Keramik från Sundbyberg

[Gideon]

Eftersom två lergodsföremål från Sundbyberg dykt upp i stora tråden "Allmogekeramik!" så är det bättre att de, och förhoppningsvis fler Sumpan-relaterade alster, avhandlas här - med koncentration.
Se inlägg 365 och 366 http://www.precisensan.com/antikforu...749#post120749

Det är mycket bra med en noggrann sakletare som prylsnubben, eftersom de lösa trådarna, utan avslut, börjar bli många och med tiden bortglömda.
Vi måste dock räkna med att flera av frågorna tillsvidare förblir olösta.

En stämpel är ett obestridligt bevis, som inte går att bortförklara och Emma Nymans verksamhet i Sundbyberg är ett sådant.
Men vi ska göra vårt bästa för att hitta henne, som andra kakel- och krukmakare i Sundbyberg vid tiden kring 1900. Jag har dock inte kunnat finna sådan med de titlarna på tillgängliga skivor, endast åtta personer knutna till tegelbruket i Sundbybergs köping (som den hette då).
En av tegelbruksarbetarna hade en hustru som hette Emma, men henne har jag satt på reservbänken, eftersom en annan, mer trovärdig har har hittats, även om boendeorten inte var just i Sundbyberg året 1900.

Tegelbruket i Duvbo gård, som Kaptenen nämner, är Mariehälls tegelbruk i kv. Linaberg, anlagt av Anders Petter Löfström, samme person som anses vara Sundbybergs grundare. Sundbyberg blev köping 1888 och stad 1927.
Om stadens intressanta historia i sena 1800-talet och framåt, kan man läsa här:

http://www.sundbyberg.se/omsundbyberg/historia.4.1af33d6f5bc512c717fff43409.html

och

http://www.museet.se/svenska.htm

Löfströms Sundbyberg var en lockande plats för de som ville starta eget och hantverkare drogs till stadsdelen. Det var fritt att göra så, i och med skråväsendenas upphörande i mitten på 1800-talet.
I keramiklitteraturen har man ofta hoppat över dokumentationen av tegelbruken, och det är ett misstag att göra så, anser jag. Detta eftersom de anställda, eller bruket självt kunde ha annan tillverkning vid sidan om. Det visar inte minst den här tråden i sak:

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=18379&highlight=alruna

Varför skulle då inte ugnarna i Mariehälls tegelbruk ha använts, om det fanns plats för "lite till och annat"? Det är en spekulation, likaväl som att kakelugnsmakaren själv kunde bygga sin egen brännugn i närheten av eller bredvid hemmet.

Då kommer vi till arbetshypotesen om vem Emma Nyman och hennes närmaste var. Hon kan ha varit den ekonomiskt sinnade och administrativt kunniga i företaget, skriven i eget namn, medan mannen skötte det praktiska. Jag vet inte det, men någonstans måste vi börja.

*****************************************
1890
Löfqvist, Emma Charlotta
Sömmerska
f. 1847 i Rasbo (Uppsala län, Uppland)
Ogift kvinna, ensam i familjen
Neptunus No 5
Hedvig Eleonora rote 20 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Rasbo Uppsala län

Nyman, Carl Albert
Kakelugnsmakare
f. 1864 i Korsberga (Skaraborgs län, Västergötland)
Ogift man, ensam i familjen
Neptunus No 5
Hedvig Eleonora rote 20 (Stockholms stad, Uppland)
Mantalsbokföringsort: Mskr. i Korsberga
Kyrkobokföringsort: Korsberga
Födelseort i källan: Korsberga Skaraborgs län

1900
Emma Charlotta (utan efternamn)
f. 1857 i Rasbo (Uppsala län, Uppland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Hafssvalget N:r 20
Hedvig Eleonora rote 11 (Stockholms stad, Uppland)
Kyrkobokföringsort: Hedvig Eleonora Stockholms stad
Födelseort i källan: Rasbo Uppsala län

Nyman, Karl Alfred (eg. Carl Albert)
Kakelmakeriarbetare
f. 1864 i Korsberga (Skaraborgs län, Västergötland)
Gift man, far i familjen
Hafssvalget N:r 20
Hedvig Eleonora rote 11 (Stockholms stad, Uppland)
Kyrkobokföringsort: Hedvig Eleonora Stockholms stad
Födelseort i källan: Korsberga Skaraborgs län

1890
Nyman, Frans Herman (möjligen bror, saknas i 1900 och dödsskivorna - utvandrad?)
Kakelugnsmakare
f. 1870 i Korsberga (Skaraborgs län, Västergötland)
Ogift man, ensam i familjen
Neptunus No 5
Hedvig Eleonora rote 20 (Stockholms stad, Uppland)
Mantalsbokföringsort: Mskr. i Korsberga
Kyrkobokföringsort: Korsberga
Födelseort i källan: Korsberga Skaraborgs län

Begravda i Sverige
Nyman, Carl Kristian Albert
Begravd 31/7 1904 (inget födelseår angivet)
Nacka norra kyrkogård, kv. A, nr. 13 (kista, nr 1 i graven)
*****************************************
Eftersom Emma förlorade sin man 1904, har hon tillfälligt också tappats bort, efter ett möjligt namnbyte.

Svenska riksdagen beslutade 1878, att i en övergångsperiod av tio år, reformera de gamla enheterna för mått och vikt och det är där vi har en hållpunkt för Kaptenens lockburk, som har 1.3 Lit. instämplat, utöver ortsnamnet. Det är möjligt att den kan komma från Mariehäll, medan vasen är tillverkad i privat regi.
Jag tror att det är en god idé för prylsnubben att ta kontakt med museet i Sundbyberg, för att höra efter vad de vet, och om de har fler gamla keramikalster att visa upp här.

http://www.museet.se/kontakt.htm

[prylsnubben]

Fundering 1:
Varför rymmer kaptenens kruka 1.3liter. Kanske för att det är detsamma som 1/2 Kanna. Isåfall har man använt en form till kärlet som kan vara äldre än 1878 och bara ändrat måttangivelsen.
Fundering 2:
Dekoren på vasen påminner väldigt mycket om dekoren på äldre bruksföremål från framförallt Höganäs. Dessutom fanns det bland arbetarna på höganäs ett antal som hette Nyman. Ett långskott, men ibland så sitter dom också.

[Gideon]

1. Det kan mycket väl vara så.
2. Det har du rätt i.
Men den Nyman Du tänker på, är Axel Nyman, född 1842, och verksam 1855-69, samt Jöns P. Nyman, född 1843, och antecknad endast för året 1855. De finns inte med på någon av befolkningsskivorna, och var kanske ur tiden, när folkräkningarna gjordes.

Det finns bara en Nyman till, bland kakel- och tegelarbetarna och det är:
1890
Svensson Nyman, Nils
Tegelarb. Inhuses
f. 1840 i Lomma (Malmöhus län, Skåne)
Gift man, far i familjen
Winstorp
Lomma (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Lomma M:ö län

[Bengt H.]

Inte för att det för diskussionen så mycket framåt, men återger ändå några rader från Birgitta Lundblads berättelse om Keramikfabriken i Hagaström i årsskriften "Från Gästrikland" 1991-1992.
"Efter att han (Carl Johan Andersson) arbetat vid Wallåkra Stenkärlsfabrik, Helsingborgs gamla lerkärlsfabrik samt Sundbybergs Kakelfabrik kom Andersson 1894 till Gävle och Gefle Kakelfabrik."

[prylsnubben]

Hoppsan

Glömde alldeles att ge Gideon ett erkännande för hans outtröttliga forskningsiver och ambitiösa arbete. Tack även för länken till Sundbybergs museum, jag spinner vidare på tråden och vidarebefordrar all information som förhoppningsvis kan tänkas dyka upp.
För att likheten med mitt föremål och föremål från Höganäs ska bli tydlig visar jag ett gammalt nattkärl som ska vara därfrån, tyvärr ser man ingen signatur eller stämpel. Jag har tyckt mig ana bokstäverna HSW som kulle vara Höganäs StenKolsWerk men jag tror inte det syns i bild.
Kanske bara Inbilding frå min sida, ha ha.

[prylsnubben]

Undrar över Emma-Charlotta ?
1890-är hon 43-år,född 1847 och ogift utan barn. Alltså 17-år äldre än Carl-Albert, min anm.
1900-är hon fortfarande 43-år, född 1857 och gift kvinna med barn. Gift med Karl-Alfred/Carl-Albert,min anm.
Om 1847 är rätt födelseår innebär det att hon är minst 44-år som förstföderska 1891.
Det känns lite gammalt-hon borde alltså vara född 1857 om vår teori ska hålla.

[prylsnubben]

Diverserande ålder?

Jag undrar över Emma-Charlotta (ev NYMAN) ?

1890-är hon 43 år, född 1847 och ogift utan barn. Alltså 17-år äldre än Carl-Albert, min anm.

1900-är hon fortfarande 43 år, född 1857 och gift kvinna med barn. Gift med Karl-Alfred/Carl-Albert.

Om 1847 är rätt födelseår innebär det att hon är minst 44-år som förstföderska 1891. Det känns lite gammalt-hon borde alltså vara född 1857 om vår teori ska hålla.

[Surmasen]

Hittade denna idag

Trodde jag såg i syne när jag såg att det stod Sundbyberg under.
en när man kollar PES visar det ju sig at det fanns fler
Sundbyberg Nyman står där i allafall
15,5 cm
Du hade rätt E.B!
Ruskigt charmig med sin inglaserade skada samt övriga skavanker som klarat kvalitetskontrollen.

[Kaptenen]

Grattis! Det var den tredje stämpeln från Sundbyberg!

[Surmasen]

Grattis! Det var den tredje stämpeln från Sundbyberg!

Tack!
Jo nog blev man brydd att de tillverkat sånt i "Sumpan"....

[prylsnubben]

Trodde jag såg i syne när jag såg att det stod Sundbyberg under.
en när man kollar PES visar det ju sig at det fanns fler
Sundbyberg Nyman står där i allafall
15,5 cm
Du hade rätt E.B!
Ruskigt charmig med sin inglaserade skada samt övriga skavanker som klarat kvalitetskontrollen.

Nog påminner modellen om min, men Din är 1,5 cm högre.

[Bengt H.]

Äntligen har det genom bland annat kyrkoarkiv, Kommerskollegiums fabriksberättelser, tidningsnotiser samt en konkursuppteckning gått att få fram lite om Sundbybergs kakelfabrik och Sundbybergs kakel- & fajansfabrik.

Här är vad som hittills framkommit:

Sundbybergs kakelfabrik.

Kakelugnsmakare Olof Eriksson, född den 21/10 1854 i Råda, Värmland, flyttade in till Sundbyberg från Kungsholms församling tillsammans med sin familj år 1884. De blir bosatta vid Arla tomt nr 60, J B nr 14. (Senare benämning: Nya Sundbyberg, Arla, avsöndr. nr 14). Fastigheten ägdes av kakelugnsmakare Aron Wilhelm Lundenberg, född den 11/9 1851 i Segerstad, vilken tillsammans med familj flyttade dit år 1883 och då närmast från Johannes församling. Några ytterligare ”kakelfolk” fanns inte upptagna som boende vid fastigheten.

En notis i Svenska Dagbladet den 23 juni 1885 berättar detta: ”Vid Sundbyberg har under vinterns lopp af hr. O. Eriksson anlagts en kakelugnsfabrik, som sedan levererat kakelugnar af ganska vackra mönster tillhörande fabriken. Dessutom har ett par försök att af de vid Sundbyberg förekommande lerorna tillverka golfplattor (golvplattor) eller s.k. tiles utfallit lyckligt äfvensom experimenten att under bränningar glasera dem i olika färger. Fabriken är för närvarande sysselsatt med en beställning af en ny sorts mycket starka och ändamålsenliga blomkrukor, hvarjemte några andra keramiska försök med vaser torde uppmuntra till fortsättning, att döma af de i allo lyckade resultaten de lemnat.”

Den första gång fabriken har återfunnits i Kommerskollegiums fabriksberättelser är år 1885, och då anges som ägare O. Eriksson. Vid fabriken skall arbetsstyrkan ha bestått av en verkmästare, två vid fabriken mantalsskrivna manliga arbetare samt sex vid fabriken mantalsskrivna kvinnliga arbetare. Tillverkningen detta år bestod av kakel och lerkärl till ett värde av 10 000 kronor.
Vid 1886-års fabriksberättelser delar Eriksson ägandet med E.T. Norén. Arbetsstyrkan detta år var två vid fabriken mantalsskrivna arbetare samt nio vid fabriken ej mantalsskrivna. Det som tillverkades var 105 kakelugnar, 20 000 blomkrukor samt diverse kärl. Tillverknings värdet var 10 000 kronor.

Husförhörslängden upplyser om att Olof Eriksson med familj lämnar Sundbyberg 1887 för att i stället bosätta sig i Adolf Fredriks församling. Lundenberg blev dock kvar i Sundbyberg, men bosatte sig på annan plats i församlingen samma år. 1893 flyttar han och familjen till Kungsholms församling.

Fabriksberättelsen för år 1887 anger då fabrikens ägare till A.A. Bylund samt att personalen bestod av en verkmästare och fem ej mantalsskrivna arbetare. Produktionen uppgick detta år till 90 kakelugnar, 15 000 blomkrukor samt diverse kärl till ett sammanlagt värde av 5 000 kronor.

I Faluposten den 14 april 1888 fanns denna notis: ”Sundbybergs kakelfabrik i den sistnämnda köpingen strax utanför Stockholm nerbrann natten till i söndags. Fabriken, som var försäkrad för 60 tusen kr., tillhörde hr A A Bylund, förr Geflebo.”
Dagens Nyheter från den 9 april 1888 redogör om händelsen på detta vis: ”Eldsvåda utbröt natten till i söndags vid Bylunds kakelugnsfabrik i närheten af Sundbybergs stationshus. Det trevåningars tegelhus, som inrymde fabriken, nedbrann fullständigt, så att endast boningshusets flygelbyggnad återstår. Det hade under dagen blåst synnerligen hårdt, men mojnat af mot qvällen, hvilket förklarar möjligheten af att med Sundbybergs mycket primitiva brandredskap begränsa elden till fabriken, hvilken ligger omgifven af så väl sten- som trähus. I fabriken hade arbetats på eftermiddagen.
Rörande eldens uppkomst äro många rykten i omlopp, åt hvilka vi ej kunna gifva offentlighet.”

1889 skall kakelfabrikör Johan August Hedberg ha flyttat in till Sundbyberg tillsammans med sin familj. Hedberg var född den 3/11 1856 i Gävle och hade tidigare varit bosatt i Uppsala. Familjen fick sin bostad vid Katrineberg tomt nr 184, Berghyddan (Nya Sundbyberg, Bergshyddan, avsöndr. nr 64).

I september 1889 annonserade Hedberg efter en kakelbrännare till sin nyanlagda kakelfabrik, och i februari 1890 fanns i tidningarna en annons där John Hedbergs Kakelugns- och Fajansfabrik sökte efter en van ugnsinsättare.

Det sista år som Kommerskollegiums fabriksberättelser varit tillgängliga är för år 1890, och då anges Johan Hedberg som ägare till Sundbybergs kakel- och fajansfabrik. Som anställda fanns då sex mantalsskrivna arbetare och två ej mantalsskrivna samt två stycken under 18 år. Fabrikationen detta år bestod av 450 kakelugnar samt fajanskärl till ett totalt värde av 18 000 kronor.

Familjen avflyttar dock 1894 till hustruns hemtrakter i Nederkalix församling i Norrbotten.
Tydligen gick det inte så bra ekonomiskt för Hedbergs företag Sundbybergs kakel- och fajansfabrik, och en del skuldförbindelser visar på att han måste låna en hel del pengar för att hålla verksamheten igång. Detta gick inte så länge, och de 3 oktober 1893 förklarades han i konkurs.
Bland tillgångarna i konkursboet fanns själva verkstadsbyggnaden som var belägen vid Nya Sundbyberg nr 47 eller Filipsberg tomtnummer 11-12 i Sundbybergs köping. Fastigheten var en tvåvånings tegelbyggnad och dessutom fanns det några mindre byggnader på tomten. I konkursboet fanns även tomten Lilla Sundbyberg nr 3 eller Jacobsberg.
Några av de övriga tillgångarna var en hel del maskiner och utrustning för tillverkningen. Bland annat ett stort antal diverse formar för kakeltillverkning, men även sådana för blomkrukstillverkning. För övrigt upptogs en mängd av de varor som hade blivit tillverkade vid fabriken. Förutom kakel fanns där bland annat blomkrukor, syltkrukor och syltburkar, terriner, kannor, muggar, kryddburkar, spilkummar, krus, fat, dunkar, smöraskar och pottor m.m.
Bland fodringar fanns sådana hos personer bosatta runt om i Sverige, men ett förhållandevis stort antal fanns i den norra delen. Eftersom en del av personerna som häftade i skuld hade titlar som kakelugnsmakare och trädgårdsmästare så bestod dessa fodringar troligtvis till stor del av kakelugnar, blomkrukor och andra lerkärl som blivit levererade men inte betalda.

Fastigheter och inventarier kom därefter att försäljas genom auktioner, vilka offentliggjordes genom olika tidningsannonser.

Slutligen några rader från två skrifter.

Sundbyberg under köpingtiden. H. Österberg 1968
”Åkerman & Lunds orgelfabrik. Sturegatan 17-19. Fabriken hade kommit till genom ombyggnad av en kakelfabrik. Det var sommaren 1898.”

Industriminnen i Sundbyberg. Utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län 1979.
Kvarteret Orgeln, Sturegatan 17-19. P L Åkermans & Lunds orgelfabrik A B.
”I orgelfabriken ingick en byggnadsdel, som sedan 1880-talet fungerat som kakelfabrik.”

.................................................. .................................................. ..................................................

Förmodar att kryddburken som syns här på tråden kommer från Hedbergs kakelfabrik och de övriga från Emma Nymans lerkärlsfabrik.
Hoppas kunna återkomma med mer om den sistnämnda verksamheten om och när mina teorier visar sig vara verklighet.

[prylsnubben]

Bengt H. Du är en sann filantrop och kulturbärare.
Tack vare Er så förs kunskapen om den "vanliga"
människan vidare från generation till generation.

[Bengt H.]

Jag bugar lätt rodnande inför dessa utmärkelser.
Tack för det prylsnubben.

Tack även för kartbilden på den andra tråden.

Det verkar att ha varit ett intressant område där för krukmakarna. Möjligtvis beroende på goda lertillgångar.

Förhoppningsvis skall vi nysta ut lite mer allt eftersom.

[Bengt H.]

Nu tror jag att några tidningsnotiser om en brand i en lerkärlsfabrik ger ett visst sken över vem som tillverkat prylsnubbens och Surmasens stiliga vaser.
Börjar med att kopiera in något om vad som, med hjälp av de uppgifter som gått att hämta ur kyrkoarkiv, tidigare skrivits om Gustaf Adolf Björnberg och Emma Nyman.
Vid 1900-talets början fanns Gustaf Adolf Björnberg bosatt i Kungsholms församling, men 1902 blir det flytt till Adolf Fredriks församling och Badstugugatan 29. Där avlöste han troligtvis brodern Herman som inneboende hos Karl August Karlsson Nyman och dennes hustru Emma Nyman samt deras två barn.
Efter att Karl August Nyman avlidit 1905 flyttade Emma Nyman och Gustaf Björnberg till Solna församling året efter.
Där blir de bosatta vid området Delta (Huvudsta villatomt nr. 4) och driver där något som enligt församlingsboken kallas Delta lerkärlsfabrik. En person vid namn Thelander uppges vara ägare till fastigheten.
Dit kom samma år även Emma Nymans dotter Augusta Dorothea Ljungqvist, vilken hunnit med att gifta sig, skilja sig och få en son. Efter några år på platsen flyttade hon tillsammans med sonen till Mariefred 1908, och därefter till Nyköping där hon kom att driva ett krukmakeri vid Högbrunn.
Samma år flyttade även Emma Nyman och Gustaf Björnberg. Emma till Oskars församling och Gustaf till Matteus.
Eftersom Björnberg enligt arkiven flyttade i början av 1908 och damerna Nyman och Ljungqvist i slutet av samma år, går det att spekulera i om Augusta Dorotea eventuellt övertog Björnbergs andel i lerkärlsfabriken.

Enligt de uppgifter som framkommit i kyrkoarkiv samt tidningsnotiser angående branden i Sundbybergs lerkärlsfabrik i juni 1908 så framstår det som mycket troligt att Delta lerkärlsfabrik och Sundbybergs lerkärlsfabrik var en och samma verksamhet.

Nu är det väl inte omöjligt att lerkärlsfabriken drivits av Björnberg-Nyman även några år innan de flyttade dit. Eventuellt går sådana uppgifter att hitta i t.ex. handelsregistret.

Här följer så avskrifter av två tidningsnotiser. Eftersom de innehåller likadana upplysningar, så har den ena blivit aningen förkortad.


DN 1908-06-22

Eldsvåda vid Hufvudsta.

Nedbrunnet hus – En kvinnlig brandsoldat.

Vid 4-tiden på söndag e.m. utbröt eldsvåda i en lägenhet å en afsöndring af Hufvudsta, belägen vid allmänna landsvägen på gränsen till Lilla Alby municipalsamhälle och Vreten. Huset, som bestod af ett tvåvånings bostadshus och en envånings fabriksbyggnad, var en gammal träbyggnad som efter hvartannat varit apterat till bl.a. vågfabrik, fabrik för tillverkning af braständare och nu senast lerkärlsfabrik under namn af ”Sundbybergs lerkärlsfabrik”, hvilken innehades af en fru Nyman och hennes dotter, fru Ljungkvist. Dessa två befunno sig då elden utbröt icke hemma, utan hade begifvit sig ut i den närbelägna skogen.
Elden varsnades af närboende, som gjorde alarm, hvarpå en af Sundbybergs brandsprutor med manskap inom kort anlände, men kunde föga uträtta. Det lilla vatten som fanns i en närbelägen brunn tog nämligen snart slut, och elden, som erhöll riklig näring av brännbara ämnen, såsom tjära m.m., jämnade inom en timme byggnaden så när som skorstenarna med marken. Det mesta af bohaget blef dock räddadt.
Emellertid hade man genom trädfällning och andra åtgärder lyckats hindra eldens spridning till en del närliggande boningshus, och lyckligt nog låg vinden äfven mot landsvägssidan, där inga byggnader funnos.
I fabriken hade bränning af lerkärl ägt rum till kl. 12 natten till söndagen. Man antar att eldrester legat kvar och sökt sig ut genom ett bristfälligt rör och antändt.
Lager och inventarier voro försäkrade i Skandia för 5,000 kr., lösegendom för tillsammans 3,000 kr.
Byggnaden ägdes af hr A.W. Thellander i Lilla Alby, som hade densamma försäkrad i Skandia.
Inom parantes kan nämnas att den första vattentunnan som ankom till platsen kördes af ett fruntimmer från Lilla Alby egendom, som ägde nog rådighet att sjelf i brist på manfolk åstadkomma utensilierna för brandsläckningen.


SvD 1908-06-22
[CENTER]Eldsvåda vid Sundbyberg.[/CENTER]

Nedbrunnen fabrik

.

Strax invid landsvägen ungefär på gränsen mellan Sundbybergs köping och Nya Hufvudsta ägor hade under många år stått en gammal träbyggnad, hvilken efter hvartannat varit apterad till bl.a. vågfabrik, fabrik för tillverkning av braständare och nu senast lerkärlsfabrik under namnet Sundbybergs lerkärlsfabrik.
Vid 4-tiden på söndag middag ……. …..