Bilder ur Lifvet och naturen

[Liljerik]

Har tänkt att läsa högt ur denna bok ibland för PESare som behöver lite stöd i lifvet.
Tillägnar detta första stycke till dem som är ute å rumlar ikväll, typ Peter S

[FBQ]

Jag associerar till Christian Schriver, en 180 år äldre text - herr Kellogg måste ha läst honom. Jag har försökt läsa stycken ur den för mina bekanta, dessvärre är har all själslig fostran hittils varit förgäves.
Det är min jobbhelg, så jag kan gott få vara lite moralisk.

[Liljerik]

Jag har försökt läsa din bok FBQ....men men, jag tycker det är svårt att fatta både bokstäverna och själva innehållet
Det kanske är en vanesak att tyda skriften men jag gav upp, det beror väl den där lättjan som de skrev om i min bok
Om du vill så får du gärna översätta till begripligt språk

[FBQ]

Förlåt, jag glömmer ibland bort att alla inte läser 1700-talsskrifter med samma frenesi som mig
Det går väl med 1720-talsstavning, eller?

Här kommer texten "jag börjar lite innan den del jag fotograferat, eftersom det också anknyter till ämnet ovan".

"Bentenk nu, min Christen, huru lenge tu sålunda lefwat hafwer? Til efwentyrs hafwer tu i så många år icke än begynt at så lefwa? Afdrag ifrån tina år och tider thet som tu til tin lust och fegnad, til at gå later, til fåfengt snack, til ätande och drickande, til spelande, til sofwande, o. s. v. anwent hafwer, til efwentyrs lärer intet eller alsintet blifwa igen, som tu i tin Guds och nestas tienst, och til gudachtighetenes öfning, tin siäl til godo, förnött hafwer?
En af the gamla fäderna tilspordes, huru gammal han war? och swarade: Fyratio och fem år. Then andre sade: Jag hade kunnat anse eder för en siutioårs man. Thet kan wäl wara, sade han, doch måsten i weta, at jag icke fåt räkna min dårachtiga ungdoms år, them jag i syndig fåfenglighet förnött, til min ålder, emädan the med retto intet lif böra kallas. Betenk tig ock, min Christen, huru gammal tu nu äst? Och huru lenge tu warit bestellsam med gudachtigheten uprichtiga öfning? Til efwentyrs hafwer tu neppeligen then minsta delen af titt lefwerne therpå anwendt? Til efwentyrs ästu redan 30 år gammal, och hafwer doch neppeligen 30 dagar lefwat? Om then Romerska keysaren Tito Vespasiano berettar Svetonius, at, tå han en gång emot aftonen sig påminte, at han then dagen ingom någon wälgerning bewisat hade, sade han: Mine wänner, thenna dagen hafwer jag borttappat, eller, jag håller thenna dagen för borttappad. Ach om wi doch af en Hedning wille lära att hålla alla the dagar borttapade, på hwilka wi icke utrette något som dugeligt är, til Guds äro, wår nestas tiens, och wår siäls förbettring! Ach om wi doch wille beflita oss at framledes åter indraga the borttapada dagarna!"

[Peter S]

Har tänkt att läsa högt ur denna bok ibland för PESare som behöver lite stöd i lifvet.
Tillägnar detta första stycke till dem som är ute å rumlar ikväll, typ Peter S

Tack! Det påminner mig att hålla mig borta på fredagkvällarna. Från PES! Jag gillade särskilt hur påverkade de måtte varit när de textade NAtuReN på framsidan av häftet.

Är det månne Fling-Kellog som skaldat? Jag bör hålla mig borta från sådana produkter. K-Special allrahelst!

[FBQ]

Jag tar inledningen som egentligen är det som Kellog först talar om:
"Then Romerska Keysaren Hadrianus hade en Hofmarskalk, Similis wid namn, hwilken blef ledse wid hoflewernet, och anhölt hos Keysaren om förlof, thet han ock fick. Tå han nu på ett landgods hade i stillhet förnött the öfriga siu åren af sin lefnad, och enteligen skildes utur werden, böd han, man skulle upsettia en sådan graffskrift effter honom: Här liggerSimilis, som är wäl blefwen ganska gammal, hafwer doch allenast siu år lefwat"

Sedan följer exempel på allt syndigt leverne en människa kan ägna sig åt, och förklaras:

"Sådana menniskior kallar then helge ande en hamn eller skugga, emädan the icke äro några retta menniskior, och theras lif intet rett lif, utan allenast en skugge, så at mången menniskia, then werlden förgapar sig på, och håller för något som stort är, geller för Gud intet mer än en skugge, hon hafwer ingen rett warelse, emädan hon är bortkommen ifrå thet if, som af Gudi är"

Schriver är lite omständigare.

[Peter S]

Ach om wi doch af en Hedning wille lära att hålla alla the dagar borttapade, på hwilka wi icke utrette något som dugeligt är, til Guds äro, wår nestas tiens, och wår siäls förbettring! Ach om wi doch wille beflita oss at framledes åter indraga the borttapada dagarna!"

Samtliga mina dagar äro borttappade hittills. Men det sk-er jag i, eftersom jag inte vill att prällarna ska hitta dom!

[FBQ]

Kan du inte i alla fall skämmas lite, som vi andra stackars arma syndare?

[Peter S]

Han, den där Luther, han tycks sitta på allas axlar utom mina. Kan det bero på att jag har katoliker tillbaka i släkten? Allt går att köpa för 30 silverpenningar... Avlatsbrev, t.ex...

[Liljerik]

Till er som inte var ute och rumlade igår, och tycker att ni är bättre än "rumlarna" eftersom ni precis som min sambo läste en bok istället ja, ni bör tänka om

[Peter S]

Det är ofattbart att man kan agitera sådär utan ett uns urskillning eller krav på evidensbaserad forskning. Å andra sidan står det "åsikter" i rubriken, så det är ju bara att rycka på axlarna åt det. Ju mindre börda på axlarna, desto lättare att rycka på dem!

[FBQ]

Luther sitter nog på min axel vare sig jag vill eller inte - på gott och ont. Självkritik och självreflektion tror jag är goda saker - i måtta. Det vore nog skönt om han var lite mindre ibland. Men det är ju ändå genom kritiskt granskande man kan finna att det mesta av det här är trams. Sedan kan man väl få tycka att det är intressanta tramserier, så länge man inte tar det på allvar
Jag kanske skulle skriva något om vad "Mindre Sammandrag af alla Wetenskaper" från 1782 säger om "Påfwiska Religionen" fast jag vet inte riktigt om det passar sig så här i civilicerade sammanhang