Anders August Liljeqvist, Svedala I

[Polsson]

Anders August Magnusson var en av fyra söner till torparen Magnus Andersson (f 1808) och Anna Catharina Johansdotter (f 1813) i Jönköping, Kristina Hökamåse. Samma år som skråväsendet avvecklades, 1846, kom Anders A till världen, noga räknat den 19 januari. 1852 avled fadern varvid modern stod ensam med barnen som var mellan några månader och 11 år och en kort tid därefter noterades hon som "utfattig" i hfl (husförhörslängden).

Vid samma ålder som dagens 7:e klassare i skolan, 13 år, påbörjade A A sin yrkesutbildning hos kakelugnsmakare Robert Strandberg och Friedrich Wilhelm Bruggeman i Stora Limugnen, Jönköping Västra. Efter sju lärlingsår uppnådde han sin gesällvärdighet, tog sig namnet Liljeqvist och gav sig år 1867 ut på gesällvandring där Gustavi Domkyrkoförsamling i Göteborg blev första långa stoppet. Att han även flyttade därifrån efter cirka ett år framgår av utflyttningsböckerna, men var och hos vem han hade arbetat, har inte gått att hitta. Emellertid dök han upp i Elinedal, Svedala 1868, 22 år gammal.

Bilderna: Elinedal från öster resp. söder , sannolikt gården där Liljeqvist slog sig ner 1868. Foto:PEO. A A Liljeqvist (bilden välvilligt utlånad av släkting i Tranås) Burk h 10.5 diam. 9,5. Foto:PEO

[Polsson]

Anders August Liljqvist, Svedala, II

Hur och varför Anders August gav sig iväg till Elinedal/Svedala, kan man naturligvis spekulera om. En sak är emellertid säkert, han kom inte med tåget
eftersom järnvägen kom till Svedala först 1874. Sannolikt hade han hört av andra gesäller att det fanns fantastiskt bra leror norr om landsvägen (den som bland annat förband Köpenhamn med Bornholm under dansktiden) någon mil norr om Trelleborg. Kanske hade han även hört att ett flertal tegelbruk och krukmakare var och hade varit verksamma på orten.

Enligt boken "Svedala genom tiderna" byggde Anders August en verkstad i en uthuslänga till Elinedals gård där han var inneboende tillsammans med åtskilliga pigor, drängar och tjänstefolk samt kakelugnsmakargesällen Anders Andersson hos "Possessionat" (godsägare) Carl Gottlieb Ferdinad Ebeling. Efter ett tag fanns Anders A på egen sida i hfl med familj varvid kan antas att han hade eget boende i närliggande hus. Vilket år etableringen skedde, är inte helt klart, men att det inte var 1860 som boken nämner råder det ingen tvivel om för då hade han inte lämnat hemorten Jönköping. Kanske arbetade han vid något av de närliggande verkstäderna till en början för att så småningom starta eget sannolikt med hjälp av Anders Andersson som gav sig iväg till Malmö 1872. Tillverkningen bör ha bestått av kakelugnar och hushållslergods.

Enligt hfl avlöste den ena gesällen den andra i verkstaden och vid några tillfällen hade Anders A hjälp av två stycken och hade dessutom lärlingar.

1) "....1870 blev lokalerna på Elinedals gård för trånga. Liljeqvist hade kommit på idén att bygga en självständig och för ändamålet lämplig fabrik. Vad var då självklarare än att förlägga fabriken till köpingen."

2) ".... i hörnet av Södergatan-Kyrkogatan i Svedala."

3) " År 1877 hade Liljeqvist vuxit ur lokalerna på Elinedal........ Han lät bygga eget inne i själva Svedala. Företaget hette då " Svedala kärl- och Kakelugnsfabrik."

Citat 1 från en tidningsartikel från 1940-talet ?, citat 2 från "Svedala genom tiderna" och citat 3 från "Skånsk Allmogekeramik".

När fabriken byggdes är inte helt klartlagt, men vad som är helt klart enligt
hfl och födelselängd är att Anders A var skriven i Elinedal ända fram till 1884
och att han flyttade till Svedala 1885. Byggde han en fabrik i Svedala 1877 men bodde kvar i Elinedal åtta år framåt?

Bilderna: Foto från forskningsmanus av PEO: Häradsekonomisk karta som visar
verkstäder norr om landsvägen. Avstånden mellan verkstäderna varierar mellan 1-3 km. Vägen "mellan" nummer 7 och L Alstad är "Landsvägen"
Sammanställning av verkstäder enligt hfl och Kommerskollegiets årsrapporter.
Foto: PEO. Kruka 22,5 cm hög märkt 4 L. A Liljeqvists hushållslergods glasyrer förefaller domineras av manganoxid eller transparent blyglasyr. Något hornmålat, engoberat gods har jag inte sett.

[Polsson]

Anders August Liljeqvist, Svedala, III

1877 ingick August äkta ståndet med mamsell Emma Laura Elisabeth Nescher född i Stockholm 1850. Hon kom till Svedala från Kristianstads stadsförsamling två år tidigare och att härleda hennes bakgrund krävdes hjälp av två Stockholms-experter på http://proviniens.ifokus.se/. Hennes föräldrar Lars Johan Nescher och Carolina G E Finn föreföll inte att ha världens bästa äktenskap vilket vidimeras av att Emma L och en syster bodde hos andra människor vid låg ålder medan två andra syskon bodde hos föräldrarna vilka levde åtskillda senare. Intressant i fråga om släkten Nescher kan kanske vara att en släkting var en känd boksamlare samt att "urfadern"
Daniel Georg Nescher (f 1703 Tyskland) var klockare, vinhandlare och källarmästare i "krogen" Neschers källare sedermera Hamburger Börs.

Som framgår av bifogade bilaga från DDSS (demografisk databas södra Sverige) fullbordades äktenskapet. Vad som inte framgår där, är att familjen tillhörde något frireligiöst samfund eftersom det sista barnet var döpt av en predikant vilket vidimerades av kyrkoherden.

För att återgå till maken August och hans verksamhet lämnas följande citat från tidningsartikeln där "ett par av de gamla drejare, som varit med sedan starten å Elinedal" intervjuas:
"Då fanns det inga maskinella anordningar för tillverkningen tex av blomkrukor, utan allt fick göras för hand. Under det att maskinerna nuförtiden slungar ut en 3000 blomkrukor dagligen, kunde vi drejare endast hinna med ett par hundra. Förtjänsten var det även klent med. Vi vore tre drejare, som dagen i ända voro sysselsatta vid drejskivorna, och sammanlagda antalet arbetare i fabriken uppgick till tio, både manliga och kvinnliga. Lera till pottugnarna hämtades från Uppsala, leran för tillverkning av krukor, kärl och keramiksaker erhölls på ett kuriöst sätt. Man passade på vid grundgrävningar till fastigheter, och härvid befintlig lera köptes och hemforslades på förlag. Senare köptes emellertid en lertäkt utanför köpingen, varifrån leran hämtades."

Statistiken från Kommerskollegium säger följande om Liljeqvists verksamhet under rubriken "Hantverkare på landsbygden":
1879 Stora Svedala A Liljeqvist 3 arbetare bevillning 2:-
1890 Kakelugnsmakare A Liljeqvist 2 arbetare bevillning 7:-
Eftersom bevillningsbegreppet har vållat mig en del huvudbry, lämnas följande jämförelse med Kakelugnsmakare Joh. Persson i Trelleborg gällande samma år, 1890:
4 arbetare tillverkningsvärde 6500:- bevillning 10:50.

Bild: Emma Laura Elisabeth Nescher 19 år gammal. Gifte sig med Anders August Liljeqvist 1877. Bilden välvilligt utlånad av Olle Hjelmqvist vars släkting
kamrer Algot Hjelmqvist, Tranås, gifte sig med LIljeqvists äldsta dotter Ebba född 1877.
Bild: Foto PEO. Grötskål med texten "Doppa den i honing så blir den så go å söd" (Doppa den (gröten) i honung så blir den god och söt). Med tanke på signeringen borde den vara tillverkad av fabrikören själv, dvs August L. Enligt Svedalasamlare mfl beställde greven i Skabersjö sådana grötskålar vilka han sedan gav till såväl jägarna som drevkarlarna vid jakterna på slottets marker.

[Polsson]

Anders August Liljeqvist, Svedala, IV

Rättelse: Bilden av E L E Nescher i artikel nr III var utlånad av Olle Hjelmquist
(Efternamnet var felstavat)

"Omsättningen ökade undan för undan och de Liljeqvistiska pottugnarna blev snart välkända över hela landet. Han deltog ofta i utställningar, varvid hans välgjorda och vackra alster överallt väckte berättigad uppmärksamhet och belönades med både guld- och silvermedaljer. Men snart gjorde värmeledningen sin entré, pottugnarna ratades, men tillverkningen fortsatte av krukor, lerkärl och keramiksaker."
Citat från "Svedala genom tiderna" tryckt hos Tryckeri-AB Trelleborgs Allehanda 1981.

"Med de nya resurser, som härigenom vunnits steg ävenledes fabrikationen och omsättningen undan för undan och de Liljeqvistiska "pottugnarna voro kända och välkända över hela Sverige. Han deltog ofta i utställningar, varvid hans alster belönades med talrika guld- och silvermedaljer. Det skulle emellertid komma en tid då man ej längre intresserade sig för pottugnar - värmeledningen gör sin entré. De vackra pottugnarna ratades, och de fingo lämna plats för värmeledningens radiatorer. Tillverkningen av blomsterkrukor, lerkärl och keramiksaker ökades istället för varje år."
Citatet från en tidningsartikel med rubriken "Från lerklump till målad och glaserad keramikvas; En återblick på den gamla välkända lervaruindustrin i Svedala." Artikellämnaren tror att den är från 1940-talet, men känner inte till tidningens namn.

Att artikelförfattaren, Erland Ripa, hade tidningsartikeln som stor källa när han skrev ""Lerpottan" i Svedala" i boken framgår med all tydlighet.

Att pottugnarna var välkända över "hela landet/hela Sverige" är nog till att ta i, men att hans ugnar var kända och uppskattade i trakterna av Svedala borde vara ett rimligt påstående. Gällande utställningar och eventuella medaljer, har noggranna studier av "Svensk Jugendkeramik" av Bengt Nyström
samt utställningsdeltagarkataloger från åtskilliga utställningar givit vid handen att Liljeqvist deltog vid två utställningar.

61 år gammal, år 1907, deltog han vid utställningen i Lund med kakelugnar och lerkärl i första gruppen som innehöll "Sten-, mineral-, kol-,torf-, metallförädling och metallindustri. Av 105 utställare i gruppen belönades 83 stycken med guld-, silver-, bronsmedalj eller hedersomnämnande. Liljeqvist
belönades där med en bronsmedalj.

Bilden. Avfotografering från boken "Svedala genom tiderna". Nog är det en imponerande exposition som fabrikör Liljeqvist poserar vid vid utställningen i Lund 1907. Bilder keramik: Foto:PEO. Två år efter utställningen i Lund, tillverkades denna vas i Aug. Liljeqvists fabrik i Svedala.

[Polsson]

Anders August Liljeqvist, Svedala, V

När Liljeqvist började med sin "krukmakarjugend" finns det endast en notering om och det är i boken " Svensk Jugendkeramik" av Bengt Nyström som skriver "Lär ha börjat med konstkeramik omkring 1905". Nyström fortsätter vidare: " Vid flera krukmakerier och kakelverkstäder gjorde man "vid sidan om" konst- eller prydnadskeramik i lergods med konstnärliga ambitioner. Denna ofta förbisedda keramik har inte sällan personlig prägel och konstnärlig charm.
Flera av dessa krukmakare deltog på utställningarna 1909 och 1914 ( Sthlms utst. resp. Baltiska utst.) Till dem hörde........Franz Bernhard Stenbäck (1858-1921) i Trelleborg och August Liljekvist i Svedala." I en sammanställning av resp. keramiker/krukmakare längre bak i boken nämns Lund 1907 och Baltiska utställningen 1914, under Liljeqvists "meriter", men inte Sthlm 1909.

Att August L deltog i Malmö 1914 är helt klart. Han finns med i utställningskatalogen och deltog med "kärl med bruna och svarta järnoxidmättade glasyrer" på Malmöhus läns hemslöjdsutställning vilken ingick i Baltiska. I svenska Dagbladets riksnummer i anslutningen till utställningen skrev G W Cronquist: " ett erkännande för sina djupblåa glasyrer och enkelt formade vaser.

Bilderna: Affisch från Baltiska utställningen. Ljus vas signerad 1910 foto PEO.
Vas med "svart järnoxidmättad glasyr" signerad 1913. Kanske fanns det lergods i samma form och glasyr som dessa två i Liljeqvists exposition vid
Baltiska utställningen.

[Polsson]

Anders August Liljeqvist, Svedala, VI

Baltiska utställningen vilken främst vände sig till länderna runt Östersjön, hade ju Malmö som självklar arrangörsstad, men man brottades med en del initialproblem bla Ryssland vilket anslöt sig först efter många turer. Med tanke på namnet "Baltiska Utställningen, var man ju tvungen att ha med ett land från Baltikum. Arrangörstiden var satt från den 15 maj till den 14 oktober, men p.g.a Skotten I Sarajavo den 28 juni vilka ledde fram till 1:a världskrigets utbrott i augusti-september avbröts utställningen abrupt. Men utbrottet var efter Liljeqvists tid enär han avled av lungsot den 6 juli samma år, 68 år gammal.

Den 21 september samma år vidtogs bouppteckningen efter August. Närvarande var: E L E Nescher, hustru, döttrarna: Ebba Anna Elisabeth (f 1877) gift med kamrer Hjelmquist i Tranås, Elin (f 1884) gift med tegelbruksföreståndare Olof Persson i Finland (hennes rätt bevakades av husägare O Larsson i Svedala), Sigrid (f 1878), ogift, handelsidkare i Malmö,
Anna (f 1888), Örebro. Enl. testamentet skulle änkan sitta i orubbad besittning.
Tillgångar i boet: 36.672:54 -
skulder 22.118:55
Behållning 15.303:96

Tillgångar i boet: fastigh. Tax.värde 20.000:-, fodringar av Sigrid Maria 7780:54, lager kakelugnar, lerkärl m.m 6000:-, yttre inventarier butiksinredning, maskiner i fabriken 1760:
Skulder: Sparbanken i Svedala 17.270:-, Sparbanken i Klörup 1270:- m.m

Hustrun Emma Laura Elisabeth, drev fabriken fram till 1917 då hon sålde den
till firman Norrman & Hellbom och var sedan enl hfl inneboende hos en predikant Jansson tillsammans med ett fosterbarn. 1922 flyttade hon till Anders Augusts födelsetrakt Jönköping.

Bilderna. Lergods från Svedala. Foto:PEO. Grötskål med tänkespråket "Ingen gröd å grina ad" ( Ingen gröt att skratta åt). Liljekonvaljfat daterat 1910 och
grön vas med rinnglasyr daterad 1912.

I morgon ändras rubriken till "Svedala, VII" varvid efterföljarna presenteras.
Samtidigt vill jag gärna framhålla att eventuella ägare av Svedalagods är hjärtligt välkomna med sina bilder.

[Gideon]

Ännu ett fint arbete om enskild krukmakare utrönt!
Du har lagt ner mycket tid och kärlek i denna forskning, Polsson.
Två orientaliska rosor från mig - om det nu passar sig - som ett tack och uppmuntran till att fortsätta!

[Maria]

Jag kan bara hålla med Gideon, för mej som inte kan något om ”Skånsk allmoge keramik” är det här väldigt lärorikt.

[Polsson]

Svedala, VII 1917-

Tackar för det positiva omdömet samt för blommorna, Gideon!
Att du finner Svedala I-VII intressant, Maria, glädjer mig!

Som skrevs i artikel VI sålde Liljeqvists hustru fabriken till firma Norrman & Hellbom år 1917. P.ga av den ekonomiska kris som bland annat berodde på
1:a värlskriget avtog verksamheten avsevärt. Enligt boken "Skånsk Allmogekeramik" uthyrdes fabriken och den avdelning som tillverkade lergods utarrenderades till Anton Jönsson som kallade sin firma "Svedala Lerkärlsfabrik".

Enligt "tidningsartikeln" bytte fabriken åter ägare 1920 och i början av år 1924 utarrenderades en del av fabriken till ingenjör Hultkrans, som igångsatte tillverkning av smärgelskivor vilken rörelse gick bra, men genom ogynnsamma förhållanden tvingades att upphöra. I mitten på samma år utarrenderades keramikavdelningen till fabrikör Fredrik Jönsson, som särskilt lade an på tillverkningen av hushållskärl och blomkrukor. År 1932 inköptes fabriken av direktör Charles Hansson vilken tillverkade enbart blomkrukor. Sista ägare var
AB Svensk Kakelindustri (sannolikt 1940-talet).

Bilderna: Foto: PEO. Boken "Gustavsberg Porslinet Fabrikerna Konstnärerna" av Gösta Arvidsson skriver följande på sid. 248:"......drejade han på Raus Stenkärlsfabrik (1919) i Skåne innan han sökte sig till Nordiska Slipvarufabriken i Svedala, där han arbetade till 1922. "Han" är Bernt Friberg
och tydligen drejade han vasen under sitt sista år i Svedala.

[E.B.]

Mycket trevlig läsning Polsson. Om jag hade hatt skulle jag lyfta på den.

[Polsson]

Mycket trevlig läsning Polsson. Om jag hade hatt skulle jag lyfta på den.

Tack för det, E.B!
När man sysslar med det roligaste man vet, och andra uppskattar det blir man benägen att citera: "Delad glädje är dubbel glädje".

[Bengt H.]

Naturligtvis måste jag instämma i lovorden. Fantastiskt att få ta del av denna kulturhistoriska gärning.
Tack så mycket för det, Polsson!

Min enda "Svedala" kommer här i repris. Undertill står det "Svedala/1912".

[Polsson]

Naturligtvis måste jag instämma i lovorden. Fantastiskt att få ta del av denna kulturhistoriska gärning.
Tack så mycket för det, Polsson!

Min enda "Svedala" kommer här i repris. Undertill står det "Svedala/1912".

Tack för det, Bengt H!
Liksom din Svedala var alla mina dito, såväl Liljeqvist som Friberg, repriser, men jag tycker att de tål att tittas på mer än en gång. Mer koboltblått än vad din har, får man verkligen leta efter. Det är "krukmakarjugend" som heter duga, tycker jag. Ska bli spännande att se när nästa Svedala-lergods tycker upp på PES!

[Polsson]

"Långväga" Liljeqvist

Anders August Liljeqvists dotter Elin (f 1884) var gift med tegelbruksföreståndare Olof Persson i Finland. Var i Finland de bodde förtäljer inte historien, men denna vas inköptes idag från Oulu på Tradera. Kanske har den funnits i det Perssonska hemmet. Förutom L:s signeringen finns årtalet 1912.

[prylsnubben]

Intressant tråd, tyvärr har jag inget från Svedala. All heder till en så framsynt krukmakare som signerade sina alster med både signatur och årtal.