Tweet
Rolf J. ska göras till viljes och de mystiska vaserna, stämplade GRIPSHOLM, får nu egen tråd.
Det kan låta otroligt, om det stämmer, men de här små Gripsholmsvaserna kan vara från 1886 eller från en möjlig vidareproduktion av kakelugnsmakaränkan, efter att hennes make dött 1888. Åldern är ganska svår att bedöma och den halvmatta glasyren kan narras därvidlag - även om man har vasen i händerna och "känner" efter.
De har verkligen satt myror i huvudet på senare generationers lergodsnördar, från hand till hand, och sanningen glömde någon för halvsekel sedan att tala om...
Kanske uppenbaras den nu?
Jag fastnade för ett stycke i "Kruk- och kakelugnsmakeriet i Mariefred" av Yngve Andersson, som skrev en 12-sidig uppsats 1987, på uppdrag av Hembygdsföreningens studiecirkel rörande kvarteret Krukmakaren.
Avsnittet handlar om ett filibunkkärl som krukmakarmästare (anm: egentligen kakelfabrikör) Lars Gustaf Lindqvist (1845-1888) framställt, och som gett hembygdsföreningens ordförande A.-G. Gustafson inspiration till att låta nytillverka en mängd som souvenirer till Hembygdsmuseets 40-årsjubileum 1986.
Den moderniserade varianten tillverkades av keramikern Birgitta Wahlström och salufördes under turistsäsongen 1987.
Huvudpersonerna i Gripsholmsdramat är:
"I Gård 88, öster om kvarteret Krukmakaren, verkade på 1880-talet en krukmakarmästare som hette Lars Gustaf Lindqvist. Han föddes 1845 vid Lervik i Kärnbo och dog i Mariefred 1888. Därefter fortsattes verksamheten av hustrun Augusta Lindqvist."
Här kommer det intressanta:
"Nu sedan den nygamla Mariefredssouveniren har uppmärksammats av många andra, t.ex. av Lars Ljungström vid Kungliga Husgerådskammaren och projektverksam på Gripsholms slott, har nya teorier lanserats i sammanhanget.
I ett brev till Anna-Greta Gustafson av den 21 augusti 1987 berättar Ljungström mycket av intresse om den försöksverksamhet med konstnärligt formgiven keramik, som gjordes sommaren 1886 på L.G. Lindqvist verkstad i Åttioåttan. Bakom den stod Fredrik Liljekvist - då ung elev vid konstakademiens arkitektskola och senare slottsarkitekt vid Gripsholm och ansvarig för restaureringen där på 1890-talet - samt Axel Malmgren, intendent och genremålare samt senare konservator på Nationalmuseum.
De stod alltså för modellerna och ledde de praktiska försöken. Alstren som naturligtvis skiljde sig avsevärt från företagets tidigare genomgående nyttogodsbetonade tillverkning, ställdes ut hos Svenska Slöjdföreningen år 1886 och uppmärksammades av bl.a. chefen för Nationalmuseum, Gustaf Upmark d.ä.
I en artikel i Meddelanden från Svenska Slöjdföreningen 1887 uttalar han sig mycket positivt om alstren ifråga och är benägen att i dem skönja en påverkan och en följd av liknande hemslöjd inom lergodstillverkningen, som utvecklats till framgångsrik industri, dels i byn Heimberg vid staden Thun i Schweiz, dels också tillverkningen vid Doulton & Watts i Lambeth i England.
Av artikeln framgår också att försöksproduktionen omfattade en mängd olika föremål. Tidigare hade, som sagts, L.G. Lindqvist producerat enbart bruksföremål. "Som sådant kan man inte rubricera vare sig ´filibunkan´ eller den souvenirvas som står i samma skåp" (på Hembygdsmuseet alltså), skriver Lars Ljungström. "Därför är jag benägen att hänföra både till produktionen 1886. Souvenirvasen är f.ö. inte avslutad. Att lämna sådan pjäs skröjbränd, utan glasyr var knappast tänkbart i det smakklimat som rådde på 1880- och 90-talen".
Det finns alltså andra föremål, än de små vasmodellerna, och frågan är hur de ser ut och hur de stämplades - också med GRIPSHOLM?
Rimligen borde det finnas ett och annat sådant i kommunalhus och större samlingar i Mariestad. Vi har tre olika här.
Var höll Svenska Slöjdföreningen sin utställning 1886? Det framgår inte hur väl jag än googlar...
Utställningen återges i tidningen Meddelanden, och i den borde det finnas utställningsbilder, likaväl som i andra tidningar vid samma tid.
Med tur kan "våra" vaser återfinnas på någon av bilderna.
Man kan se att kakelugnsmakaränkan fortfarande drev krukmakarverkstan år 1900.
Begravda i Sverige
1845-10-12
Lindqvist, Lars Gustaf
f. 12/10 1845
Kakelfabrikör
Mariefred
Död 5/3 1888
Begravd 11/3 1888
Mariefred, gravsatta okänt var, nr. 3415 (okänt)
Ur Folkräkningen 1890
Lindqvist f. Sjögren, Augusta Sofia
Kakelugnsmak. Gårdseg.
f. 1842 i Strängnäs landsförs (Södermanlands län, Södermanland)
Änka, ensam i familjen
No 88b
Mariefred (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Strengnäs lands.
Hon hade då två kakelarbetare i sitt hushåll:
Karl Johan Pettersson, född 1864 i Kärnbo.
Gustaf Wilh. Lundqvist, född 1864 i Stockholm.
Folkräkningen 1900
Lindqvist f. Sjögren, Augusta Sofia
Kakelugnsmak. Gårdseg.
f. 1842 i Strängnäs landsförs (Södermanlands län, Södermanland)
Änka, ensam i familjen
No 88b
Mariefred (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Strengnäs lands.
Då hade hon två krukmakeriarbetare och en lärling i sitt hushåll:
Karl August Gotthard Johansson, född 1875 i Kärnbo.
Ernst Gustaf Pettersson, född 1879 i Mariefred.
Karl Valdemar Svensson, född 1884 i Marifred.
Begravda i Sverige
1842-10-16
Lindqvist f. Sjögren, Augusta Sofia Carolina
f. 16/10 1842
Mariefred
Död 27/12 1928
Begravd 5/1 1929
Mariefred, gravsatta okänt var, nr. 4595 (okänt)
Se det här som en teori, som ska bemötas, med motsägelsefulla fakta eller hellre understödjas av andra rön - som bilder från utställningen 1886.
De fyra hittills kända exemplaren är nu, i bilder, samlade och de vill gärna ha sällskap av andra.
Det kan låta otroligt, om det stämmer, men de här små Gripsholmsvaserna kan vara från 1886 eller från en möjlig vidareproduktion av kakelugnsmakaränkan, efter att hennes make dött 1888. Åldern är ganska svår att bedöma och den halvmatta glasyren kan narras därvidlag - även om man har vasen i händerna och "känner" efter.
De har verkligen satt myror i huvudet på senare generationers lergodsnördar, från hand till hand, och sanningen glömde någon för halvsekel sedan att tala om...
Kanske uppenbaras den nu?
Jag fastnade för ett stycke i "Kruk- och kakelugnsmakeriet i Mariefred" av Yngve Andersson, som skrev en 12-sidig uppsats 1987, på uppdrag av Hembygdsföreningens studiecirkel rörande kvarteret Krukmakaren.
Avsnittet handlar om ett filibunkkärl som krukmakarmästare (anm: egentligen kakelfabrikör) Lars Gustaf Lindqvist (1845-1888) framställt, och som gett hembygdsföreningens ordförande A.-G. Gustafson inspiration till att låta nytillverka en mängd som souvenirer till Hembygdsmuseets 40-årsjubileum 1986.
Den moderniserade varianten tillverkades av keramikern Birgitta Wahlström och salufördes under turistsäsongen 1987.
Huvudpersonerna i Gripsholmsdramat är:
"I Gård 88, öster om kvarteret Krukmakaren, verkade på 1880-talet en krukmakarmästare som hette Lars Gustaf Lindqvist. Han föddes 1845 vid Lervik i Kärnbo och dog i Mariefred 1888. Därefter fortsattes verksamheten av hustrun Augusta Lindqvist."
Här kommer det intressanta:
"Nu sedan den nygamla Mariefredssouveniren har uppmärksammats av många andra, t.ex. av Lars Ljungström vid Kungliga Husgerådskammaren och projektverksam på Gripsholms slott, har nya teorier lanserats i sammanhanget.
I ett brev till Anna-Greta Gustafson av den 21 augusti 1987 berättar Ljungström mycket av intresse om den försöksverksamhet med konstnärligt formgiven keramik, som gjordes sommaren 1886 på L.G. Lindqvist verkstad i Åttioåttan. Bakom den stod Fredrik Liljekvist - då ung elev vid konstakademiens arkitektskola och senare slottsarkitekt vid Gripsholm och ansvarig för restaureringen där på 1890-talet - samt Axel Malmgren, intendent och genremålare samt senare konservator på Nationalmuseum.
De stod alltså för modellerna och ledde de praktiska försöken. Alstren som naturligtvis skiljde sig avsevärt från företagets tidigare genomgående nyttogodsbetonade tillverkning, ställdes ut hos Svenska Slöjdföreningen år 1886 och uppmärksammades av bl.a. chefen för Nationalmuseum, Gustaf Upmark d.ä.
I en artikel i Meddelanden från Svenska Slöjdföreningen 1887 uttalar han sig mycket positivt om alstren ifråga och är benägen att i dem skönja en påverkan och en följd av liknande hemslöjd inom lergodstillverkningen, som utvecklats till framgångsrik industri, dels i byn Heimberg vid staden Thun i Schweiz, dels också tillverkningen vid Doulton & Watts i Lambeth i England.
Av artikeln framgår också att försöksproduktionen omfattade en mängd olika föremål. Tidigare hade, som sagts, L.G. Lindqvist producerat enbart bruksföremål. "Som sådant kan man inte rubricera vare sig ´filibunkan´ eller den souvenirvas som står i samma skåp" (på Hembygdsmuseet alltså), skriver Lars Ljungström. "Därför är jag benägen att hänföra både till produktionen 1886. Souvenirvasen är f.ö. inte avslutad. Att lämna sådan pjäs skröjbränd, utan glasyr var knappast tänkbart i det smakklimat som rådde på 1880- och 90-talen".
Det finns alltså andra föremål, än de små vasmodellerna, och frågan är hur de ser ut och hur de stämplades - också med GRIPSHOLM?
Rimligen borde det finnas ett och annat sådant i kommunalhus och större samlingar i Mariestad. Vi har tre olika här.
Var höll Svenska Slöjdföreningen sin utställning 1886? Det framgår inte hur väl jag än googlar...
Utställningen återges i tidningen Meddelanden, och i den borde det finnas utställningsbilder, likaväl som i andra tidningar vid samma tid.
Med tur kan "våra" vaser återfinnas på någon av bilderna.
Man kan se att kakelugnsmakaränkan fortfarande drev krukmakarverkstan år 1900.
Begravda i Sverige
1845-10-12
Lindqvist, Lars Gustaf
f. 12/10 1845
Kakelfabrikör
Mariefred
Död 5/3 1888
Begravd 11/3 1888
Mariefred, gravsatta okänt var, nr. 3415 (okänt)
Ur Folkräkningen 1890
Lindqvist f. Sjögren, Augusta Sofia
Kakelugnsmak. Gårdseg.
f. 1842 i Strängnäs landsförs (Södermanlands län, Södermanland)
Änka, ensam i familjen
No 88b
Mariefred (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Strengnäs lands.
Hon hade då två kakelarbetare i sitt hushåll:
Karl Johan Pettersson, född 1864 i Kärnbo.
Gustaf Wilh. Lundqvist, född 1864 i Stockholm.
Folkräkningen 1900
Lindqvist f. Sjögren, Augusta Sofia
Kakelugnsmak. Gårdseg.
f. 1842 i Strängnäs landsförs (Södermanlands län, Södermanland)
Änka, ensam i familjen
No 88b
Mariefred (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Strengnäs lands.
Då hade hon två krukmakeriarbetare och en lärling i sitt hushåll:
Karl August Gotthard Johansson, född 1875 i Kärnbo.
Ernst Gustaf Pettersson, född 1879 i Mariefred.
Karl Valdemar Svensson, född 1884 i Marifred.
Begravda i Sverige
1842-10-16
Lindqvist f. Sjögren, Augusta Sofia Carolina
f. 16/10 1842
Mariefred
Död 27/12 1928
Begravd 5/1 1929
Mariefred, gravsatta okänt var, nr. 4595 (okänt)
Se det här som en teori, som ska bemötas, med motsägelsefulla fakta eller hellre understödjas av andra rön - som bilder från utställningen 1886.
De fyra hittills kända exemplaren är nu, i bilder, samlade och de vill gärna ha sällskap av andra.
Bifogade filer
.
.
Comment