Kraftfull tung skål eller horrör?

[emde]

Som Kaptenen nämnde så verkar ju Borghild Kamph-Weiss verkar ha illiustrerat sin ex-mans (?!) bok om Gallehushornen. Det tyder ju på ett intressa för fornnordiska mönster, vilket väl stämmer med flera av föremålen här i tråden... Ingen som lyckats få fram något mer om henne?

[Kaptenen]

Jag har nu kontrollmätt på samma sätt som jag förmodar att man gjort i modellboken.

[emde]

Um, ja då är det nog 155 och inte 185 (som jag trodde) som det står är i mitten av bilden!

[Tingeling]

Hittade även min och tittade lite extra på den, signeringen är otydlig men man ser klart B och något som verkar som ett årtal. Visar endast årtalet.

Måtten är samma som nyligen visade enligt figur.

[Kaptenen]

Tack Tingeling! År 1915! Jag kan med nöd och näppe skönja något överglaserat på min, nu när jag vet var jag ska leta.

---

Jag upptäckte av en tillfällighet en not i Ann-Charlotte och Torsten Weimarcks "Höganäskeramik: Konst- och bruksföremål från Höganäsbolagets kärlfabrik 1832-1926" (utgiven 1969 på ICA-förlaget, Västerås), som egentligen handlar om Agda Österberg, som är aktuell i en annan tråd.

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=25499&highlight=agda+%F6sterberg

Det handlar om ett missförstånd i flera delar och flera led, som förmodligen Sigfrid Ericson bidragit till och det handlar om Agda Österbergs deltagande på Hemutställning på Liljewalchs 1917. I sin recension av utställningen i Svenska slöjdföreningens tidskrift 1917 (sidorna 101-102) skriver Ericsson att Österbergs lergods var tillverkat vid Upsala-Ekeby vilket skulle vara vid S:t Erik-fabriken i Uppsala som hon efter utbildningen vid HKS genom vänskapsförbindelser fick göra där. Ett ytterligare missförstånd uppstår när Ericson på följande sida skriver "Bland den enklare keramiken förtjänar framhållas stengods från Höganäs (fig 14.), delvis med präktiga former och några av pjäserna i den dock allt för litet gallrade kollektion lergods, som komponerats af Agda Österberg".

Agda har varken arbetat för Upsala-Ekeby eller Höganäs och hur hänger detta ihop med Borghild Kamph undrar vän av ordning? Agda var när hon kontaktades av paret Weimarck 1967 inte medveten om att hennes keramik hade varit utställd på Hemutställningen 1919.

I brev till Weimarcks har Agda Österberg rekonstruerat keramikens väg till utställningen 1917. Efter HKS hade hon fått möjlighet att göra en del föremål på S:t Erik. Dessa var avsedda för Bengt Gabriel Oxenstiernas konstindustriella lotteri för välgörande ändamål. Han var gift med Österbergs kurskamrat Borghild Kamph, som enagagerat Österberg m fl i lotteriet. Österberg uppgav att lotteriverksamheten varade omkring 1912-1917. Svenska slöjdföreningen ville överta lotterierna, men istället lade Oxenstierna ner dem. "Österberg höll för troligt att Oxenstierna då skickat hennes lergods till Hemutställningen och felaktigt uppgett att det var tillverkat av Österberg på Upsala-Ekeby." (a.a. not till s 110, s 116)

Ja, där fick vi fram uppgiften att Oxenstierna och Kamph hade varit gifta.

[Tingeling]

Intressant läsning om AÖ, varken UE eller Höganäs hade henne alltså som anställd.

[prylsnubben]

Lite som att dein Kamph ist nicht mein Kamph, aber AÖ.

[Emil Brannstrom]

Ville bara bidra till dokumentationen (i fall länken skulle upphöra) med denna som jag hittade idag, märkt "B Kamph".

MvH
Emil

[Kaptenen]

Roligt Emil att se denna version!

Skulle du vilja mäta din enligt Emdes lilla skiss, för jag ser att utförandet är annorlunda. Din är betydligt tunnare i godset.

[Emil Brannstrom]

Mina mått är 18,5 x 9,5 x 8,3cm. Jag har väldigt svårt att se att det suttit ett lock på den här, för det första är den gjuten (vilket innebär att ett lock måste ha väldigt stora felmarginaler) och följaktligen så är öppningen "långt ifrån" exakt rund. Dessutom är det små upphöjningar vid varje hänkel så ett eventuellt lock måste passa både horisontellt och vertikalt s.a.s. Jag tror att det skulle bli hemskt många lock som måste kasseras innan man lyckas framställa ett som passar, och vid serieproduktion (som detta är) tror jag inte att det vore ekonomiskt försvarbart varken nu eller då.

MvH
Emil

[Kaptenen]

Mina mått är 18,5 x 9,5 x 8,3cm. Jag har väldigt svårt att se att det suttit ett lock på den här, för det första är den gjuten (vilket innebär att ett lock måste ha väldigt stora felmarginaler) och följaktligen så är öppningen "långt ifrån" exakt rund. Dessutom är det små upphöjningar vid varje hänkel så ett eventuellt lock måste passa både horisontellt och vertikalt s.a.s. Jag tror att det skulle bli hemskt många lock som måste kasseras innan man lyckas framställa ett som passar, och vid serieproduktion (som detta är) tror jag inte att det vore ekonomiskt försvarbart varken nu eller då.

MvH
Emil

Måtten stämmer bättre på din än min, kan vi konstatera.

Nej, något lock tror jag aldrig att vi har diskuterat, vad gäller denna skål. Däremot har E.B.:s lock.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?9017-Locksk%E5l-i-flintgods

[Emil Brannstrom]

Jag fick för mig att ritningen var i 2d, och därför såg det ut som att den hade lock

I så fall är mynningens diameter 10,5cm, och 18,5cm från hänkel till hänkel.

MvH
Emil