Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Sofielunds krukmakeri 1872-1933, Bettna socken, Sörmland

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Sofielunds krukmakeri 1872-1933, Bettna socken, Sörmland

    Hittade en liten artikel i Sörmlandsbygden 1986 Sofielunds krukmakeri - i drift 1872-1933

    Inga föremål därifrån är märkta, men eftersom vi hållt på lite med dokumentationstrådar om olika krukmakerier tyckte jag att vi kunde lägga till en till. Dessutom är det intressant, eftersom det finns en massa fler därute, vars produktion inte alls är känd.
    Sparhundarna från de större fabrikerna har vi ju haft uppe i en annan tråd.

    Tydligen har en stämpel med namnet ERIKSON använts, men sparsamt och främst under sista tiden.
    Bifogade filer
    Last edited by Kaptenen; 2011-02-24, 12:30.

  • #2
    En till...
    Bifogade filer

    Comment


    • #3
      Jag blev tvungen att åka till jobbet - får komlettera ikväll.

      Comment


      • #4
        Hänklarna men "häng" på krukan var snygga.
        Nej, det är inget loppspel.

        Comment


        • #5
          Nu så
          Grundaren av krukmakeriet var Johan Eriksson, född 1831 Anges i Sveriges befolkning 1890 som jordbrukare, men då hade sonen Karl Johan Eriksson, född 1863 tagit över. Sonen Bror Eriksson född 1899 tog över sista tiden, men tvingades lägga ned 1933.
          Johan Eriksson hade 1859-1872 drivit ett krukmakeri i Henrikslund, Lerbo socken.

          En Gerhard Grönqvist, född 1859 skall under 30 års tid varit gesäll. 1890 hittar jag honom som kakelarbetare i Nyköping.

          Comment


          • #6
            Var tvungen och kolla om några av mina krukor hade "hängöron" men inte en enda av dem såg ut så där. Hunden ser ut att vara gjord av massiv lera och har stor charm.
            Ju mer man tänker, desto mer inser man att det inte finns något enkelt svar./ Nalle Puh

            Comment


            • #7
              Hunden är en sparhund, så helt massiv är den inte - man ser springan uppe på huvudet. Lite synd att det inte är färgbilder.
              Den skall dock vara glaserad med en vit heltäckande glasyr.

              Comment


              • #8
                Tack så mycket för upplysningen om det här inte alltför välkända krukmakeri, FBQ.
                Det finns fantastiskt intressanta artiklar i dessa årsböcker som getts ut av hembygsförbund och museér, m.fl. (Om man nu råkar hitta dom)
                Och detta är ju ett strålande exempel på detta.
                Tycker i alla fall jag som verkligen gillar att få lära mig mera om de gamla krukmakarna.
                Naturligtvis har jag beställt årsskriften. (fast visst skall årtalet vara 1989?).
                Hoppas på fler liknande tips om gamla snart bortglömda krukmakerier.
                Last edited by Bengt H.; 2009-09-25, 00:52. Anledning: felstavning

                Comment


                • #9
                  Det är bra att ännu ett halvt bortglömt krukmakeri väcks till liv.
                  Faktum är att sondottern till Bror Eriksson, Rose-Marie Dietrichson, skrivit en uppsats benämnd "Sofielunds krukmakeri 1872-1933", vilken publicerades i något förkortad version i Sörmlandsbygdens årsbok tre år senare - 1989.
                  Jag fick den i dagarna, och artikeln är utmärkt väl skriven, omfattande 21 sidor med ännu fler bilder som gör berättelsen levande.
                  En mycket komprimerad version återges i denna länk:


                  Såväl föremål, som bilder tillhör Södermanlands läns museum (som den hette då) och jag hoppas vi kan utverka tillstånd att få lägga ut Dietricsons uppsats här, så att den blir tillgänglig för alla intresserade. Kan föremålsbilderna också ses i färg, så mycket bättre då att se dem med.

                  Närmare detaljer om de tre generationerna Erkson:
                  Far:
                  Eriksson, Johan
                  Kakelugnsmakare
                  f. 1831 i Sköldinge (Södermanlands län, Södermanland)
                  Gift man, far i familjen
                  Sofielund
                  Bettna (Södermanlands län, Södermanland)
                  Födelseort i källan: Sköldinge

                  Son till Johan:
                  Eriksson, Carl Johan
                  Kakelugnsmakare
                  f. 1863 i Lerbo (Södermanlands län, Södermanland)
                  Gift man, far i familjen
                  Sofielund
                  Bettna (Södermanlands län, Södermanland)
                  Födelseort i källan: Lerbo

                  Son till Carl Johan:
                  Eriksson, Bror Johan Ellert
                  f. 1899 i Bettna (Södermanlands län, Södermanland)
                  s.
                  Pojke, barn i familjen
                  Sofielund
                  Bettna (Södermanlands län, Södermanland)
                  Födelseort i källan: Bettna

                  Comment


                  • #10
                    Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                    Nu så
                    Grundaren av krukmakeriet var Johan Eriksson, född 1831 Anges i Sveriges befolkning 1890 som jordbrukare, men då hade sonen Karl Johan Eriksson, född 1863 tagit över. Sonen Bror Eriksson född 1899 tog över sista tiden, men tvingades lägga ned 1933.
                    Johan Eriksson hade 1859-1872 drivit ett krukmakeri i Henrikslund, Lerbo socken.

                    En Gerhard Grönqvist, född 1859 skall under 30 års tid varit gesäll. 1890 hittar jag honom som kakelarbetare i Nyköping.
                    Kanske, kanske att denne Johan Gerhard Grönqvist gjort min Högbrunnskruka, passande namn i varje fall.

                    Comment


                    • #11
                      Fick själv hem Sörmlandsbygden 1989 idag och upptäckte att "min man"
                      Johan Gerhard Grönqvist hette Larsson tidigare, innan han kom på "grön qvist".
                      Alltså Johan Gerhard Larsson född 1859, kakelarbetare i Nyköping före 1900.
                      PS Apropå min kruka märkt Högbrunn Nyköping har "gamla" och "nya" kakel-
                      fabriken i Nyköping nämnts. Kanske kan Johan Gerhard Larsson vara son till
                      Lars Gustav Larsson född 1836. Båda står 1890 som kakelarbetare och skrivna
                      i Västra Nyköping.
                      PS "Nya Kakelfabriken" startade 1905, således började förmodligen Johan Gerhard
                      Grönqvist/Larsson sitt liv som kakelarbetare på den gamla kakelfabriken, eftersom
                      han började på Sofielund redan runt 1900 jämt. Kanske även Lars Gustav Larsson
                      (den presumtive fadern) som benämns kakelugnsgesäll var anställd där.
                      Bifogade filer
                      Last edited by prylsnubben; 2014-01-10, 22:45.

                      Comment


                      • #12
                        Gratulerar till inköpet, Prylsnubben!

                        Jag kunde inte låta bli att leta vidare i kyrkoarkiven efter Din kakelugnsmakargesäll.
                        Visst stämmer sambandet som Du spekulerade om. 1880 finns Johan Gerhard boende tillsammans med Lars Gustaf Larsson och Stina Maria Fredrika Grönqvist som troligtvis är hans föräldrar. Något år senare flyttar han till kakelugnsmakare Hallgren, vilkens verksamhet möjligtvis är det som får A.G. Ström att kalla sin 1883 startade kakelfabrik för ”Nya kakelfabriken”.
                        Kakelarbetaren Johan Gerhard Grönqvist finns boende hos Hallgren fram till 1887, och är sedan bosatt på olika platser i stan, dock inte vid något kakelugnsmakeri eller fabrik.
                        Även om Grönqvist finns med i Nyköpings kyrkoarkiv fram till 1914, så har han troligtvis flyttat till Sofielund betydligt tidigare.
                        Tyvärr har det inte gått att hitta honom i Bettna församlings kyrkoarkiv, och underligt nog finns inga gesäller eller lärlingar antecknade som boende hos Eriksson vid Sofielund, vid den tid då Grönqvist borde vara där.

                        Här finns något att läsa om krukmakeriet vid Sofielund http://www.sofielundarna.se/om/histo...ds-krukmakeri/

                        Även i ”Bettnakrönikan” 2006 utgiven av Bettna hembygdsförening finns en kortare artikel om krukmakeriet, men ingen av dessa är långt ifrån så omfattande som den i ”Sörmlandsbygden”.

                        Comment


                        • #13
                          Roligt att tillhöra kretsen av "snillen som spekulerar" och dessutom understundum
                          får in ett långskott. Nu gäller det "bara" att kunna tillskriva Högbrunnaren någon.
                          Sörmlandsbygden är ett bra exempel på kulturbärande och folkbildning.

                          Comment

                          Working...
                          X