Carl August Nilsson Lundholm

[Kaptenen]

I plötslig mängdbeställning åt företagare, eller i egen tänkt produktion om året, menar Du?

-Jag vet ju inte vilka försäljningskanaler han hade, men man kanske kan tänka sig hemslöjdsförbundet, som ända in på 1970-talet i sin tidskrift Hemslöjden visar bilder på keramik men nästan aldrig skriver vem som ligger bakom utan nämner endast vilket län. Varför vet jag inte? Kan de ha varit motståndare till att framhäva individen?

-Tillverkning till den egna familjen, vänner och släktingar. Inget behov av
signatur eftersom alla vet vem som gjort den.

- Ingen stark tradition av krukmakare att signera i generationen före och bland hans samtida.

- C.V. Kjaer - M. A. & S., där det inte framgår av föremålets signatur, vem som tillverkat.

[Polsson]

Lundholm signerade inte allt han gjorde, eller medverkade i - det är helt tydligt. Synd på så vackra pjäser, som inte fick slutlig bekräftelse.
Har Du någon fundering om varför han inte var konsekvent i det, såsom kollegan Stenbäck var bättre på det, Polsson?

Kanske var det så Lundholm var mer angelägen att signera utställningsgodset, medan godset som såldes från verkstaden var mindre viktigt. Dessutom har jag inte funnit att L hade någon lärling som kunde tänkas signera tillskillnad mot Stenbäck som inte var ensam i verkstaden.

Kan det kanske bero på hur han har sålt föremålen eller till vem han har tillverkat?

Alldeles säkert kan de vara så. Håller även med dig i ditt inlägg från i dag.

[Gideon]

Med svaren låter jag därmed nöja, och vaserna på hyllan höja.
Tack.

[Gideon]

Cirklar/punkter återkommer ofta på Lundholms alster, och jag undrar om inte denna vas också är av hans hand?
Något kan finnas intryckt i botten, men tjock glasyr är i vägen.

[prylsnubben]

Nu har han fått Lundholmsnoja.......

[Gideon]

Inte noja. Dille på Lundholm, ja.
Gyckelkruset, det höga, ska också hittas - det sätter jag en Lundgren på.

[Polsson]

Cirklar både här och där

Cirklar/punkter återkommer ofta på Lundholms alster, och jag undrar om inte denna vas också är av hans hand?
Något kan finnas intryckt i botten, men tjock glasyr är i vägen.

För mig känns den inte Lundholm, men därmed inte sagt att jag kan avfärda den. Jag tycker att Lundholm var säkrare med sin glasering än vad din vas uppvisar.

Upptäckte något annat! Mina två senaste "Lundholmare?" och dina "Dala-Lundholmare" har något gemensamt som inte finns på mina signerade dito. Tyvärr fotograferade jag inte undersidorna på Kulturens Lundholms-gods.

Bottnarna är "fulla av " cirklar sannolikt efter bottenbeskickningen vilket kan vara ett tecken på att det är en annan krukmakare som förfärdigat dem.

[Gideon]

Jag undrar om inte cirkeldekorationerna har sitt ursprung i någon av Carl August N. Lundholms läromästare - i detta fall hans äldste halvbror Nils Theodor Lundholm?
Ur Tomas Anagrius bok "Keramik från Kvidinge", utgiven 2007, citerar jag detta, angående Nils Theodor:
"Bengta hade arbetat som piga i Helsingborg och hade blivit med barn. Hon födde sonen Nils Theodor men kunde inte ta hand om honom i sin nuvarande situation. Hon lämnade då bort honom till ett äldre par i Helsingborg. Här växte Nils Theodor upp. När han var tretton år, 1857, sökte han upp sin mor som nu var änka och bodde i Simrishamn. Hon hade varit gift med målaren Johan Nilsson och hade med honom fyra barn."
Julius "Pottelerius" och Carl August föddes 1848 resp. 1850.

Modern gifte om sig med kakelugnsmakargesällen Gustaf Johnsson Grahn och 1863 bosatte sig i Lövestad. Sex år senare tog han över den flyktade styvfaderns verkstad, samma år som modern gick bort, och tog hand om sina halvsyskon. Från att ha varit skräddare blev han med tiden skicklig vid drejsskivan och kallade sig krukmakare, och hade både gesäll och flera lärlingar hos sig.
1882 flyttar han verksamheten till Sjöbo, och finner rot i fastigheten Grimstofta nr 8, där Elfstrands krukmakeri senare skulle etablera sig. 1903 flyttar han vidare till Kvidinge.

Ingen av böckerna jag bläddrat i, uppvisar bildexempel på vad Nils Theodor åstadkommit, och jag antar att det kan bero på att han inte signerade eller stämplade alls.
Måhända kan flera av Kulturens C. A. Lundholmsattribuerade alster, egentligen vara Nils Theodors?
Var han så skicklig och kunde variera sig, i såväl utövning som utbildning?
Rinningar efter att färgen avsiktligt tryckts in i en cirkel förekommer på dem, och på den här presenterade gul-bruna vasen. En blå vas av Elfstrand nedan, uppvisar också cirklar. En tillfällighet?
Med det och annat vill jag visa på samband och influens.

Din observation "Bottnarna är "fulla av " cirklar sannolikt efter bottenbeskickningen vilket kan vara ett tecken på att det är en annan krukmakare som förfärdigat dem." har relevans.
Jag upplever detsamma och föreslår därför kandidaten Nils Theodor Lundholm, efter Din berättigade tveksamhet och begrundan.

[Polsson]

"Det är därför ganska troligt att det var hans fat och vaser som fick så fina recensioner av Kulturens intendent Georg Karlin vid konstindustriutställningen i Malmö 1898." Så skrev Tom Möller i boken krukmakare och kakelugnsmakare, men som jag sedermera upptäckte i utställningskatalogen, och som också nämndes i boken om Elfstrands, var det halvbrodern Carl August Nilsson Lundholm som var tillverkare till dessa "fat och vaser".

Huruvida Nils Theodor skulle vara läromästare till halvbrodern Carl August, kan naturligtvis diskuteras. C A utbildade sig hos kakelugnsmakare Fredrik Sjöstedt
i Frenninge no 9 1863-71 varefter han försvann till Stockholm och Svea Livgarde för att 1885 befinna sig i Köpenhamn som ugnsuppsättare. 1890 bodde han i Kristianstad med hustru och hustrubarn. 1890-91
var han i Qvistofta (Vallåkra), 1891-92 i Kävlinge, 1892-95 i Lund och först 1895-96 arbetade han i sin halvbrors verkstad Sjöbo no 6 (med bodde i Sjöbo no 4). Naturligtvis kan han ha influerats av sin brors , N T:s arbete, som började sin utbildning till krukmakare när C A var utlärd gesäll 1870, under året i Sjöbo, men jag håller nog en slant på Axel Edvard Nordströms lergods som främsta inspirationskälla.
Se bl a inlägg 58.

[Gideon]

Läromästare, var nog att ta i av mig, men det var Nils Theodor som drev verkstaden.
För den, upptecknas i Gunilla Erikssons bok om Elfstrands, att han hade såväl Axel Elfstrand och C. A. Lundholm hos sig, med flera andra.

Nordström som ännu äldre inspirationskälla i dekorering, är mycket tänkbar. Men jag saknar ändå bilder på vad Nils Theodor verkligen har gjort.
Vi har inget konkret att jämföra med i det här fallet, och därför vore det fel att skjuta honom åt sidan.

[Polsson]

Läromästare, var nog att ta i av mig, men det var Nils Theodor som drev verkstaden.
För den, upptecknas i Gunilla Erikssons bok om Elfstrands, att han hade såväl Axel Elfstrand och C. A. Lundholm hos sig, med flera andra.

Nordström som ännu äldre inspirationskälla i dekorering, är mycket tänkbar. Men jag saknar ändå bilder på vad Nils Theodor verkligen har gjort.
Vi har inget konkret att jämföra med i det här fallet, och därför vore det fel att skjuta honom åt sidan.

Även jag saknar bilder på Nils Theodors lergods och dessutom tror jag inte att man kan skjuta någon åt sidan. Att G J Grahn hade egen verkstad i Lövestad no 4 framgår inte av boken om Elfstrands och att N T Lundholm tog över efter Grahn nämns inte heller. Och var kommer Carl Fredrik Nordström (fader till Axel Edvard Nordström) in i bilden. Att N T Lundholm har en framskjuten roll i boken är emellertid klart som korvspad, men i det fallet handlar det om hans företagsamhet som verkstadsigångsättare.

Ja du, Gideon, vi kan nog hålla på länge med våra funderingar om "Sjöbofolket", eller hur?

Bilderna: 1 och 2 Gideons "Dala-Lundholm" bild 3 och 4 Polssons "Lundholmare". Fröjder för allmogeentusiaster!

[Polsson]

Lundholm, död i 103 år, men fortfarande levande



Den 30.12.1908 släckte Carl August Nilsson Lundholm sitt eget liv, men han lever vidare i allra högsta grad genom sitt lergods. Detta krus hittade en god vän på ett loppis utanför Trelleborg för några veckor sedan. Tydligen blev den gode Carl August väldigt nöjd med kruset eftersom han signerade kruset under respektive öra samt på fram och baksidan. Här är härligheten!

Gott nytt år!

[Gideon]

Ett mycket fint tillskott till Din samling, Polsson.
Jag gratulerar!

[Polsson]

Ett mycket fint tillskott till Din samling, Polsson.
Jag gratulerar!

Bilden, ja! Kruset inhandlades av en arbetskollega, han som hittade kräftfatet, för en spottstyver av en icke initierad säljare, men en bild duger mycket väl i dokumenationssammanhang.

[Gideon]

Idag blev jag, och det händer inte ofta, riktigt putt på mig själv och svor över att ödet kunde spela så nedrigt spratt - men bilderna har vi ju ändå...

Var på Metropol vid tretiden för att titta runt på saker i verklgheten, istället för att glo på dem via skärm.
Hade sett ett lovande fat, som verkade gammalt och vackert ju!
Hittade den och fick nästan klättra nerför trappan och över möbler som stod i vägen, för att komma åt fatet där den låg på en hög byrå.

36 cm i diameter, tjock och rejäl, påmålade nagg här och var, och jag riktigt smälte när fingrarna gled över glasyren med sina vackra färger.
Vände på den, och hoppade till i sån chock att den nästan for i golvet.
Carl Lundholm
Furulund
i skrivstil!

Jag mindes Polssons bildförevisning från Kulturen i Lund och här var "the real one"!
Tog flera bilder, eftersom kameran inte alltid vill vara skärpt och for hem för att lägga bud.
Det skulle jag inte ha gjort, utan lämnat budet på plats. Varför gjorde jag inte det? Ahh, gott om tid till klockan 18.41 som var auktionsavslut, och Polsson skulle det vara omöjligt att få tag på i tid, tänkte jag.

Loggade in för att lägga sådär 800 riksdaler, som borde räcka. Men vad hände? Att signera budet gick inte, gjorde om och gjorde om, men det ville sig inte: "Något är fel" retades orden på skärmen.
Tiden gick och fatet försvann i horisonten.
Jag hoppas att att en annan PES:are tog den ändå.
Slutpriset? Ja, ynka 250:- blev det.

Det går fler Lundholmståg, men i fortsättningen ska jag komma i håg att inte vänta till sista dan...