Kakelugnar

[Lars M]

Vackrare Vardagsvara 1919

Inlägget skulle ju lika bra kunnat göras på tråden för keramikannonser men jag gör den här på Kakelugnarna. I boken finns både bilder och text på alster av Kåge, Hald, Emil Olsson-Ollers, Carl Malmsten m fl

[Polsson]

Den svenska kakelugnen

Tack vare tips från Lars M på tråden "Litteraturtips Keramik & Porslin" hamnade rubricerade bok i brevlådan idag. För endast 118 kronor (inkl. frakt) får man ett mångårigt, gediget arbete av Susanna Scherman (fil. dr i konstvetenskap) i en elegant utformad bok "broderad" med färggranna bilder av kakelugnar. 1700-talets tillverkning från Marieberg och Rörstrand behandlas
insiktsfullt med bl a en nästan 50 sidor katalog med inventerade ugnar från de båda fabrikerna på diverse slott och herrgårdar.

Produktionen av antalet kakelugnar vid Marieberg har det tydligen funnits delade meningar om. I Tunanders bo "Kakelugnar" finns följande åsikt:
"inalles framställdes ett trettiotal ugnar. som man dessutom vet var de finns".
Enligt Scherman har denna åsikt upprepats i böcker och tidskrifter under de senaste decennierna. Efter noggrann inventering under 10 års tid, har författarinnan funnit 90 ugnar som kan attribueras till Marieberg.

Hur känner man då igen en Mariebergsugn? Vad skiljer den från en från Rörstrand? Ett av många igenkänningstecken som nämns i boken är leran.
Maribergsugnarna tillverkades av kalkhaltig lera vilken ger gul skärv till skillnad mot Rörstrand som hade järnhaltig lera med röd skärv. Enligt förf. krakelerade aldrig glasyren på Mariebergs-ugnarna, sannolikt beroende på något i lersammansättningen.

God, intressant läsning önskas alla som köper boken!

2011-02-24 Tillägg
Vid ingående studier av de av förf. inventerade ugnarna frapperades jag av att i stort sett alla Rörstrandsugnarna enligt texten var av gulbrännande lera. Enligt författarinnan var de sannolikt tillverkade under arrendatorn Elias Magnus Ingman ( senare adlad Nordenstolpes) period (1760-1773). Av detta drar jag slkutsatsen att de för övrigt var av rödbrännande lera.

[söffe]

Några bilder ur boken Det gamla Göteborg (1921). Kakelugnarna har funnits i Majorna resp. på Södra vägen.
söffe

[Bengt H.]

Visst, det är väldigt roligt att ha möjlighet att kunna lära sig något nytt.

[Polsson]

Tack för erbjudandet, simco.

Tack också till Polsson, som nu fick mig att lägga ner lite tid att utforska datorprogrammen.
Nu har jag faktiskt ett program, ACDSee, där det går att ge lite ljus till bilderna.

Här visas nu lite mindre mörka kakelugnar.

Kanon, Bengt H! För cirka två år sedan hade jag ingen aning om bilddatorprogrammet som fanns i min dator.Det var min bror som visade mig det. Bl a då lärde jag mig att man aldrig är för gammal för att lära sig något nytt.

[Bengt H.]

Tack för erbjudandet, simco.

Tack också till Polsson, som nu fick mig att lägga ner lite tid att utforska datorprogrammen.
Nu har jag faktiskt ett program, ACDSee, där det går att ge lite ljus till bilderna.

Här visas nu lite mindre mörka kakelugnar.

[Polsson]

Mina kunskaper i ämmet att behandla bilder är synnerligen begränsade.
Nu har jag via e-post fått mig tillsänd några bearbetade bilder, och dessa skall jag försöka mig på att lura in här, men är mycket osäker på om det lyckats.
Om det är någon här på PES med kunskap och intresse att bearbeta bilderna så blir jag mycket tacksam.

Tyvärr är jag ingen bildbearbetningsexpert, men bilder som jag själv tar eller kopierar på nätet "fixar" jag till på "Microsoft Office Picture Manager", ett bildprogram som inte är svårt. Där kan man göra bilderna ljusare eller mörkare tex. Den högra ugnen (delar av den) är ett riktigt smycke, tycker jag.

[simco]

Verkligen tjusiga ugnar Bengt!
"Plåtugnen" på bilderna är mycket tjusigare än den som stod hemma hos mig när jag var liten. Denna har ett vackert krucifix eller "krona" som jag nog hade tilltalats av.
De vita ugnarna är som smycken och de mörka ornamenterade är riktigt pampiga.
Jag kan gärna hjälpa dig med bildbearbetning/uppljusning. Kruxet när man skickar bilder över mailen är att de kan bli så komprimerade så att de är svåra att använda utan att bli pixliga. Det lättaste är att föra över bilderna till ett USB-minne och skicka det med vanlig postgång. Som sedan kan skickas tillbaka.

Vill också passa på att kommentera de fina spjällbanden som synts på flera av dina bilder. Tack för dokumentationen.

Mvh Simco

[Bengt H.]

Mina kunskaper i ämmet att behandla bilder är synnerligen begränsade.
Nu har jag via e-post fått mig tillsänd några bearbetade bilder, och dessa skall jag försöka mig på att lura in här, men är mycket osäker på om det lyckats.
Om det är någon här på PES med kunskap och intresse att bearbeta bilderna så blir jag mycket tacksam.

[Polsson]

Nu var det ett tag sedan det kom några kakelugnar i sikte att fotografera.
Men så i veckan blev det ett besök i en pampig tegelbyggnad byggd 1888-1889 och där fanns dessa ugnar.
En av dom är väl en s.k. kaminugn. Ytan kändes inte direkt vara gjord av plåt, men har nog fått en beläggning anpassad till rummets övriga färger.
Lokalerna används nu ibland till utställningar, och därför finns det en del föremål som inte riktigt passar in miljön.

Vilket krucifix på krönet på den vita flatugnen!
Kan du in göra de mörka bilderna ljusare, BengtH?

[Bengt H.]

Nu var det ett tag sedan det kom några kakelugnar i sikte att fotografera.
Men så i veckan blev det ett besök i en pampig tegelbyggnad byggd 1888-1889 och där fanns dessa ugnar.
En av dom är väl en s.k. kaminugn. Ytan kändes inte direkt vara gjord av plåt, men har nog fått en beläggning anpassad till rummets övriga färger.
Lokalerna används nu ibland till utställningar, och därför finns det en del föremål som inte riktigt passar in miljön.

[simco]

Det må erkännas, att jag i ungdom lät penseln gå fram där jag tyckte att det passade.
Det undgick inte heller den här överblivna kakelugnsbiten, hittad i en jordkällare på 1960-talet, ute på en av Stockholms skärgårdsöar.
Den fick kulörer av Humboldts emaljfärger på burk, och förgyllning av bladsilver och slagmetall. Ett slags hemmamåleri, kan man säga, men jag hade kul då. Det var det viktigaste.
Ändå behöver ni inte vara oroliga, allt ovidkommande är lätt att ta bort, på den här drygt 120-åriga kakelbiten.

Nej! Inte ta bort färgen! Sätt en liten lapp där bak där du skriver ned det Du berättat här. Konstnärligheten är en stark ådra med dominanta arvsanlag.
Tycker att kakelbiten är jättefin, häng upp på väggen. Annars finns det andra väggar där den kan få hänga till glädje för de boende.

[Andres]

Oanade talanger, Gideon!!!

[Gideon]

Det må erkännas, att jag i ungdom lät penseln gå fram där jag tyckte att det passade.
Det undgick inte heller den här överblivna kakelugnsbiten, hittad i en jordkällare på 1960-talet, ute på en av Stockholms skärgårdsöar.
Den fick kulörer av Humboldts emaljfärger på burk, och förgyllning av bladsilver och slagmetall. Ett slags hemmamåleri, kan man säga, men jag hade kul då. Det var det viktigaste.
Ändå behöver ni inte vara oroliga, allt ovidkommande är lätt att ta bort, på den här drygt 120-åriga kakelbiten.

[Kaptenen]

Axel Rudolf Björnberg annonserar i Tidning för Wenersborgs stad och län 1890-07-04 (far till Josefin Björnberg)

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?p=63588#post63588