Kanna märkt Gestrikland

[Gideon]

Egentligen från Hagaströms Keramik AB !

Så här långt, flera år senare, tycks gåtan med stämpeln Gestrikland och vem den egentlige tillverkaren var, få sin lösning.

Först 2017, publicerade Länsmuseet Gävleborg en bild på en kanna, som de fått i gåva av en privatperson 20 år tidigare. I september förra året, uppdaterades texten.

Tillverkaren uppges vara Hagaströms Keramik AB.
En fabrik som utreddes och dokumenterades i PES redan 2007 i en 15 sidor lång tråd:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?3565-Keramikfabriken-i-Hagastr%F6m

Den är verkligen lik, till form, färg och manér i dekor, Neapels kanna och min. Det är fantastiskt!
Museets exemplar är stämplat G:H:F 1915, och mäter 18 cm i höjd.
Mitt är 16,5 cm högt, medan Neapels exemplar är 17 cm högt.

G:H:F - kan det stå för Gestriklands hembygsförening? Som gjorde beställningar på likadana kannor till olika ändamål? Deras är årtalsmärkt 1915 undertill, och på min kanna står det Anno 1918.
Det vore inte att dumt be någon i länsmuseet titta i sina arkiv, och se om det här antagandet stämmer.


Bilden tillhör Länsmuseet Gävleborg.

Länk till museets exemplar:

https://digitaltmuseum.se/021027231933/kanna

[Neapel]

Hittade denna kanna/vas på Myrorna för 25:-. 17cm hög och märkt Gestrikland som ovan. Krackelerad men annars hel.

[Gideon]

Att det borde finnas liknande kannor, eller krus som de också kallas för, föresvävade mig när jag bildgooglade runt på nätet, men kunde inte hitta sådant.
Däremot fann jag ett utmärkt bildexempel i den utmärkta boken "Krukor och fat" av Gunnar Lindqvist (1981).
Samma form, likadan hals och kragad mynning på ett mycket vackert dekorerat krus i Hallands museums ägo. Den finns inte på nätet, och då tog jag mig friheten att fotografera av den, så att nödvändig jämförelse kan göras av er.



Tillhörande bildtext:
I den svenska krukmakarkonsten finns under 1700-talets mitt en frodig dekorationsglädje, som i detta krus, daterat Lund 1752, och med en exotisk fågel på krusets hals och en rik blomstergirlang runt dess buk. Med olika oxider har krukmakaren trollat fram bruna, gröna, violetta och gula färger, som en hyllning till den svenska sommarens naturfägring.

[Gideon]

Tack för era tankar och funderingar!
Sättet att skriva Anno 1918 kan nog återfinnas på andra föremål att jämföras med, men det tar sin tid - och den har vi gott om.

Det lär komma fler uppslag.

[simco]

Fantastiskt fin!

Stämpeln för mig även att associera till Skromberga-stämpeln och de tidiga oidentifierade Steninge-stämplarna i Steninge-tråden. En riktig dyrgrip att vara avundsjuk på! Ska bli spännande att se upplösningen om det framkommer mer information. Förr eller senare brukar en med liknande stämpel dyka upp, även om det kan ta lite tid.

[Polsson]

Hon återkom ändock i ett andra brev, och skrev att:
"Troligtvis har Din kanna något att göra med alla de Hemslöjdsutställningar som var omkring denna tid. CJ Andersson medverkade också i flera av dem under första delen av 1900."
Hon skulle kolla detta närmare när bättre tid medger.

Motivet, två turturduvor och stiliserad blomma, vilar på gammal dekoreringstradition, men får mig ändå osökt att tänka på fatet från P. H. Lundrgren i den här inlägget: http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post182924
Långsökt, javisst, men nu står fat och kanna tillsammans i ett romantiskt tema på en hylla.
I väntan på vad Birgitta Lundblad kan komma fram till, vill jag gärna höra era synpunkter och funderingar, och än mer gärna se om det finns fler föremål, stämplade Gestrikland.

Onekligen en spännande kanna, Gideon!
När jag såg endast kannan, tänke jag "Ville Sjöholm", men när jag sedan såg årtalet 1918
och signeringen, förpassades tanken till papperskorgen. Att tillverkaren inspirerats av 1700-tals lergodset är inte osannolikt. Dammsög sedan Svensk Jugendkeramik av
Bengt Nyström och fann följande utställningar 1918: 1) Malmö Hemutställning 2) Göteborg Hemutställning och 3) Svenska Mässan i Göteborg. Enligt boken deltog Gefle vid den senare utställningen och med tanke på att orten har sin hemvist i Gästrikland, finns det törhända ett samband med kannan. Sannolikt fanns det fler mindre utställningar 1918 vilka inte medtagits i Nyströms bok.
Å andra sidan är kanske utställningsspåret ett villospår.

Fick en annan tanke! Hur dekorerade och signerade Hamre i Helsingland? Var verkstaden aktiv 1918?

[Gideon]

En stämpel med texten Gestrikland istället för specifik tillverkare, har jag aldrig tidigare sett.
Det borde finnas fler föremål med denna märkning, men antingen användes den till någon speciell tilldragelse - som hemslöjdsutställning eller konsthantverksutställning - eller endast var ett kortvarigt försök till etablering av krukmakaren - året 1918.



Vem kunde tillverkaren i traditionell allmogestil vara? Jag sände mail till Birgitta Lundblad förra året i frågan, och det råkade i tid sammanfalla med med hennes och Gustafsons högintensiva slutarbete med det senaste bokprojektet "Värmande och vackert - Eldstäder och tillverkare i Hälsingland och Gästrikland".

Inte mycket tid fanns således att engagera sig i saken, men hon svarade ändock att nästan ingenting är forskat kring den tidiga keramiktillverkningen i Gästrikland (1500-talet och framåt). Mycket beroende på att tillgången av bevarat material är mindre än till exempel vad som tagits tillvara i Hälsingland.

Hon återkom ändock i ett andra brev, och skrev att:
"Troligtvis har Din kanna något att göra med alla de Hemslöjdsutställningar som var omkring denna tid. CJ Andersson medverkade också i flera av dem under första delen av 1900."
Hon skulle kolla detta närmare när bättre tid medger.







Det blir spännande.
Min tanke gick i samma bana, då jag förvärvade kannan, i och med vårt (alla Hagaströmfrälsta här på forumet) intresse för Carl Johan Andersson och "hans" fabrik i Hagaström.
Citat från http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post153163
"Carl Johan Andersson arbetade efter nedläggningen av fabriken av fabriken 1916 en period på Upsala Ekeby men återvände redan 1917 till Hagaström. Han drev sedan egen rörelse såsom modellör även i fortsättningen under firmanamnet Hagaström Keramik AB och utförde byggnadsornamentik bl a åt byggnadsfirman Lindbom och Son samt tillverkade porträttbyster och konstföremål."



Nu behöver det inte vara han som har utfört den, utan det är tillsvidare en hypotes, och det kan vara någon helt annan, och minst lika skicklig, krukmakare,





Kannans glasyr är mycket slät och mjuk att ta på, och inte den minsta skavank finns på den, förutom obetydliga och sedvanliga ålderskrackeleringar som framgår mest i botten. Tidigare ägare har handskats mycket varsamt med den.

Motivet, två turturduvor och stiliserad blomma, vilar på gammal dekoreringstradition, men får mig ändå osökt att tänka på fatet från P. H. Lundgren i den här inlägget: http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post182924
Långsökt, javisst, men nu står fat och kanna tillsammans i ett romantiskt tema på en hylla.

Till sist - det är inte utan att jag tänker på Anders August Liljeqvist (1846-1914) skrivna och ibland stämplade Svedala i jämförelse, och det är tänkbart att den som tillverkade kannan, har inspirerats av hans geografiska märkning.





I väntan på vad Birgitta Lundblad kan komma fram till, vill jag gärna höra era synpunkter och funderingar, och än mer gärna se om det finns fler föremål, stämplade Gestrikland.