Kruk- och kakelugnsmakarsläkten Bergström i Alingsås.

[Bengt H.]

Släkten Björnberg och Hjoberg är ju tämligen kända,i varje fall hos sådana som, liksom jag, gillar keramik och keramikhistoria. Släkten Bergström i Alingsås däremot har inte blivit lika omskrivna.

Med hjälp av husförhörslängderna har jag nu försökt att något ytligt dokumentera de fem generationerna kruk- och kakelugnsmakare samt några kortare förgreningar.

Nu är det nog mycket möjligt att det fanns en tidigare generation krukmakare Bergström än den Eric Peter som jag "hittat" vid slutet av 1700-talet.

Även i Alingsås församlings kyrkoarkiv får man förmoda att årtalen för flyttning har något eller några års eftersläpning.


Kakelugnsmakare Eric Peter Bergström, född 1744, påträffas första gången i hsf. längd för perioden 1784-90, och då boende med hustru samt sönerna Eric och Johannes hos Abraham Enegren. Bergströms hustru hade också efternamnet Enegren, och var säkerligen släkt med Abraham Enegren. Möjligen kan hon ha varit dennes dotter.
Bergströms flyttade snart till kakelugnsmakare Holmwalls gård, troligtvis efter dennes bortgång.
I hsf.längden för 1791-90 finns familjen Bergström vid avlidne pottmakare (krukmakare) Cederquists gård. Möjligen är det samma gård som tidigare, men att den fått en annan benämning.
Kakelugnsmakare Eric Peter Bergström avlider 1802.
Eventuellt driver sedan änkan verksamheten med hjälp av gesäller, och då under vissa perioder även med hjälp av sönerna.
De båda sönerna Eric och Johannes har blivit utbildade i kakelugnsmakaryrket, och efter en tid i bl.a. Varberg övertar Johannes Bergström verksamheten vid no. 67 efter moderns bortgång.
Det har blivit angivet ett antal olika födelseår för de bägge bröderna i de tidiga husförhörslängderna, men från 1808 har det för Johannes del stannat vid den 10/5 1780 och för Erics del 1774. Födelselängden anger dock 10/2 1780 för Johannes och 17/5 1877 för Eric.
1815-16 flyttar Johannes med familj till tomt no. 128, alltså där Elias Esping tidigare hade sin verksamhet. Gesällen Eric Bergström finns under olika perioder boende hos brodern.
I Kommerskollegiums fabriksberättelser finns Johannes Bergström med från och med 1847 och till och med 1857. Under åren fanns det en till två lärlingar vid verkstaden, samt något år även en gesäll.
Johannes son Johan Magnus, som föddes den 1/11 1806 i Alingsås får sin utbildning i faderns verkstad, och blir där också gesäll.
Efter en del utflykter som gesäll under slutet av 1820- och början av 1830-talen, kommer Johan Magnus Bergström att bosätta sig vid tomt no. 127, vilken är granntomten till faderns. Där hade Lars Röding tidigare haft sin verksamhet, och efter honom några andra kakelugnsmakare.
Där bildar kakelugnsmakare J M Bergström familj, och sonen Gustaf Adolph föddes där den 31/7 1832.
Johan Magnus Bergström avlider dock redan 1837, och dennes son Gustaf Adolph blir efter något år fosterson hos farföräldrarna. J M Bergströms änka Christina skall dock ha drivit verksamheten vidare under några år.
En annan av Johannes Bergströms söner, Anders Petter, vilken blivit upplärd till gesäll i faderns verkstad, flyttar 1835 till Nybygget och startar där egen verksamhet.
Efter att Johannes Bergström blivit änkling 1845 och sonsonen, och fostersonen, Gustaf Adolph 1853 arrenderar verkstaden vid Nybygget, blir Johannes ensam tillsammans med någon gesäll och lärling vid tomt no. 128.
Kakelugnsmakare Johannes (Johan) Bergström avlider den 9/1 1858.

[Bengt H.]

Johan Magnus Bergströms änka Christina Bergström driver sedan verksamheten vid no. 128 med hjälp av dotterns make, gesällen Johan Lundberg.
Christina Bergströms verkstad finns redovisad i Kommerskollegiums fabriksberättelser under perioden 1855-1874, och från 1859 till 1871 skall det ha funnits en gesäll/arbetare vid verkstaden.
Johan Lundberg, född den 18/11 1836 övertar senare (1875) verkstaden och får då titeln kakelugnsmakare.
Efter att Johan Lundberg avlidit den 22/6 1884, så upphör troligtvis kakelugnsmakeriet vid no. 128.

Johannes son Anders Petter Bergström, född den 5/2 1809 i Alingsås, flyttar 1835, efter att ha blivit utbildad i kakelugnsmakaryrket, till Nybygget.
Där bildar han familj, och startar upp en egen verksamhet.
I fastigheten bor förutom gesäller och lärlingar även farbrodern Eric Bergström, vilken dock avlider 1836.
Hos A.P. Bergström fanns det under perioden 1847-1852 enligt Kommerskollegiums fabriksberättelser mestadels en lärling samt mellan en till tre gesäller.
Inte heller kakelugnsmakaren Anders Petter Bergström får något långt liv, utan han avlider redan den 15/6 1851.
Änkan avlider året efter, och då flyttar sonen Gustaf Wilhelm Bergström, född den 6/11 1835, till Göteborg.
1853 arrenderar Gustaf Adolph Bergström, född den 31/7 1832, sin avlidne farbrors verkstad vid Nybygget.
1856 återvänder gesällen Gustaf Wilhelm Bergström till Alingsås och Nybygget, där han blir boende tillsammans med sin kusin Gustaf Adolf Bergström och dennes familj.
Kakelugnsmakargesäll Gustaf Adolf Bergström flyttar dock tillsammans med familjen året efter, 1857, till tomt no. 9, för att 1859 flytta till tomt no. 15.
Vid Nybygget tar Gustaf Wilhelm över verksamheten efter att kusinen flyttat, och driver den med hjälp av lärlingar fram till 1863, då även han hamnar vid tomt nr. 15.
Om kusinerna där driver någon egen verksamhet är osäkert, det finns i varje fall inget övrigt ”kakelfolk” boende i fastigheten.
Kommerskollegiums fabriksberättelser upplyser om att det vid G.W. Bergströms verksamhet under perioden 1858-1862 mestadels befann sig en gesäll samt en till två lärlingar.
Vid Nybygget tar därefter kakelugnsmakargesällen Gustaf August Gæbel över verksamheten.
Under 1860-talet finns dock Gustaf Wilhelm Bergström åter boende vid Nybygget, och nu som gesäll hos Gæbel. Där finns då även som lärlingar Gustaf Adolf Bergströms söner Carl Gustaf och Johan Theodor.
Gustaf Wilhelm Bergström ingår 1877 äktenskap och lämnar då Nybygget för att efter något år bosätta sig med hustrun i den egna fastigheten huset no. 104.
Kakelugnsmakare Gustaf Wilhelm Bergström avlider den 9/9 1900, bara några månader efter hustruns bortgång.

Efter skilsmässa flyttar Gustaf Adolf Bergström 1866 till Mellby.
Där ingår han tidigt nytt äktenskap, och flyttar med hustru och nyfödd dotter 1867 till Borrås, Ambjörnsgården i Magra församling.
Där driver sedan kakelugnsmakare Gustaf Adolf Bergström en verksamhet med tillverkning av bl.a. kakel till kakelugnar.
Makarna får där en mängd barn, och när Gustaf Adolf Bergström avlider den 15/1 1901, så tar sonen och kakelugnsmakaren Karl Fredrik Bergström, född den 22/2 1870 i Magra, över verksamheten.

[Bengt H.]

Carl Gustaf Bergström, född den 3/2 1858 i Alingsås, stannar som lärling hos Gæbel vid Nybygget fram till 1880 då han ingår äktenskap och tillsammans med hustrun bosätter sig som inhyrda på olika platser i staden.
Kakelugnsmakargesäll Carl Gustaf Bergström får efterhand en rätt stor familj, med flera söner som också kommer i kakelugnsmakarlära.
År 1900 flyttar makarna Bergström med åtta barn till hus no. 95 där kakelugnsmakare Bergström övertar kakelugnsmakare F O Hintzes/C F Söderbergs verksamhet.
Där bedriver sedan Carl Gustaf Bergström bl.a. kakeltillverkning med hjälp av sina söner.
Kakelugnsmakare Carl Gustaf Bergström avlider den 15/3 1924.
Bergströms söner Erling, Nils och Petter skall därefter ha drivit en verksamhet som kallades Alingsås Lervarufabrik, och där det ända fram till 1950-talet tillverkades bl.a. prydnadskeramik. Godset märktes med ett instansat ”BRB/ALINGSÅS”.
I skriften ”Sveriges privata företagare” del Västergötland från ca. 1940 uppges att Firma Bröderna Bergström vid sin lervarutillverkning normalt framställde 3000 krukor dagligen samt även julsaker som tomtar, klockor, ljusstakar m.m.
Vid fabriken sysselsattes 10-15 personer.
Alingsås-Tidning hade 2009-03-06, -11, -13, -16, -18 och -23 i ”Läsarnas spalt” några kortare inlägg om Gustaf Adolf B., Carl Gustaf B. och bröderna Bergström.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?28293-BRB-Alingsås&highlight=Br%F6derna+Bergstr%F6m

Möjligen var det fler än de ovan nämnda ur släkten Bergström som ägnade sig åt kakelugnsmakeri, och vilka ev. bosatte sig på annan ort.
Till exempel hade Eric Bergström en son, Carl Gustaf, född 1810, som var kakelugnsmakarlärling. Denne flyttade dock 1825 till annan ort, och har inte gått att följa vidare.
Det var inte ovanligt att kruk- och kakelugnsmakardöttrar gifte sig med gesäller, och förutom Johan Magnus Bergströms dotter Augusta Charlotta, så blev i varje fall Anders Petter Bergströms dotter Dorothea Fredrika gift med gesällen J Z Rudholm. Denne Rudholm flyttade senare med hustrun till Norrköping, och startade där en tämligen stor kakelfabrik.