Vikingarnas betydelse för den tidiga konsten har länge varit en bevarad hemlighet. Inte förrän helt nyligen kunde arkeologen och professorn Meles Meles konstatera att grottmålningarna i Lascaux och Altamira i själva verket var skapade av vikingarna, som kunde företa resor långt tidigare än vad som förut var känt. När klimatet hårdnade i norr reste vikingarna söderut, bl.a. till Frankrike, men även till Medelhavet, där Mallorca blev ett populärt mål. På Mallorca finns inte så många spår efter vikingarna dock. Endast vissa seder, som helstekning av grisar, fick fäste och dessa seder lever kvar. I Frankrike och Spanien blev spåren mera konkreta och påtagliga. De konstnärliga vikingarna gömde sig i grottor och där målade de på väggarna. När det gäller väggmålningar, tänker nog många på klotter och vandalisering, men vikingarnas målningar var långt mera sofistikerade än så. Djur avbildades med kunnande och precision. Även den i södra Frankrike belägna Chauvetgrottan, med mer än 1000 målningar, är med största sannolikhet ett resultat av vikingarnas stora konstnärliga skicklighet. Bevisen för att det var vikingarna som målat presenterades i professor Meles avhandling "Grottvikingens folk" (2025-04-01) med tilläggshandlingarna "Grotta ner sig" och "Syltgrottorna". Professor Meles har analyserat färgerna som har använts och kunde konstatera att de bruna färgerna innehöll faecesprodukter med DNA från vikingar. Dessutom fanns spår av penselborst, gjorda av hår från människor med Skandinavisk härkomst.
Grottmålningarna är än idag inspiration för nu levande konstnärer, men det är lätt att konstatera att vikingarna var klart överlägsna i form- och färguppfattning, jämfört med de klumpiga kopior som dyker upp i dagens konstgallerier: (bild).
Grottmålningarna är än idag inspiration för nu levande konstnärer, men det är lätt att konstatera att vikingarna var klart överlägsna i form- och färguppfattning, jämfört med de klumpiga kopior som dyker upp i dagens konstgallerier: (bild).