Nu är det dax för Konst.

[Hektor]

Så vi inte glömmer bort det riktigt fina.

[Peter S]

Fint i överkant... Inte så roligt i längden... SKickligt iallafall!

[Hektor]

För mig är den "rolig" hur mycket i längden det än blir. Fast en stor del av massan bara rycker på axlarna och tycker som Peter, inte så rolig i längden.
En rysare av stor mått. helt fantastisk om man har lite "sammhörighet" vilket jag har.

[FBQ]

Jag tycker visst att Rembrandt är bra. Lite svårt att samla på bara. Även om jag hade råd med en så krävs det några stycken innan det blir en samling.
Och några oupptäckta alster dyker bara upp när auktionister glömmer att läsa på. Där är det mesta färdigforskat.

[Peter S]

En av de bättre Rembrandts är enligt mig Batavernas trohetsed på Nationalmuseum. Både innehållet i tavlan och själva objektet tavlan har så det räcker en längre stund. Men hans evinnerliga tant- och gubbporträtt är tråkiga! Lika tråkiga som Roslins eller någon annan som är skicklig. Porträtt borde enbart vara tillgängliga för den närmaste släkten, men det är väl det Hektor avser i sitt inlägg med "sammhörighet".

[FBQ]

Ja och nej tycker väl jag. Visst är det roligare när en bild är mer än ett porträtt, men inte tycker jag porträtt behöver föraktas för det.
Roslin gillar jag verkligen. Sedan kan jag gott tycka att det är mer spännande med lite halvtaskiga eller direkt usla 1700-talsporträtt. Det brukar finnas mycket mindre skrivet om de konstnärerna och målningarna - fast det är ju jag.

[Hektor]

Batavernas... var inte något som framkallade rysningar i min ryggraden men det finns andra såsom Castel, där hade han lyckats att få färgen att övergå från klaraste ljusblått till ljusgult utan att hjärnan fick någon förnimmelse av grönt. Ett konststycke som heter duga. Dessutom är den så in i norden fantastisk i sin "jag vet inte vad".
Om vi tar en etsning av R så har varje linje en stor betydelse och ändrar man på den det allra minsta så blir det ett negativt resultat.
För min det kan jag inte peka på någon som är mer ryggradsrysningsframkallande.
Roslin kunde måla men han var en nolla om man jämför med Rembrandt.

[Sladden]

Problemet med Rembrandt är att han var suddig.
Hade svårt att avbilda korrekt.
Lämnade utrymme för tolkningar.
Ingen sanning i det han försökte avbilda.
Jag tror han hade grön starr.

[Hektor]

Det är ingenting som förvånar att omgivningarna inte förstår sig på Rembrandt, för min del är jag van vid att inte ha samma smak som nämda omgivning.
En stor fördel med hans verk är att dom är otroligt mycket mer i verkligheten än när man ser dom på bild.

Som tur är så kan ens ideal vara lite större än det man går ut och finner på var och var annan idrottsloppis.

[FBQ]

Jag försöker hålla mig till uppnåeliga ideal. Då kan man leva upp till dem.
Fast om vi skall hålla oss till de stora mästarna så gillar jag Dürer och Jan van Eyck mera.

[Hektor]

För min del har jag njutit mycket av Rembrandt så ouppnåligt är "det" inte.
Dyrer har du här ovan.

Just det att köpa en av dessa är svårt men det var nära för många år sedan, gick senare för 45milj. och jag hade kunnat köpa, gjorde det inte eftersom tavlor är ömtåliga och det inte var helt gratis likväl.
Som tröst kan man väl säga att om jag köpt dom så vet man inte vad det hade blivit av dom, var 2st. Dessutom är jag inte skapt för så fina grejor än om jag gillar dom skarpt, dom är för bra!!!!!

[fer_g_i]

Det spekuleras i oändlighet över vad som är vackert i konst. Men ingen har kommit till ett resultat som alla är hägrade att böja sig för. Men med all säkerhet kan definitionen ”Vackert är det som behagar när man ser på det” komma sanningen närmare.
Tycker nog att Hektors dam är ett tavelmåleri med levande materialeffekt. Ungefär som jag själv fast då inte av konstnärsmaterial förstås.

[Peter S]

Det spekuleras i oändlighet över vad som är vackert i konst. Men ingen har kommit till ett resultat som alla är hägrade att böja sig för. Men med all säkerhet kan definitionen ”Vackert är det som behagar när man ser på det” komma sanningen närmare.

Det är ju det som är så spännande med konst. Det behöver inte vara vackert och det behöver inte behaga för att beröra. Uttrycksform som berör kanske kommer närmare sanningen...

[Hektor]

Peter en målning föreställer ett koncentrationsläger med folk där En "står" och bajsat i tunna, tavlan är gjord av konstnär som har ett bra tekniskt kunnande.
Man blev mycket berörd, stor konst.
Men en massa streck som inte rör en i ryggen, ingen konst över huvud taget.
OK vissa streck kan vara bra men dom är få.
Konst är att kunna och vissa har kunnat. Dom som gjort denna i Kina kunde.

Vi får inte knoppa in för mycket utan måste få lite "material" av högst klass.
Sen att det är ouppnåligt att äga har väl inte så stor betydelse eftersom det berör en. Äjth t.ex. kommer att få brått med luktsaltet för att inte bli alltför betagen.

[FBQ]

Fast Hektor, jag tror du lurar dig själv om du tror att konst är frikopplad från sin kontext.
Jag kan tycka att din kinesika urna verkar vara ett utsökt hantverk - men utan att jag vet hur den förhåller sig till andra urnor i sin samtid - vem som gjorde den och till vem. I brist på det den betydelse den fått på senare tid genom konstsammanhang där den förekommit och de myter som kopplats runt föremålet.
Sina egna barns teckningar eller de etsningar man sent en kväll studerade med sin mest älskade är betydligt bättre än det mesta andra.