Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Lergökar -
precis en sån (PES) - antik- & samlarforum
Roligt att göktråden hålls vid liv och nya flockar anländer. Mitt tillskott är dock ingen flock utan en ensamgök. Hittade denna på loppis igår. Det står Nittsjö Sweden under och 1840 samt EN. Tycker jag har sett maken på denna sida men hittar den inte nu. 14 cm lång och 12 cm hög.
Jag hittade den här göken på loppis idag. Kollade om denna "ras" hade varit med här förut och det hade den. Lars M visar på sidan 5 bland många andra gökar även denna snygging. Jag har en fråga som jag tror att även andra kan undra över och det är hur man får bort prislappsklibb från en oglaserad och mycket sugande lergök eller annat utan att det blir en fläck där efteråt. Vågar man ta ren bensin? Någon som vet?
Jag hittade den här göken på loppis idag. Kollade om denna "ras" hade varit med här förut och det hade den. Lars M visar på sidan 5 bland många andra gökar även denna snygging. Jag har en fråga som jag tror att även andra kan undra över och det är hur man får bort prislappsklibb från en oglaserad och mycket sugande lergök eller annat utan att det blir en fläck där efteråt. Vågar man ta ren bensin? Någon som vet?
Mvh Olle
Jag hade börjat med att försöka lösa upp etiketten i varmt vatten. Om inte det hade hjälpt, hade jag tillsatt diskmedel. Om inte det hade hjälpt hade jag använt borste, diskmedel och vatten. Först därefter hade jag tagit något starkare som tex bensin.
Kollade igenom alla gökar på göktråden och kan konstatera att denna gök är inte visad tidigare. Det är en traderagök såld av en trelleborgare till en dito.
Är väldigt nyfiken på signeringen på foten. Ljudet i göken är perfekt.
Kollade igenom alla gökar på göktråden och kan konstatera att denna gök är inte visad tidigare. Det är en traderagök såld av en trelleborgare till en dito.
Är väldigt nyfiken på signeringen på foten. Ljudet i göken är perfekt.
Den såg jag för några dagar sedan och inväntade bara "rätta ögonblicket", men så valsade en herre i tretornsstövlar in och la bud timmen före...
Inte schyysst!
Signeringen står för ATA, och han kallades för bara det i folkmun. Slå upp honom i nya Vingedalaren och rodnaden skall strax infinna sig på edra kinder.
Han hade bland annat, egen verkstad i Ystad, så det är inte undra på att lergöken den egensinniga, kunde inköpas i trakterna.
Den såg jag för några dagar sedan och inväntade bara "rätta ögonblicket", men så valsade en herre i tretornsstövlar in och la bud timmen före...
Inte schyysst!
Signeringen står för ATA, och han kallades för bara det i folkmun. Slå upp honom i nya Vingedalaren och rodnaden skall strax infinna sig på edra kinder.
Han hade bland annat, egen verkstad i Ystad, så det är inte undra på att lergöken den egensinniga, kunde inköpas i trakterna.
Ber tusen gånger om ursäkt, Gideon!
Än en gång stort tack för upplysningen.
Man ska inte be om ursäkt för sina framgångar, utan vara tacksam för att det trots allt finns en del alldeles för snälla männskor på jorden...
Signeringen på lergöken, framgår inte riktigt så bra, så jag har redigerat en av auktionsbilderna. ATA framträder här tydligare, såsom den brukar se ut.
Man ska inte be um ursäkt för sina framgångar, utan vara tacksam för att det trots allt finns en del alldeles för snälla männskor på jorden...
Signeringen på lergöken, framgår inte riktigt så bra, så jag har redigerat en av auktionsbilderna. ATA framträder här tydligare, såsom den brukar se ut.
Tackar allra ödmjukast, Gideon! Hade du varit här nu, skulle jag erbjudit dig en eller flera gökar dränkta i kaffe.
Tackar allra ödmjukast, Gideon! Hade du varit här nu, skulle jag erbjudit dig en eller flera gökar dränkta i kaffe.
Stackars fåglar, som får dett hett om öronen när de sjunger på sista pipversen. Det vore trevligare att se dem bänkade, i sommarvärmen, runt fågelbadet istället!
För de läsare som inte har tillgång till så många böcker om keramik hemma, tror jag att Polsson med blitt öga, tillåter en närmare presentation av:
ATA
"En av de mest kända krukmakarna i modern tid var Anders Theodor Andersson "ATA" (f 1884-d 1969). Jag kommer ihåg att jag som liten frågade min farmor, Johanna Lindvall, som bodde i Ystad, hur en farbror kunde heta ATA. Farmor sade att han bara hette ATA, hon visste inget annat namn!
När ATA var omlring 30 år gammal kom han till Ystad efter gesäll- och lärlingsår i Höganäs och Helsingborg. Där hade han lärt sig konsten att saltglasera stenkärl, Efter några år som anställd hos AB Eklunds Marbel- och Porslinsfabrik i Ystad (som startade 1912) var han mogen att köpa fabriken. Året var 1923 och han döpte om firman till "Ystads Nya Stenkärls- och Keramikfabrik".
Där kom det att brännas mängder av salrglaserat gods (som stämplades "YSTAD") i en stor ringugn ända fram till 1931. Utmärkande för hänklarna på Ystadskrukorna är att det vid fästpunkterna finns ett litet bladliknande ornament. Både min farmor och nittiåriga faster, som alltid hade bott i Ystadm kallade det för "katta-tassar".
Efter några år flyttade ATA med sin familj till Stora Herrestad. Det var omkring 1934 och där kom han att verka i tjugo års tid.
ATA var en välutbildad krukmakare som gärna experimenterade med olika leror, både stengods- och lergodsleror. Han gilladedessutom att prova olika glasyrer på både drejat och formgjutet gods och han testade olika sätt att bränna sina saker på. Han skulpterade figurer som bara brändes en gång och lämnades oglaserade. Det roade honom att göra dragspelsgubbar, hundar, tuppar, lekande barn, gummor och hantverkare i olika poser.
I Herrestad bodde ATA till långt in på 1950-talet med sin hustru Anna Matilda, För att kunna försörja sig började han schablondreja mindre prydnadsföremål, små julklockor och krukor som lackrerades röda. Under sina sista årgjorde han den så kallade "Ystadsbägaren", en vas med grov och hög fot med "Ystad" inristad på foten". Ur: "Skånsk allmogekeramik" av Christina Lindvall-Nordin 2007.
N ä r är lergöken gjord? Det är en bra fråga. Den röda färgen kan vara en indikation på att fågeln tillkom sent i ATAs liv, men så har jag tillnärmelsevis inte sett så mycket av hans långa livsproduktion, för att kronologiskt få den stämma in.
Det blir en uppgift för Dig, Polsson, att ställa besvärande frågor till folk och snoka runt i museernas dammiga magasinslådor.
Den nya Vingedalaren säger Andreas Theodor Andersson (1888-1969), men det finns bara en sådan, enligt "Sveriges befolkning 1890" och det är:
Andreas Theodor
sjöman
f. 1865 i Allerum (Malmöhus län, Skåne)
s.
Ogift man, barn i familjen
Hittarp nr 2
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Allerums
Uppgiften är alltså fel. Sålunda blir det:
Anders Theodor
f. 1884 i Fränninge (Malmöhus län, Skåne)
s.
Pojke, barn i familjen
Frenninge
Fränninge (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Frenninge
eller
Anders Theodor
f. 1884 i Kungshamn (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
S.
Pojke, barn i familjen
Lången No 35
Kungshamn (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
Födelseort i källan: Kungshamns ann.
Anders i Fränninge låter mest trolig, men fler efterforskningar och dubbelkontroller på andra skivor, låter sig lätt göras.
Apropå lergökar vill jag bara berätta en sann-historia från fängelset i Jönköping där jag arbetade en tid.
En del av internerna befann sig på dagtid i en arbetssal där de utförde mindre avancerade legoarbeten. Sådana var förhållandena på 1970-talet.
Stämningen var mestadels god i den ljusa luftiga arbetssalen, doften av trä, småpratet fångarna emellan, men så hände det att någon av plitarna kom in och spatserade runt mellan arbetsborden. En plits vardag var inte särdeles spännande. Den bestod av träning, bordtennisspel, timvis av ifyllande av tipskuponger, tidningsläsning, bara då och då avbrutet av ett pling från någon cell där en intern ville gå på toaletten eller dyl.
Sedan en längre tid tillbaka bestod arbetet i att göra slutfinishen på lergökar. De skulle putsas till och paketeras.
En av plitarna strosade runt och stannade slutligen framför en av de interner som oftast fnittrade, glodde och lyssnade på de andras skämt, faktum är att de flesta av hästarna stod inte riktigt som de skulle i båsen där.
Internen fingrade på lergöken och lät fingrarna leka över den som om han spelade.
Pliten stirrade på honom och när han fick dennes uppmärksamhet log han och sa:
Tycker du jag ser ut som en lergök?
Internen flabbade hejdlöst och han gurglade sedan till ett:
Ja..a..aa medan han slog sig på knäna.
-Blås mig i ändan då, replikerade pliten och vände på klacken.
Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
De måste vi fira med en nyinköpt Traderatupp vilken är på väg till Trelleborg.
Jag håller tummarna för att han inte ska tuppa av på vägen från Höör till "Porten mot kontinenten" med en sådan sommarvärme som vi har nu.
Eftersom det är en tupp, vågar jag mig på att blåsa honom i ändan.
Tog en tur till tippen idag och upptäckte på hemvägen att Erikshjälpen hade öppet. Till min stora förvåning vimlade det av billiga lergökar/tuppar i affären. Kunde naturligtvis inte låta bli att köpa några stycken. Här kommer den ena signerad N Limmi. Får känningar åt broderlandet Finland, men är naturligtvis inte helt säker.
Kunde inte låta bli att köpa denna traderatupp made in Finland. Han är målad med någon färg direkt på "skröjbränningen" och vacker dekorerad med blommor. Signeringen "savi" betyder lera på finska men den andra delen av sign. kan jag inte tyda.
Kulturen i Lund, som bildades 1882 av den legendariske Georg Karlin, är i symbios med denna gök som hade landat på Erikshjälpen i Trelleborg tillsammans med en mindre flock. Något som liknar en signatur finns nere vid foten. Karlin, ja! Ett citat från "Kulturen Runt" 1977 kan kanske pigga upp morgonen.
"Och i vad som berättades om honom var det han, som genom kraften och modet att säga sin mening, vann respekt och ibland också beundran. Detta gällde dock icke det illvilliga påståendet, att han vid en stor antikvitetsauktion ordnat så, att befarade museikonkurrenter getts snabbt verkande laxermedel."
Tweet
Comment