Anders Larsson?

[prylsnubben]

En liten miniatyrkruka funnen igår signerad A.L. Kan det vara Anders Larsson som övertog Julius "Pottelerius" Nilssons
verkstad i Laholm 1925. Sedermera övertogs Laholms keramik av sönerna Olof och Nils efter Anders bortgång 1931.
Det som är anmärkningsvärt är hur lite saker man sett av Anders, mellan åren 1925 och 1931 så har vi ett praktfat
med Laholms stadsvapen som Jani visat, men vad har vi mer?http://precisensan.com/antikforum/sh...ghlight=laholm
Betänk dessutom att Anders föddes redan 1867, han var alltså 58-år när han övertog Julius verkstad 1925. Vad gjorde han före det, han kan ju
knappast halkat in på krukmakarbanan helt plötsligt så sent i livet. Spekulationer, javisst, men intressant också menar jag nog. Vad tror Ni?
Är detta ett litet smakprov på Anders Larssons tillverkning runt 1910 någonstans i Laholmstrakten månne?

[Lars M]

I boken Laholmskeramik skriver Christina Lindvall-Nordin en del om Anders Olof Rask-Larsson från Hedesunda och att han som 14-åring började hos Bobergs i Gävle. "Först vid 22 års ålder fick han lära sig dreja vid andra verkstäder, bland annat i Töreboda och på Gotland. En tid arbetade han även i Norge." Tom Möller har också gjort gjort uppteckningar av Anders Larsson.

[prylsnubben]

I boken Laholmskeramik skriver Christina Lindvall-Nordin en del om Anders Olof Rask-Larsson från Hedesunda och att han som 14-åring började hos Bobergs i Gävle. "Först vid 22 års ålder fick han lära sig dreja vid andra verkstäder, bland annat i Töreboda och på Gotland. En tid arbetade han även i Norge." Tom Möller har också gjort gjort uppteckningar av Anders Larsson.

Tack Lars M.
Då började han sin karriär vid drejskivan runt 1890 således. Var den lilla krukan är drejad är ju omöjligt att gissa sig till,
men att den är signerad A.L. är ju obestridligt. Kanske detta blir en alltför svår nöt att knäcka . Tom Möllers bok finns
väl i händerna hos en känd person här på PES har jag för mig, hallå Gideon, hallåååååå.............

[Gideon]

Det kan låta otroligt, men Tom Möllers bok har jag inte.
Lånar den vid behov och kopierar ur den vid extraordinärt behov på biblioteket, för boken tar för stor plats i förhållande till sitt innehåll.
Den är mycket läsvärd och viktig, men jag storknar över att mer än två tredjedelar ägnas åt svartvita, tecknade illustrationer.

Jag har grunnat på Din nätta vas, med lätt frihandsdekor. Riktigt läcker och känns som 1910-tal om vi ska snegla åt Uppsalahållet till.
Men Anders Larsson?
Det kan det gott vara, men om han jobbade i fabrik på den tiden, skulle det nog inte ha tillåtits att vasen kom ut utan stämpel, än mindre att han fick signera.
Hos St Eriks vet vi förstås att det förekom, att dekoratören fick signera, men om Din vas är gjord i egen verkstad får vi nog leta efter någon annan A.L.

Året 1900 finns en krukmakare, Alfred Liljekvist i Lövestad (fast han räknades som obefintlig) och 36 kakelugnsmakare med initialerna A.L.
På nåt sätt känns det, för mig, mer som en "Agda Lundgren" än en kakelugnsmakare till yrket.

Ruva på lilla vasen den fina, så ska den en dag ska få sitt ID-kort tillbaka.

[prylsnubben]

Tack Gideon !
Förstår Ditt resonemang avseende Agdor kontra kakelugnsmakare. Vasen är ju så liten och nätt,
både tunn i godset och sirlig i dekoren. Grova händer hade nog haft svårt att forma den..........

[Gideon]

Säg inte det.
Betänk de små och nätta Gripsholmsvaserna http://precisensan.com/antikforum/sh...ight=Gripsholm

[prylsnubben]

Säg inte det.
Betänk de små och nätta Gripsholmsvaserna http://precisensan.com/antikforum/sh...ight=Gripsholm

Jaha Du, änkan Augusta Lindqvist tänker Du på förstår jag...............

[Bengt H.]

Eftersom att jag håller på att leta efter "lerfolk" i husförhörslängderna, så stötte jag på Anders Larsson i Töreboda.
Nu har jag inte följt honom hela vägen från fajansfabriken i Gävle till Laholm, men en bit i varje fall.
Då kan det väl passa att lägga in det jag hittat här på denna tråd.

Enligt husförhörslängd:

Fajansarbetaren Anders Olof Larsson, född den 23/9 1866 i Hedesunda, flyttar med sin tämligen stora familj från Valbo utanför Gävle till Ekeby i Helga Trefaldighets församling, Uppsala 1916. I fastigheten bor det gott om kakelarbetare och fajansarbetare, så troligtvis arbetar Anders Larsson då hos Upsala-Ekeby. Den äldsta dottern får här sonen Nils.
Året efter flyttar familjen till Norrtälje, för att 1919 fortsätta till Visby.
1922 blir Töreboda den nya bostadsorten, och fajansarbetare Larsson med familj blir bosatta på Fabriksgatan, tillsammans med andra fajansarbetare och kakelarbetare.
Där har sedan 1800-talet funnits en kakelfabrik, och möjligen övergick dom vid 1920-talets början till att tillverka hushållsgods och ev. prydnadsgods. Vid mitten av 1920-talet fanns på adressen en verksamhet som kallades för "Lergodsindustrin", men därefter finns enligt hsf.längd inte någon "lerverksamhet" kvar vid Fabriksgatan.
Anders Larsson flyttar i varje fall vidare med sin familj. Först till Korsberga 1924, för att fortsätta till Halmstad året efter.

Där upphörde mitt hsf.längds-letande, men 1925 skall ju Anders Larsson blivit krukmakare i Laholm.

[prylsnubben]

Det var tätt mellan given för Anders Larsson i femtioårsåldern,
hårda bud är nog bara förnamnet.

[Bengt H.]

Ja, och troligtvis ännu hårdare bud för hustrun Anna Maria som hade en massa barn och ett barnbarn att hålla reda på.

Men dom behövde säkerligen inte färdas till fot vid sina flyttningar som gesällerna hade varit tvugna att göra något halvsekel tidigare.

Vid 1910-års folkräkning var familjen Larsson bosatta i Hagaström, Valbo församling. Möjligen var då Larsson verksam vid keramikfabriken där i Hagaström.
Att döma av barnens födelseorter, så hade familjen bott inne i Gävle åtminstonde från 1891 till 1908, med en utflykt till Norrköping 1895, då en dotter föddes där.

Helt utanför den här trådens ämne återvänder jag till Töreboda. Enligt de upplysningar som går att få genom en husförhörslängd, så uppkom en keramikfabrik av det som tidigare varit en kakelfabrik. Detta var ungefär 1920, alltså långt tidigare innan Christer Heijl och Sven Östling kom till Töreboda för att hjälpa Birger Johansson att få igång tillverkningen vid det som skulle bli Töreboda keramik.
Vid den tidiga keramikfabriken fanns förutom Anders Larsson också några andra fajansarbetare samt keramikern August Wilhelm Olsen. Denne Olsen var född i Köpenhamn, men kom 1919 med hustru och dotter till Töreboda och då närmast från Fässberg (Mölndal) där han möjligtvis arbetade vid ABT (AB Terracotta).
Efter att Olsen avlidit 1921 flyttade änkan och dottern Anna, som också titulerades keramiker, efter några år till Bobergs fajansfabrik i Gävle. Anna Olsen blev där, om inte en känd, så i varje fall formgivare hos BoFajans.

Jag har för mig att Prylsnubben visat någon sak av henne på någon tråd, men jag kan inte hitta den nu.
Denna hittade jag i varje fall http://precisensan.com/antikforum/sh...ght=Anna+Olsen