprungligen postat av Staffan Kvist Visa inläggHej jonasgun
När jag ser dina bilder får jag kanske, ett intryck
av att kärnan och ringen är tillverkade av hårdare
metall, specialstål? Men axeln som är så sliten?
Kanske tillverkaren inte alls följde utvecklingen
av kvarndelarna, ring och kärna och kvarnen, som
helhet, egentligen är betydligt yngre.
I Eskilstuna göt de ringen och kärnan, men i Tyskland
verkar det som om de "fräser" ur kärnan(i skruvform),
ja, fortfarande...
Ibland händer det, på svenska Eskilstunakvarnar, att
kvarnkärnan faktiskt släpper från axeln....
Men det är svårt att bestämma tiden, då det gäller
en "udda" kvarn, inget att jämföra med och dessutom
från svensk horisont.
När det gäller den slitna axeln, har jag bara sett sådant
på Eskilstunakvarnar. Metallen i axeln kan vara mjukare
än i kärnan och ringen?
Tackar och hälsar
Staffan
Comment
-
Hej jonasgun
Ja, du har nog rätt när det gäller den slitna axeln.
Kvarnen är nog också yngre än jag tänkte först,
trots kvarndelen, ring och kärna, som jag tycker
ser äldre ut.
Jag blir inte riktigt klok på den, måste jag säga.
Som om kvarndelen är från slutet av 1800-talet
och lådan från början av 1900-talet, fast de till-
verkades samtidigt
Jag funderar vidare och letar på Internet.
Hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2019-05-30, 09:07.
Comment
-
Hej
Kan vi fundera lite över en kvarn jag "hittade" för
ca. en vecka sedan?
Den är av trä och "skålen ar av mässing och jag
försökte då först "klura ut" vem tillverkaren kunde
vara och när.
Den är skadad, sned och locket smutsig med ett
tjockt lager fett. Bredden på trälådan är ca.
10,6 cm.
Kaffelådans knopp är skadad, 1/3 av knoppen är
borta.
Den fungerade inte först.
Fortsättning följer...
Hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2019-05-30, 09:59.
Comment
-
Hej
Jag funderar nu vidare.
Den känns tung, tyngre än en motsvarande kvarn
i furu, Densiteten för furu, skriver de på Internet,
är ca 520 kg per kubikmeter, men för ek är den
ca 750, så den kan nog vara av ek?
När jag tagit ut "kaffelådan", ser jag kvarndelen
underifrån, se bild 1.
Ja, nog är det en svensk kvarn alltid. Kvarnkärnan
har en centreringspinne men "bygeln" är inte formad
så det skulle inte vara en Peugeotkvarn...
...bygelskruvarna är inte heller runda utan platta så
den är säkert svensk, men från vilken verkstad?
Jag letar efter märken efter klisteretikett och ser att
en avlång rektangulär etikett kan ha suttit där.
bild 2 och 3. C.A.M. Nilssons klisteretiketter är ovala,
så det kan nog vara en kvarn från Jernström och Eric-
sson eller senare Eskilstuna Stålindustri, kanske.
Jag utesluter flera andra tillverkare, då de enligt min
erfarenhet och vad jag sett använde en spikad metallskylt...
Vi ser att i alla fall så såldes ekkaffekvarnar runt 1939
i Eskilstuna, bild 4. Fast den på bilden kan mycket väl
komma från C.A.M. Nilsson, av veven att döma. Den
här kvarnens vev är ju s-formad.
Tillägg
Företaget Jernström och Ericsson hette tidigare L A Ström
och Co och vi har sett en kvarn tidigare i tråden
och den har inte klisteretikett och s-formad vev. Namn-
bytet var omkring 1921. Så då skulle kvarnen vara från
efter 1921?
Ja funderar nu vidare över skadorna...
Fortsättning följer
Hälsar
Staffan
Comment
-
Hej
Vi tittar på skadorna och jämför delar.
Först limmade jag sprickan med superglue inifrån
för att inte lämna limrester på framsidan. Ja, så
den inte skulle brytas sönder.
Kvarnens sidor var verkligen sneda, har trät torkat
olika? Är det någon som vet? För jag tror inte att
det från början var en skillnad på nästan 4 mm i
höjd, mellan sidorna, se bild 1.
Skålen i mässing var krossad och "skålknoppen" där
vevaxeln passerar, var helt nersliten, bild 2
Man hade "förstärkt" det hela med en koppartråd,
runt vevaxeln, bild 3
På bild 4 ser vi att kvarnens vev, till vänster är "smäck-
rare" och bättre arbetad, jämfört med mina andra kvarnars
från samma tillverkare. Är den äldre? Vevknoppen är
faktiskt mindre an de andra...äldre modell?
På bild 5 har jag reparerat och målat "kaffelådsknop-
pen", som ändå är svart från början och vi ser att
vevknoppen också har varit svartlackerad en gång.
Men jag låter den vara träfärgad för många vevknoppar
är antingen svarta eller träfärgade från tillverkaren.
Kan jag göra reparationer så kvarnen går att använda?
Fortsättning följer
Hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2019-05-31, 18:07.
Comment
-
Hej
För att avsluta "historien" så har jag nu rättat
upp trälådan, hamrat ut skålen och satt dit en
genomgång på skålen för vevaxeln. Jag har an-
vänt delar av en mässingslampas hållare för el-
sladden. Den är gängad med två runda muttrar
och av mässing.
Kanske kunde jag löda en liten spricka i
mässingsskålen?
Jag har inte putsat mässingsskålen eller trälådan.
Det är bara lådans lock, som är oljat av allt matfett
från kanske en köksplacering?
Kanske har locket en något annan färg på grund
av det?
Istället för järnspikar har jag använt små järnskru-
var så jag kan ta isär kvarnen om det skulle behö-
vas.
Jag tror att när vi studerar en kvarn så här i detalj
förstår vi mer av hur de är tillverkade.
Kanske är den här kvarnen från just efter namnbytet
1921 eller kan den vara en finare eller "lyxigare" ek-
modell från senare?
Rättelse: I förra inlägget på första bilden skrev jag 9,52
och 9,85 mm. Skall självklart vara cm.
Hälsar
Staffan
Comment
-
Hej
Trådens senare inlägg har fått mig att fundera.
I lördags fyndade jag en svensk Eskilstunakvarn
i "gott skick", "bara" kaffelådan saknades. Jag
köpte den för 20 kronor. Det var ett lågt pris för
kaffelådan saknades ju.
Jag tänkte att jag kan ju ha den som reservdelar
eller kanske tillverka en låda till den?
Kvarnen har sidorna av plåt men botten och lock
i laminerat trä. Jag har flera kvarnar i plåt, med
kaffelåda i trä, som de flesta svenska kvarnar har.
Jag har då sett att färgen på själva lådan i plåt
med åldern förändras annorlunda an färgen på
kaffelådan i trä.
Kan det vara så att om vi hittat en trevlig funger-
ande svensk kvarn, men kaffelådan saknas och vi
tillverkar en ny sådan, vi kanske inte behöver vara
så noga med färgen för färgen kan variera och åldras
olika på underlaget plåt eller trä?
Bild 1, den nyss fyndade 20-kronors kvarnen.
Bild 2, en välbevarad plåtkvarn som fått en ny
låda.
Bild 3, färgen åldras olika, i alla fäll på C.A.M.
Nilssons plåtkvarnar och jag tror att de är original-
lådorna.
Att klisteretiketten sakna på de är här kvarnarna
gör mig numera mindre, får jag säga.
En sådan här kvarn kan vi använda till "presskaffe"
eller till kokkaffe. Kan malningen fungera till perkolator?
Den är i varje fall trevlig att ha på en hylla i köket
tycker jag.
Hälsar
Staffan
Comment
Comment