Eriksson före mobilerna

[Chrmah081]

Hej, skulle vara kul att få en tidsbestämning och ett värde på en höft. Den passar bra i hallen med min Emma grupp och äldre bokhylla med diverse prylar. Tacksam för svar.

[Chrmah081]

Lyfter frågan ,det finns massor av kunskap där ute i landet. Vill ni dela med er? Tacksam för svar

[kluring46]

Hej Chrmah081!

Kommer ihåg att någon granne hade en sådan på 40:i talet.
Man fick veva på veven för att väcka växeltelefonisten och begära ett nummer till någon. Sedan satt han/hon och lysnade på samtalet.
Ville man ha de senaste nyheterna var det bara att fråga telefonisten.
Det skulle väl vara ett stort batteri också, om jag mins rätt.
Denhär telefonen ser äldre ut än 40:i tal. Kanske 20:tal. Vet inte.

[Curious]

Lyfter frågan ,det finns massor av kunskap där ute i landet. Vill ni dela med er? Tacksam för svar

Finns det inga typbeteckningar etc på den?

[Lars F]

Hej Chrmah081!

Kommer ihåg att någon granne hade en sådan på 40:i talet.
Man fick veva på veven för att väcka växeltelefonisten och begära ett nummer till någon. Sedan satt han/hon och lysnade på samtalet.
Ville man ha de senaste nyheterna var det bara att fråga telefonisten.
Det skulle väl vara ett stort batteri också, om jag mins rätt.
Denhär telefonen ser äldre ut än 40:i tal. Kanske 20:tal. Vet inte.

Minns att vi hade en lika dan när jag var barn, 1940-tal.
Den är gjord av bakelit vill jag minnas.

Precis som du säger kluring. Veva, vänta och beställa nummer.
När man ringde rikssamtal fick man beställa genom att säga ort och nummer vart man ville bli kopplad till. Jag tror att samtalet var tidsbegränsat till tre s.k. "perioder". Där en period var 3 minuter. När nio minuter (tre perioder) hade gått, kom telefonisten in och avbröt med orden" tre perioder" och så bröt hon samtalet. Det var alltid en "hon".

Ha det gott

/Lars

[Roland O]

Namnanrop!

På 30-talet hade vi namnanrop. Man vevade på telefonen och begärde vart man ville komma. Telefondamerna var alltid artiga och tilltalade min fader med Titel eller senare med Ni, (mer sällsynt...)
Senare kom nummer - vi hade 42.
På 40-talet hade vi 142, följt av 1942 (automat med fingerskiva) och 50-talets 21942, sist 70-talets 121942.
Jag minns när jag fick tala med in fader långt bortifrån Tyskland.
Det var andlöst spännande... att höra pappas röst med knaster och svagt brus som avbröts med en mansröst (!) - Ende! Plopp!

[Lars F]

Minns att vi hade en lika dan när jag var barn, 1940-tal.
Den är gjord av bakelit vill jag minnas.

Precis som du säger kluring. Veva, vänta och beställa nummer.
När man ringde rikssamtal fick man beställa genom att säga ort och nummer vart man ville bli kopplad till. Jag tror att samtalet var tidsbegränsat till tre s.k. "perioder". Där en period var 3 minuter. När nio minuter (tre perioder) hade gått, kom telefonisten in och avbröt med orden" tre perioder" och så bröt hon samtalet. Det var alltid en "hon".
Ha det gott

/Lars

----------------------

Spinner vidare på växeltelefonisterna.

För att hålla reda på tiden, perioderna, vid t.ex. rikssamtal, som fick beställas enligt ovan. Så hade telefonisten hjälp av ett Telefonur, eller "TELUR" som tillverkaren/-na, först Halda Fickurfabrik AB sedan AB Urfabriken i Svängsta tillverkade.
Redan vid förra sekelskiftet (1899-1900) gjorde man "Telur" i Haldafabriken.
Kolla länken nedan och skrolla ner en bit.

http://www.karlshamnsvykort.se/halda.html

/Lars


TELUR monterad på teakplatta. Fungerar och håller tiden förvånande exakt. Bakom ringklockan på baksidan finns en liten knapp för ruckning av klockan. Fungerar ypperligt som äggklocka. Vet tyvärr inte när den är tillverkad. (tillv.nr.45525)