Stenbäck i kubik

[prylsnubben]

När jag såg denna idag fick jag en smärre chock, vilken häftig Frans Bernhard WOW.
Snöt den som en kobra och, vaaaaaa. Vem kan detta vara ?
Nyköping och närmare bestämt Högbrunn därstädes. Den är sååååååå häftig att jag blir helt knäsvag. Tung, gedigen välgjord, vad Ni vill. Den har ALLT, enligt mig.

[Gideon]

Aaa..jo, den hade jag allt gärna snott med en gång!
Så Ystadsk i slingorna, så Palmgrensk överlag, men krukmakaren är ju en annan och på helt fel håll också? Stenbäckig? Ja, med lite vilja skulle den kunna vara det.
Högbrunn är väl inget efternamn, utan ett ställe?

Kan bara hitta en med snarlikt efternam och det är:
Jonsson Högberg, Karl Joh
Kakelugnsmak.
f. 1861 i Madesjö (Kalmar län, Småland)
Gift man, far i familjen
5:te qvarteret
Nyköpings östra (Södermanlands län, Södermanland)

Stort GRATTIS till köpet!
Och nej, jag är iiinte avis..

[prylsnubben]

Högbrunn ligger i gamla centrala delarna av Nyköping mellan stora och lilla kungsgården och Nyköpingshus. Kan det ha funnits någon keramikverkstad i anslutning till kungsgårdarna tidigare månne, det är en attans skicklig krukmakare som tillverkat denna kraftfulla kruka.
För jämförelse se min absolut kraftfullaste Stenbäck, den som är beige......

[Gideon]

Glöm Högberg i Nyköping.

Högbrunn är ett ställe i den stan.
Se bara: http://www.vintagekartan.se/Nyk%C3%B...H%C3%B6gbrunn/
Härligt va?

Återstår att kolla om Palmgren pryat där...

[prylsnubben]

Denna är betydligt äldre, Palmgren föddes 1919. Krukan är kanske även för tidig för att Stenbäck skulle kunna ha gjort den och han föddes ändå 1858. Vad som säger mig det, jo känslan när man håller i den, Du vet Gideon.

[Gideon]

Denna är betydligt äldre, Palmgren föddes 1919. Krukan är kanske även för tidig för att Stenbäck skulle kunna ha gjort den och han föddes ändå 1858. Vad som säger mig det, jo känslan när man håller i den, Du vet Gideon.

Jadå, jag vet exakt vad Du menar.

Letade igenom mina papper här en god stund. Nada om någon kakelfabrik eller krukmakeri i Nyköping, bland drösar av artikel- och tidningskopior eller någon av böckerna. Bengt H. eller Polssonkanske har ledtrådar att ge.
Det är mycket möjligt att jag har läst notiser någonstans, eftersom minnet säger det.

Men helt klart har det funnits verksamheter i Nyköping, det visar inte minst antalet personer med beröring på kakelugnsframställning och andra sidoprodukter.
1890 var de 22 stycken och året 1900 endast 10.
Bland dem bör "Din" krukmakare finnas.
Vad hette stadsdelen, gatorna i Högbrunn förr? är också en fråga att ställa sig.

[prylsnubben]

Jadå, jag vet exakt vad Du menar.

Letade igenom mina papper här en god stund. Nada om någon kakelfabrik eller krukmakeri i Nyköping, bland drösar av artikel- och tidningskopior eller någon av böckerna. Bengt H. eller Polssonkanske har ledtrådar att ge.
Det är mycket möjligt att jag har läst notiser någonstans, eftersom minnet säger det.

Men helt klart har det funnits verksamheter i Nyköping, det visar inte minst antalet personer med beröring på kakelugnsframställning och andra sidoprodukter.
1890 var de 22 stycken och året 1900 endast 10.
Bland dem bör "Din" krukmakare finnas.
Vad hette stadsdelen, gatorna i Högbrunn förr? är också en fråga att ställa sig.

Läste på en annan tråd här på forumet om Bo Borgström, att han en tid varit gift med en Margit Borgström som härstammade från en gammal krukmakarsläkt i Nyköping.

[Gideon]

Läste på en annan tråd här på forumet om Bo Borgström, att han en tid varit gift med en Margit Borgström som härstammade från en gammal krukmakarsläkt i Nyköping.

Alltid något. Vad hette hon som ogft då?
Forsberg? Med tanke på att vimmerbyarna också slingrade sig med sån dekor.
Nä, en får sova på saken.

[prylsnubben]

Lägger in en tråd som kan vara relevant här.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?19030-Sofielunds-krukmakeri-1872-1933-Bettna-socken-Sörmland&p=240821#post240821

[Bengt H.]

Trevligt att se din kruka igen, Prylsnubben!

Efter att Polsson tidigare har letat fram Augusta Dorotea Ljungqvist som en av de krukmakare vilka hade sitt boende vid Högbrunn i Nyköping, så var det inga svårigheter att via kyrkoarkiven hitta några till. Förmodar att verksamhet även var förlagd dit eftersom detta Högbrunn vid 1900-talets början endast var befolkad av ett fåtal personer och ett relativt stort antal av dessa var ”krukfolk”.
Här har jag skrivit ner vad jag hittat om Högbrunns krukmakare, men jag har även tagit med det som Polsson tidigare redovisat.

Före 1900 har jag inte kunnat hitta Högbrunn i arkiven, men 1901 kommer kakelugnsmakaren Carl Johan Pettersson, född den 24/10 1864 i Kärnbo socken utanför Mariefred, inflyttande dit tillsammans med sin familj. Närmast kom familjen från Mariedal i Frustuna socken i närheten av Gnesta. Med på resan till Nyköping följde också lärlingen Albert Landin, vilken senare kom att driva Torshälla stenkärlsfabrik.
När Pettersson med familj 1908 flyttade vidare till Södertälje titulerades han som krukkärlstillverkare.
Året efter kom så krukmakare Augusta Dorotea Ljungqvist, född Nyman, att bosätta sig vid Högbrunn tillsammans med sin son, och troligtvis tog hon då över krukmakeriverkstaden efter Pettersson. Augusta Dorotea, som var född i Kungsholms församling i Stockholm den 10/12 1869, hade tidigare varit bosatt i Mariefred, och därifrån följde också krukmakararbetare Karl Wilhelm Gunnar Sundholm, född den 11/12 1888 i Turinge, Stockholms län. Efter några år anlände också krukmakarlärlingTure Eugén Sundholm, född den 1/8 1890 i Turinge, Stockholms län samt krukmakarlärling Helmer Agaton Tomasson, född den 10/11 1892 i Toresund. Även dessa hade tidigare varit bosatt i Mariefred.
Augusta Dorotea Ljungqvist lämnar 1913 Högbrunn tillsammans med sonen John för att bosätta sig på annan plats i staden, men kan trots det säkerligen ha fortsatt med sin krukmakeriverksamhet, och då möjligen i Högbrunn. Hennes titel ”krukomakare-idkerska” tyder i varje fall på det. 1915 återvänder dock Augusta Dorotea och sonen till Stockholm (Hedvig Eleonoras församling).
Även bröderna Sundholm lämnar Högbrunn år 1913, och året tidigare hade Tomasson begett sig till Södertälje.
Bröderna Sundholm blir sedan bosatt på olika platser i Nyköping och den äldre får snart titeln krukmakare, vilket kan tyda på att han driver eget krukmakeri. På samma ställe finns också brodern och en krukmakarlärling bosatta.
1919 kommer en ny krukmakare till Högbrunn. Denne är Karl Edvard Ehnberg, född den 18/5 1861 i Välinge, Malmöhus län, vilken tidigare varit bosatt i Solna.
Samma år återvänder krukmakeriarbetaren Ture Eugén Sundholm till platsen och nu med hustru.
Ehnberg blir dock inte långvarig vid Högbrunn, utan redan året efter bosätter han sig på annan plats och 1924 återvänder han till Solna.
Ture Eugén Sundholm lämnar Högbrunn 1921, men istället kommer brodern krukmakare Karl Wilhelm Gunnar Sundholm dit med sin familj år 1923. Två år senare bosätter sig familjen vid något som kallades II:24A, kvarteret Hotellet. Där finns dom boende även enligt den församlingsbok som sträcker sig till 1941, och K.W.G. Sundholm tituleras då krukmakarmästare.

Enligt uppgifter som Gideon har tagit fram från en ”Nyköpings-skrift”, så skall Gunnar Sundholm 1933 ha startat Nyköpings stenkärlsfabrik på Högbrunnsområdet.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?27405-Kan-det-vara-Carl-Forsberg/page7

Nog borde det vara någon av dessa personer som tillverkat din kruka, Prylsnubben?
Kanske är det krukkärlstillverkaren Carl Johan Pettersson eller krukomakare-idkerskan Augusta Dorotea Ljungqvist?

Angående Augusta Dorotea, så bli jag imponerad och fascinerad av att hon som frånskild och ensamstående mor i början av 1900-talet hade förmågan att driva ett krukmakeri med enbart några unga pojkar till hjälp. (Fast det kan ju ha funnits någon krukmakare där som var bosatt på annan plats i stan).
Hon måste ju i alla fall ha lärt sig yrket någonstans.
Intressant också detta med hennes mor, Emma Nyman, som drev ett krukmakeri i Solna tillsammans med en av bröderna Björnberg. Både familjen Nyman och Gustaf Adolf Björnberg hade tidigare varit bosatta vid på samma adress vid Stora Badstugugatan. (Låg inte P.H. Lundgrens kakelfabrik i grannskapet?).
Vid 1900-års folkräkning var det i stället Herman Björnberg som var inneboende hos familjen Nyman. Där fanns då också Augusta Dorotea samt hennes bror kakelugnsmakaren Karl Oskar.

[prylsnubben]

Tack Bengt H. för Dina som alltid väsentliga nya fakta och kompletteringar.
Att jag snöade in på Johan Grönqvist berodde ju på att han redan när han
började på Sofielunds krukmakeri i Bettna var krukmakargesäll. Detta var
troligast runt år 1900. Men hans finns redan 1890 skriven som kakelarbetare
i Nyköping. Kakelarbetare som även fick lära sig Krukmakaryrket hörde nog
mer till regeln än till undantagen. Därför räknar jag (som ju hoppas på att
krukan är sent 1800-tal) även honom som en möjlig upphovsman till min kruka.
Emma Nyman har jag ju också en vas av som Du säkert tagit del av på denna
tråd.http://precisensan.com/antikforum/sh...ght=sundbyberg

[Bengt H.]

Tack själv, Prylsnubben!

Visst kan Din kruka vara tillverkad av Johan Grönqvist under hans Nyköpings-tid.
Ett krukmakeri fick nog användas i åtskilliga år, och det i Högbrunn kan säkerligen ha funnits där även under 1800-talet, och platsen kan troligtvis även då ha kallats Högbrunn även om jag inte kan hitta namnet i husförhörslängderna under denna tid.

Ja, naturligtvis har jag sett och funderat över Din fina vas från Sundbyberg. Har ju också funderat över denna Emma Nyman (Augusta Doroteas mamma) och kunnat följa henne en bit i kyrkoarkiven. Kan dock inte se att hon någonsin var bosatt i Sundbyberg, men avståndet till t.ex. Solna är ju inte så stort.
Jag skall till med att leta lite mer på Björnbergarna i Stockholms församlingars kyrkoarkiv, och då kanske det dyker upp någon ledtråd.
Har också varit i kontakt med en person vid Sundbybergs museum som lovade att forska lite om kakelfabriken och Emma Nyman/Sundbyberg. Får väl se om det blir något av detta, i så fall berättar jag på den aktuella tråden.

[prylsnubben]

Hufvudstad

Vet att Du i Din forskning hamnat runt nämnda plats..
Kartan är från mitten av 1800-talet, ett av nio blad
av Sthims omgivingar från topografiska corpsen........