Okända Trelleborgare

[Polsson]

Lillklas som rymmer 3 liter har höjden 20 och diametern 11 i botten och 16 cm
på toppen. Storklas som rymmer 8 l har måtten 27,5, 14 och 21 cm. Den senare, ett Traderaköp, hämtade idag i Vollsjö varefter färden gick vidare till Brösarps Antikmässa. På sidan 82 i "Skånsk Allmogekeramik" finns en kruka med samma typsnitt på Trelleborgs-stämpeln som Lillklas och Storklas. Tidsangivelsen är enligt boken "...slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet". På samma sida finns dessutom en osignerad kruka med en dekor som påminner väldigt mycket om Lill- & Storklas med tidsangivelsen 1800-talets mitt.

För att göra en lång historia kort, kan alla skriverier om krukmakare i Trelleborg på 1700-talet raderas. En Johan Åkerholm nämns i boken och han önskade bli mästare i Trelleborg, men det kunde inte Krukmakarämbetet i Ystad avgöra vilket svar de också gav honom enligt arkivprotokollet. Var han sedan blev av, vet ingen. Han finns varken i Ystad eller Trelleborg efter sin ansökan.

Om det nu skulle vara så att krukan i boken och mina dito skulle vara från början av 1800-talet, så dök det upp en krukmakare på 1820-talet som hette Johan Netterström. Han kom från början från Nättraby, därav gesällnamnet Netterström, men byn ligger inte några kilometer utanför Trelleborg, som
det skrives i boken, utan i Blekinge.

Att krukorna tillverkades i byn eller köpingen Trelleborg, vågar jag nog påstå,
men däremot är jag tveksam till tillverkningsorten staden Trelleborg
eftersom den återuppstod först 1867 efter mer än 200 års träda.

Mer än så kan jag inte säga om mina krukor, men visst är de fina?

[Gideon]

Mycket fina och vackra exemplar, Polsson.
Det är roligt att de, så att säga, återförenats även om de kan skilja sig lite i tid, om vi ser på dem invändigt i glasyren.

1844 blev Trelleborg köping, men invånarna kan ju ha hållit fast vid det förlorade stadsnamnet hela tiden? Om det vet Du långt bättre besked, och jag ska bara inflika några krukmakare.

Födelseort i källan före såväl 1844 som 1867, anges till Trelleborg, borde vara pålitligt eller så är det ändrat i efterhand? Förhoppningsvis hittar Du något "nytt" i denna korta lista, som kan leda vidare till Stor-Klas och Lill-Klas skapare.
Hursomhelst, i CD:n för 1890 hittas 13 kakelugnsmakare med Trelleborg som födelseort och födelseåren angivna, varav fyra ännu var aktiva i denna stad:
Eriksson, Nils Peter 1858
Trelleborg
Forsberg, Thomas 1844
utanför Lund
Holmgren, Johan Peter 1827
Kalmar
Holmgren, Karl Magnus 1855
Knislinge, Kristianstads län
Mårtenson, Karl Adolf 1855
Stockholm
Netterström, Johan Peter 1830
Ängelholm (en namne till den omtalade här)
Persson, Johannes 1849
Trelleborg
Persson, Magnus 1854
Trelleborg
Stenbeck, Frans Bernhard 1858
Trelleborg
Åkesson, Albert Wilhelm 1839
Linköping
Åkesson, Anders August 1839
Stockholm
Åkesson, Lars Jakob 1856
Stockholm
Åkesson, Nils Aug. 1842
Stockholm

Det är svårt att försöka se åldern på odaterat lergods, och då kan vi jämföra med Knut Knutssons vågade uppskattning av lergodsskålen som bärgats vid dykning (senaste Antikrundan) med endast dekoren som grundval. Den säregna kanten och formen på den skulle kanske kunna berätta mer, för att stödja 1600-talsteorin, men det är en annan historia.

Ellen Raphael anger inte någon som helst kakelugnsmakare i Trelleborg, och i Ystad fanns på 1700-talet sex kakelugnsmakaremästare och i nästa sekel tolv i ämbetet (före skråets upphörande).
g:et i Trelleborgsigneringen är frapperande och jag får samma tidskänsla som Du, Polsson, 1800-talets mitt och kanske Stenbäcks läromästare?
Nu spånade jag...

[prylsnubben]

Vackra ting på vacker duk Polsson. Genomgående ligger Du på MVG, utan tvekan.

[Gideon]

Absolut MVG.
Sakta men säkert blir det fler goa ting på duken. Kanske en daterad stumpastake?

[Polsson]

Mycket fina och vackra exemplar, Polsson.
Det är roligt att de, så att säga, återförenats även om de kan skilja sig lite i tid, om vi ser på dem invändigt i glasyren.
Den stora har sannolikt använts mer än den lilla. Det har kalkrester på insidan
1844 blev Trelleborg köping, men invånarna kan ju ha hållit fast vid det förlorade stadsnamnet hela tiden? Om det vet Du långt bättre besked, och jag ska bara inflika några krukmakare. Ja efter många om och men kom de så långt som till köping, fast det var med högljudda protester från Malmö-borna och Ystad-borna. Trelleborgarna gick så långt i sin strävan efter att få tillbaka stadsprivilegierna att de vid ansökan 1822 kunde tänka sig att ändra namnet till "Oscarsborg" efter dåvarande kronprisen. Vilket tur att de fick kalla handen. Födelseort i källan före såväl 1844 som 1867, anges till Trelleborg, borde vara pålitligt eller så är det ändrat i efterhand? Förhoppningsvis hittar Du något "nytt" i denna korta lista, som kan leda vidare till Stor-Klas och Lill-Klas skapare.
Hursomhelst, i CD:n för 1890 hittas 13 kakelugnsmakare med Trelleborg som födelseort och födelseåren angivna, varav fyra ännu var aktiva i denna stad:
Eriksson, Nils Peter 1858 Son till JP Eriksson vilken konserverade N P Lundbergs änka. NP hade verkstad tills. med sin halvsyster.
Forsberg, Thomas 1844 Gesäll hos HC Åkesson och NP Eriksson, sedan verkstad i Lund.Holmgren, Johan Peter 1827 Gesäll hos HC Åkesson i Trelleborg
Kalmar
Holmgren, Karl Magnus 1855
Knislinge, Kristianstads län Utbildad hos sin broder Magnus H i Skegrie utanför Trelleborg. Halvbror med Magnus Holmgren Persson (se nedan). Arbetade hos A A Liljeqist i Svedala.Mårtenson, Karl Adolf 1855
Stockholm Gesäll hos Nils Nilsson i Trelleborg.Netterström, Johan Peter 1830
Ängelholm (en namne till den omtalade här) Son till Johan N i Trelleborg.
Persson, Johannes 1849
Trelleborg Gesäll hos HC Åkesson i Trbg sedan egen verkstad.Persson, Magnus 1854
Trelleborg Gesäll hos bla Joh. Persson i Trelleborg. Egen verkstad senare.Stenbeck, Frans Bernhard 1858 Son till C A Stenbäck.
Trelleborg
Åkesson, Albert Wilhelm 1839
Linköping Son till HC Åkesson i Trelleborg
Åkesson, Anders August 1839
Stockholm Brorson till HC Åkesson Fadern kopparslagarmästare i Trbg
Åkesson, Lars Jakob 1856
Stockholm Brorson till HC Åkesson. Fadern kopparslagarmästare i Trbg.Åkesson, Nils Aug. 1842
Stockholm Broder till AA och LJ Åkesson.

Det är svårt att försöka se åldern på odaterat lergods, och då kan vi jämföra med Knut Knutssons vågade uppskattning av lergodsskålen som bärgats vid dykning (senaste Antikrundan) med endast dekoren som grundval. Den säregna kanten och formen på den skulle kanske kunna berätta mer, för att stödja 1600-talsteorin, men det är en annan historia.

Ellen Raphael anger inte någon som helst kakelugnsmakare i Trelleborg, och i Ystad fanns på 1700-talet sex kakelugnsmakaremästare och i nästa sekel tolv i ämbetet (före skråets upphörande).
g:et i Trelleborgsigneringen är frapperande och jag får samma tidskänsla som Du, Polsson, 1800-talets mitt och kanske Stenbäcks läromästare?
Nu spånade jag...

Trelleborgs tre första krukmkare/kakelugnsmakare under 1800-talet första hälft var.
1) Johan Netterström kom. 1822 Har inga belägg för att han var mästare
2) H C Åkesson kom 1835 Mästare i Simrishamn. Medl i Ystadämbetet
3) Nils Peter Lundberg kom 1846 Mästare i Ystad. Medl. i Ystrad ämbetet.

Vackra ting på vacker duk Polsson. Genomgående ligger Du på MVG, utan tvekan.

Tack för vänligheten ,prylsnubben, och naturligvis tack till Gideon också
som får i uppgift att hitta en gammal, billig och daterad stumpastake till duken.

[Kaptenen]

Grattis till de vackra krukorna! Är det verkligen kalkrester? Jag skulle gissa på vattenglas?

[Polsson]

Grattis till de vackra krukorna! Är det verkligen kalkrester? Jag skulle gissa på vattenglas?

Tack för det, Kaptenen! Jag är inte så insatt i vattenglas, vet att det var konserveringsmedel för ägg, men det är kanske som du skriver. Det vita sitter mycket hårt fast på insidan och borde ju när jag tänker efter, vara lätt att tvätta bort om det voro kalk.