Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Söndagsgissning

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg
    Varför så enkelt?
    Mimmos glasyrtimme?
    Stämpeln, hm, det är en gåta varför fabriken skulle godkänna den...
    Kanske ej går att skoja här, vad vet jag?
    Får alltså försöka vara lite allvarlig. Glasyren är vida mer avancerad än på
    den kära Mimmos alster, efter vad jag sett hittills är kanske bäst att tillägga.
    Enkelt bara för att det inte är drejat? En gåta att fabriken godkänt den?
    Ja, där är vi inte alls av samma åsikt. Jag tycker att "stubben" definitivt har
    ett konstnärligt värde, den är skulptural och glasyren är av högsta klass.

    Comment


    • #17
      Kolla invändigt på vas 11 och sen glasyren på nr 44 http://www.upsala-ekeby.com/gallery_361.html
      Din "lappade" och rinnglaserade vas kan då också vara från tiden före Mimmos och Agdas intåg i fabriken.
      Hilma Persson och Ruben Nordström ska ha samarbetat och experimenterat fram en serie modeller i konstgods till Stockholmsutställningen 1909.
      Det paret kanske hade Ditt stycke som övning?

      Citerat ur boken Uppland 1971, artikel av Anna Hedstrand, angående konstgodset vid tiden runt 1909:
      "Föremålen är annars till övervägande delen konstglaserade. De har en strimmig, prickig eller marmorerad yteffekt. Denna glasyrmetod var en utveckling av en äldre krukmakarteknik, som innebar att man stänkte eller ströpplade på olika oxidfärgade blyglasyrer, vilka vid bränningen flöt i varandra.
      Konstglasyren har troligen sin benämning efter förmågan att ge varje kärl en individuell prägel. Denna typ av konstglasyr som använts i detta fall kan också kallas majolikaglasyr, då den har en opak, ljus tennglasyr som grund. Glasyrbehandlingen har gjorts så, att man först lagt på en grundglasyr och sedan en s.k. löpglasyr, som består av lättsmältande material på blybasis plus färgämnen, dvs grovt malen metalloxid.
      Vid bränningen börjar löpglasyren att rinna, därav namnet, på grund av dess speciella sammansättning. En riktigt sammansatt glasyr ska smälta och "stå". På ett par modeller är glasyren så tjockflytande att den bildar tunga droppar, en yttring av jugendtidens fullt synliga tillverkningsmetoder. Förebilderna till denna glasyrdekor finns hos det samtida stengodset, t.ex. av Patrik Nordström, som i sin tur hämtat inspiration från östasiatiskt stengods."

      Comment


      • #18
        Now you are talking. 44-ans dekor är exaktamento densamma, såg dessutom en annan 44-a live på samma ställe
        där jag fann "stubben" men hos en annan försäljare. Köpstoppet för dagen hade då tyvärr redan inträtt.
        PS Den 44-a jag såg hade alltså samma dekor som "stubben" bör tilläggas eftersom 44 ju är ett modellnummer.
        Jämför sen den helt rena bottnen och stämpeln med denna från Tingelings vackra nummer 2.
        Bifogade filer
        Last edited by prylsnubben; 2012-10-30, 17:25.

        Comment


        • #19
          Nu börjar Du komma nån vart.

          Men jag kan inte tänka mig att vane Nordström kavlade ut tre bitar och satte ihop Din vas sådär bara, om det alltså inte var för att ha ett permanent glasyrprov att visa fram? Om nu inte elever var inblandade.
          Numret saknas ju fortfarande...

          Comment


          • #20
            Gör nu inte något stort nummer av att numret saknas. Numret är ju som sagt ett modellnummer, men stubben
            är ju ingen katalogiserad serietillverkad pjäs utan en högst personlig liten vacker och unik stubbe som är min egen.

            Comment

            Working...
            X