Carl August Nilsson Lundholm

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XVI - KM 57331

Ännu ett häftigt föremål! Blir så uppslukad av dina redovisningar att jag glömmer att ge "feedback".
Tack i alla fall för dina återkommande beskrivningar av Lundholms verk!!!

Tack och väl bekommen, Rosa!

"Profetfatet" dök upp vid inventering i Kulturens magasin i augusti 1964.
Enligt uppgifter är det en gåva från J. Gerber-D:son. Det är signerat med "CL", har en diameter på 25 och höjden 3,5 cm. Än en gång är tidpunkten för tillverkningen angiven till: 1900-tal (början)

"Runt, flackt med markerat brätte. Blyglasyr på ovansidan och ett stycke ner över kantens undersida. I övrigt oglaserat. Dekor i kopparoxid, piplera och mangan; i spegeln sitter en läsande profet(?) med långt hår och skägg, utförd i hög relief på knottrig botten. I brättet en manganfärgad ränna. I spegelns överkant ett hål med ett snöre i. Stor spricka i bottnen."

Bilden: Avfotograferad från boken " Krukmakare och Kakelugnsmakare" av Tom Möller. Bilden föreställer Carl Augusts bror, Julius Nilsson "Pottelerius" och dennes hustru Anna-Greta. I brist på foto av Carl August får brodern vara stand in. Julius hade verkstad i Laholm, föddes 1848 och avled i augusti månad 1923.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XVII - KM 71089

Detta gyckelkrus inköptes av Kulturen år 1981 för 225 kronor från Kiliansboden i Lund. Enligt uppgift lär fil. dr. Ingemar Ingers,Lund, ha ärvt kruset efter sin far, rektorn vid Hvilans Folkhögskola, Åkarp, Enok Ingers.
Enl. I. I. är det troligen en bröllopsgåva till föräldrarna vid deras giftermål år 1900. Vem dessa personer är, vet jag inte.

Som synes har det likheter med KM 57077 vilket visats tidigare i tråden. Beskrivningen är följande:

Cylindrisk med indragen hals, på buken slätt parti, avgränsat upp- och nertill av horisontella intryckta ränder. Smal hals, en lodgrepe, propp. Blyglaserad. Engoberad. Målad med järn eller manganoxid, kobolt, kopparoxid och vit piplera. Stämplad dekor i form av blad och cirklar. På buken ristad bladdekor med text: " från tjusar Kungens glada dar ännu som minne jag står qvar.""

Kruset är osignerat, 16,5 cm högt och diametern är 12. Tillverkningstidpunkten
är en en gång: "1900 (cirka)".

"Bäst lyckas han ....................upplifvade av den trolska, mångskiftande ofta lusterartade glasyren, och man förstår det berättigade i den uppmärksamhet hans liksom i landtlig söndagsstass alster väcka." C A Lundholm erövrade andra pris "för enklare prydnadsgods, bränd och glaserad lera, men med erkännansvärda försök att höja yrket".

Karlins omdöme om Lundholms lergods, vilket nämnts tidigare i tråden, tål att upprepas.

[Polsson]

Lundholm i Lund på Kulturen XVIII - KM 75391

Den sista lergodssaken, ett gyckelkrus, i Kulturens samlingar presenteras härmed. Som synes har det stora likheter med tidigare visade krus av Lundholm. Denna modell saknar "prickar" längs lodgrepen. Det är en gåva från Nils och Signe Johnsson, Lund, till Kulturen i Lund. Beskrivningen är följande:
"Rund, bukig med indragen hals och ringlad mynning och tre pipor uppepå. En lodgrepe. Genombruten hals. Brungrön glasyr. Ristad text på grön bård; "Från gamla tiders gyckelkrus. Man Tagit hafver Månget rus.""

Höjden är 21,5 cm och diametern 17,5 och tidpunkten för tillverkningen är satt till följande: "1900-1910 (cirka)". Kruset är stämplat undertill (sannolikt CL). Glömde att kontrollera vid fototillfället.

Därmed var det slut på Kulturens Lundholmslergods. Jag tackar för visat intresse och lovar att återkomma utifall något nytt om eller av Lundholm
skulle dyka upp.

[Bengt H.]

Bugar djupt och utbrister än en gång: Tack så mycket!

[Gideon]

Tackar också för en härlig förevisning!
De höga gyckelkrusen har etsat sig fast hos mig, och jag tror bestämt att det blir till att snoka upp en sådan framöver.

[prylsnubben]

Verkligen bra jobbat Polsson, mange takk.......

[Polsson]

Bugar djupt och utbrister än en gång: Tack så mycket!

Tackar också för en härlig förevisning!
De höga gyckelkrusen har etsat sig fast hos mig, och jag tror bestämt att det blir till att snoka upp en sådan framöver.

Verkligen bra jobbat Polsson, mange takk.......

Tackar för visat intresse och positiva omdömen!

I inlägg nummer 7 ansåg jag sannolikheten vara stor för att det gröna kruset på bilden nedan var tillverkat av Lundholm. Då han tydligen inte hade för vana att signera allt sitt lergods, vilket jag inte visste när jag gjorde inlägg 7,
vågar jag nu säga Lundholm till 99,99 %. Också var det det andra kruset. På sidan 102 i Skånsk Allmogekeramik finns ett liknande krus av August Liljeqvist signerat i botten med "Svedala 1909". Texten på det kruset är "Then det tricka vill, så passa på ej spill Anno 1786". På"Lundholms" krus finns följande text: "Then ther tricka vill så passa på ej spill Anno 1700.t."

För att använda nyvunnen kunskap från PES-grafologen simco, borde det vara Lundholm som gjort kruset med tanke på hur han skriver tex k, r och c (c:et liknar ett e), men för att vara riktigt säker, ska jag kontakta ägaren av Liljeqvist vilken är känd av mig. Visar även ett krus signerat av Lundholm, som jämförelse.

[Polsson]

Gyckelkrusen utan signatur Lundholm till 99,99 %

Inget är som väntans tider! Bestämde med ägaren av Liljeqvistgyckelkruset, men det blev snöstorm varvid besöket fick inhiberas. Men idag var det snöfritt
och hyggligt väglag varvid jag styrde bilen till backlandskapet norr om Anderslöv.

Efter studier av två Liljeqvistgyckelkrus, kunde jag konstatera att stilen på dem var annorlunda stilen på mina krus (de som finns i föregående inlägg) och dessutom vågar jag påstå att Liljeqvist med mycket stor sannolikhet "kopierade" Lundholm. Lqvists krus tillverkades efter Lholms. De som är intresserade av fler bilder på Liljeqvists krus, kan studera dem på Liljeqvist-tråden.

Liljeqvists k, r och v m.m är inte samma som Lundholms . Jämför själv!

Återkommer i morgon med en ny Lundholmspjäs.

Foto: PEO Detalj på Liljeqvists gyckelkrus

[Polsson]

Kung Adolf Fredrik (1710-1771) 1751-1771

Den spruckna "asken" har texten "Kung Fredrick förste svarfva för. Mång ask till snus samt Äfven smör. ann 1700" Den har måtten h 13 och diam. 15 cm och saknar sannolikt ett lock. En stor "bränningsspricka" i botten hindrade inte Lundholm från att sälja den, och det är jag glad över. Priset? Ett Liljeqvist-liljekonvalj-fat! Gårdagen var en av julens höjdpunkter!

"Den 26 maj 1756 beslutade riksdagen att kung Adolf Fredrik skulle signera regeringsbeslut med en kunglig namnstämpel, eftersom kungen ansågs vara ointresserad av att regera och hellre stod vid sin älskade svarvstol och tillverkade snusdosor. Av det skälet samlades därför ofta ärenden på hög utan att skrivas under inom rimlig tid. Namnstämpeln fick användas i de fall då kungen efter minst två tillsägelser vägrat underteckna regeringsakter, eller då kungen till följd av ovilja nekade underteckna de utnämningsärenden vilka gått hans personliga vilja emot."

Så lyder en del av Wikipedias text om Gustav III:s och Karl XIII:s pappa, Adolf Fredrik.

[Polsson]

101 år sedan

Idag, den 30 december, är det exakt 101 år sedan Carl August Nilsson Lundholm släckte sitt eget liv med ett revolverskott i huvudet vid Järnvägshotellet i Malmö. Frid över hans minne vilket lyses upp extra mycket
av hans lergods som visats på tråden.

Ett Gott Slut och ett Gott Nytt År önskas alla läsare av tråden "Carl August Nilsson Lundholm."

[Polsson]

Rättelse

Egentligen kunde jag hållit tyst om rättelsen, för sannolikt hade ingen lagt ner
jobb på att kolla uppgifterna, men rätt ska vara rätt. Såhär var det:
Bengta Lundholm hade en oäkta son, Nils Theodor, född 1844 i Helsingborg.
Han var alltså halvbror till Carl August Lundholm. När modern gifte om sig 1857 flyttade N Theodor in i familjen efter att ha vistats någonstans i Helsingborg tidigare. Efter en kort vistelse hos modern i Simrishamn, gav han sig iväg till Jerrestad samma år.


Citat från inlägg 1 om Carl August Nilsson Lundholm.

2) "Krukmakare och Kakelugnsmakare" av Tom Möller”Theodor Lundholm (1844-1922)……………….1870 försvann hans styvfar och efterlämnade
två minderåriga barn, halvsyskon till Theodor, som då beslutade sig för att bli krukmakare. ……………..och säkert fick han också stöd av en halvbror, Julius Nilsson, som då arbetade som drejare på Den kongelige i Köpenhamn. …………………
Efter en konkurs i Grimstofta vandrade Theodor ner till Gustav Andersson i Sjöbo, där han kunde få arbetsro och arbeta koncentrerat. Det är därför ganska troligt att det var hans fat och vaser som fick så fina recensioner av Kulturens intendent Georg Karlin vid konstindutriutställningen i Malmö 1898”.

Nej, Theodor var inte halvbror med Julius Nilsson. Det var Carl August Nilsson Lundholm som var bror till Julius Nilsson. Nej, det var inte Theodors fat och vaser utan det var Carl August Nilsson Lundholms.


4) "Skånsk Allmogekeramik" av Christina Lindwall Nordin
”Det är möjligt att Teodor hade blivit intresserad av krukmakaryrket eftersom hans bror Julius Nilsson var krukmakare. ……………………På Malmöutställningen 1896 visades det bästa av skånskt konsthantverk upp. Kulturens grundare Georg Karlin skrev om Sjöbokrukmakarna, speciellt om Carl August Nilsson-Lundholms i Sjöbo, utställda lergods (signerade ”CL”)……………”
Nej, Teodor var inte bror till Julius Nilsson. Det var Carl August Nilsson Lundholm som var bror med Julius Nilsson.

[Polsson]

Lundholmskt gyckelkrus

Var på ett mindre bymuseum i går söndag och såg detta inlåsta osignerade? gyckelkrus. Nog borde det vara Carl August Lundholms?

[Polsson]

Lundholm eller Nordström eller Elfstrand?

"Vas av rödbrunt lergods, vid mynningen tunn piplerengobe med stänk av blått, pålagd reliefdekor med gulvit ros och gröna blad. Signering saknas. Sannolikt Carl August N:son Lundholm. Privat ägo"

Texten kommer från boken "Elfstrands krukmakeri i Sjöbo" utgiven av Kulturen i Lund 1990. Vasen som visas på bilden i boken är, om inte samma som vasen på bilden nedan, så ett "syskon". Vid besök på Kulturen i Lund fanns solovasen på Elfstrands sida i montern medan duon var på Nordströms sida.

Också till mina funderingar. Varför skriver författaren, Hans Bengtsson, "sannolikt
Carl August N:son Lundholm"? Är inte bladen samma på vaserna som på Nordströms tullarefat? Varför finns det en vas vid Elfstrands plats och två vaser vid Nordströms plats i montern?

Också var det kräftfatet vilket visats på annan tråd. I montern fanns det hos Elfstrand, men visst är likheten slående jämfört med Lundholms kräftfat( sista bilden) med samma text?

Naturligtvis har jag tillskrivit Kulturen, men inte fått svar än.

Måtte någon av dem vara signerade!!!

[Polsson]

Lundholmsflaska?

Hittade denna flaska på Claeshallen i Malmö i dag. Fick vibbar åt Lundholms-hållet.
Naturligvtvis är den osignerad, men det var ju även Lundholms liknande gods som visats i tråden. Flaskan är 18 cm hög. Håller någon med mig?

[Gideon]

Hittade denna flaska på Claeshallen i Malmö i dag. Fick vibbar åt Lundholms-hållet.
Naturligvtvis är den osignerad, men det var ju även Lundholms liknande gods som visats i tråden. Flaskan är 18 cm hög. Håller någon med mig?

Kan inte annat än att odelat hålla med. Vi har ju sett så många Lundholmare här, att vi börjar lära känna denne krukmakare.
Utformningen av halsen, med sin inkragning nedtill och den blekt blå färgen förknippas också med honom, så varför inte.
Jag skulle också ha kvickt nappat åt mig den och är faktiskt förvånad över att det var i Claeshallen fyndet gjordes och inte i Friishallen lite längre bort på gatan.
Det sistnämnda är mitt favoritpåhugg de gånger jag varit i Malmö.

Samma spontana känsla ges för bymuseets exemplar - den är säregen och förbehållen Lundholm och...vilka fler? Just det.
Grafologen simco kommer säkert att syna r:en och några andra bokstäver, och fara över andra jämförelseobjekt med sin datoriserade lupp.