på tal om Ebeling boken
Har någon boken 'Torshälla stenkärlsfabrik', hittar ingen detaljinfo om den
Hej Jani.
Jag hade en tidigare kontakt med Lars Nystedt som har skrivit boken (ensam eller tilsammans med någon vet jag inte). Han kunde nås genom medborgarkontoret i Torshälla för ett par år sedan. Han är vidare drivande i Ebelingmuséets vänner.
mbk.torshälla@eskilstuna.se
Fler tunga pojkar av Ebeling. Fullskalemodellen av "Smederna" står på Fristadstorget i Eskilstuna, där konstverk till arbetets lov samsas med varann. En likadan som min lilla skänktes till Stockholms stads 700-års jubileum 1953. Så man är i gott sällskap när man har en så´n.
Tack Prylsnubben och övriga trådmedverkande för en mycket intressant tråd med många fina bilder.
Ett tack också till Jani för omnämnandet om boken "Torshälla stenkärlsfabrik".
Hittade några inköpsalternativ här och gjorde då även en beställning. http://www.prisjakt.nu/bok.php?p=1221154
Idag fick jag boken om Allan Ebeling, utgiven av Föreningen Ebelingmuséets Vänner och tryckt i 3000 ex. hösten 2004 hos Eskilstuna Offset AB. Har suttit och bläddrat i boken under kvällen och får många och starka känslor. Både positiva och negativa. Positiva för att Ebeling var en fantastisk konstnär på alla sätt, negativa för att han inte rönt den uppskattning som han otvetydigt borde. Det är synd och skam att han är så negligerad i konstsverige. Skulle själv kalla honom för Sveriges Picasso.
Vill delge Er hans egna ord om hur allt började en gång i USA; "Jag är född på Long Island vid New York. En plats där för övrigt många stora svindlare framlevt sina dagar, och i likhet med alla miljonärer började jag min bana med att sälja tidningar i syfte att kunna förskaffa mig en ponny. Min far såg egendomligt nog till att jag i stället erhöll en krokodil, vilken som liten var tämligen ofarlig, men med åren kom att visa upp tendenser, vilka skulle kunnat resultera i att denna intervju inte blivit av. Min far avlivade därför djuret".
Detta berättade Allan Ebeling 1964 -som så ofta med glimten i ögat.
Jani efterlyser lite upplysningar om boken om Torshälla stenkärlsfabrik, och nu har den beställda boken ankommit och blivit något genombläddrad.
Min uppmaning till keramikvänner är att köpa den 93 sidor tjocka boken. Formatet är rätt stort (ca. 24 * 24 cm) så det ryms mycket på varje sida. Boken innehåller mycket bilder på hushållsgods, prydnadsgods och även en del djurfigurer.
Tiden från den tidiga tillverkningen fram till Landins tid vid fabriken redovisas i boken (med något övervikt till tiden med de senare) men här finns även en del om Allan Ebeling.
Nog tycker jag mig ha sprungit förbi en del gods märkt med ett handristat T S under loppisåren. Nu är det slut med det för nu får krukorna m.m. från Torshälla stenkärlsfabrik följa med hem.
Några väggtallrikar och en liten skål av Allan. Samtliga förmodligen tillverkade i Torshälla. Märkta enbart med monogram AE(gäller de tre med "celadon" glasyr), skålen dessutom märkt TORSHÄLLA. Det första väggfatet enligt bild, alltså från 1932.
Min uppmaning till keramikvänner är att köpa den 93 sidor tjocka boken.
.....
Nog tycker jag mig ha sprungit förbi en del gods märkt med ett handristat T S under loppisåren. Nu är det slut med det för nu får krukorna m.m. från Torshälla stenkärlsfabrik följa med hem.
Ska följa Ditt råd och leta efter boken.
Vid närmare betraktande av det här stopets signering, så står det ju också TS.
Det var av en ren slump Allan kom in på keramikbanan. Han avbröt skolgången i Strängnäs 1914, flyttade till Stockholm och började arbeta på reklambyrå. Under tiden utbildade han sig till kemigraf. Kemigraferna framställde tryckformar av metall-klichéer-för tryckning av bilder. Under 1918 var Allan anställd som kemigraf vid Silfversparres, Warners nya grafiska AB på Lilla Vattugatan i Stockholm.
Vid sidan av arbetet som kemigraf gick Allan på kvällskurser. Både på Althins målarskola och på Tekniska skolan, nuvarande Konstfack.
Allan återvände därefter under 1910-talets sista år till reklambranchen, nu som tecknare. Det var under dessa år som det blev ett genombrott för den konstnärliga affischen och annonsen. Allan Ebeling tillhörde pionjärerna.
Han ville förkovra sig och vidareutbilda sig i reklamtecknandets konst, därför begav han sig till tryckeristaden Leipzig på studieresa. Han hade tjänat såpass på reklam- och annonstecknandet att han kunde resa till Tyskland som "valutasvin", som han sa.
Där mötte han en man som blev ett riktigt påhäng..............
Allan närmast flydde vidare mot Dresden för att bli av med karln.
PÅ väg till Dresden passerade tåget Meissen, där gick Allan av. Han kom på att han skulle stanna och studera stadens specialitet, porslins- och lergodstillverkningen. "Jag blev biten av arbetet och stannade där en längre tid".
Väl hemma i Stockholm igen gick han upp till Rörstrand, köpte lera och en drejskiva samt tillverkade ett drejbord av faderns gamla ritbräde. Sen satte han igång, han drejade krukor och modellerade. Snart uppmärksammades detta av ledningen för E. Bobergs Sterbhus AB i Gävle, sedermera Bo Fajans. Allan flyttade till Gävle och 1922 började han arbeta vid företaget under Gabriel Burmeister.
Den första tiden i staden hyrde han in sig i ett rum i Folkets Hus, byggnaden hade tidigare varit hotell. Utanför rummet fanns ett plant plåttak, det dröjde inte länge förrän plåttaket var fullt med lera och skulpturer. Efter "ta väck grejerna från taket", flyttade han till ett mer permanent boende.
En bidragande orsak var "Lillan". Nilda Maria Lundberg som han lärt känna redan i Stockholm då hon gick på Wilhelmsons målarskola och han på Althins. Nu jobbade hon en tid som dekorationsmålare på Bo Fajans. Där i Gävle, hon var från Strömsbro, utanför staden, fördjupades deras vänskap............De gifte sig 1927. "Lillan" hade dock bestämt sig redan vid deras första möte i Stockholm: "Han och ingen annan".
Kommentarer till bilderna, ett par bilder på Allan i arbete på Bo Fajans i början på 20-talet. Stor urna/kalk av Allan, tidigt 20-tal Bo Fajans. Några exempel på reklamaffischer av Allan, sent 1910-tal.
Det ser bra ut, prylsnubben.
Keep up the good work!
Ska bara inflika med en undran, som inte kan ha undgått Dig.
Jag beställde också, och fick Per Hjertzells Ebelingbok i brevlådan för någon vecka sedan.
På sidan 67 visas ett stort fat med dekor av svan och hängande träd, målat i guld med svart kontur på röd botten. Den fick mig osökt att tänka på det här Sjöbofatet:
Det ser bra ut, prylsnubben.
Keep uo the good work!
Ska bara inflika med en undran, som inte kan ha undgått Dig.
Jag beställde också, och fick Per Hjertzells Ebelingbok i brevlådan för någon vecka sedan.
På sidan 67 visas ett stort fat med dekor av svan och hängande träd, målat i guld med svart kontur på röd botten. Den fick mig osökt att tänka på det här Sjöbofatet:
Är inte likheten i manér och schvung i måleriet slående?
Tack Gideon, då sitter Du med facit och kollar att jag inte far ut i felaktigheter, bra.
Apropå Sjöbofatet så har jag svårt att tro på att Axel eller Albert målat det. Det känns inte som deras stil. Vem som målat fatet däremot, det vete fåglarna (svanarna). Däremot är ju både dekoratören till Ditt fat och Ebeling själv i sin dekormålning på fatet Du hänvisar till klart inspirerade av rådande stilideal. PS den bifogade bilden visar fatet Du hänvisar till i Ebelingboken för att våra PES-vänner själva ska kunna göra samma jämförelse.
Jag kollar inte som en magister.
Boken måste man ju bara ha, liksom den andra boken om Torshälla stenkärlsfabrik.
Målerierna på faten, ja. Ebeling kan ha gjort studiebesök, för Elfstrandarna var inte kända för konstnärligt måleri.
Dessutom är det signerade AE:t lite konstifikt...
Men berätta på nu, och låt Dig inte hindras av de här fåglarna.
Jag gör på samma sätt som när vi dokumenterade AE för Bo Fajans, tog fram den mjuka sidan han oxå har
o de mjuka jordfärgerna. Det tror jag ligger i var konstnärssjäl.
Jag köpte detta fat av en kvinna runt Eskilstuna, o jag är ju så spontan. Det är gjort 1936, det året som Allan skaffade egna ugnar o startade eget, roligt m en första års tallrik.Däremot tycker jag inte om att han slarvar m signaturen, o duger det inte så sänder jag nytt imorgon.
Men jag ville visa er MIN Allan som jag vill minnas honom
Comment