Steninge

[wasistdas]

Vas från Steninge av Paula Von Freymann för dokumentation.

[Lars M]

Wasa 1628

En trebent kanna (11,5 cm hög) med vit etikett från Steninge. Enligt Steningeboken användes vit etikett i början av 1960-talet.
Jag har sett repliker av keramik från regalskeppet Wasa med stämpel och en "wasakärve". Här är det bara en rund ring och Wasa 1628.
Något som såldes direkt efter att Wasa togs upp 1961?

[Kaptenen]

Ytterkruka 34-1 (höjd 10,5 och diameter vid mynningen 12 cm), bryter mot regeln att Steninge använde sig av rödbrännande lera. Vad finns mer att säga om denna kruka?

[prylsnubben]

Att den liknar Tellus av Dahlskog för Bo Fajans..........

[Kaptenen]

Visst är den lik Dahlskogs Tellus, men den har lite tätare kannelyr och fotpartiet är inte så markerat. Den benvita glasyren och de gröna dekorränderna känns också mycket 1930-40-tal.

[prylsnubben]

Visst är den lik Dahlskogs Tellus, men den har lite tätare kannelyr och fotpartiet är inte så markerat. Den benvita glasyren och de gröna dekorränderna känns också mycket 1930-40-tal.

Modell 34, storlek 1. Den ska inte kunna vara äldre än 60-tal med den märkningen.

[Kaptenen]

Nej, att det var modell och storlek förstod jag, men jag var dåligt medveten om när man började med denna märkning.

[Kolmårdstrollet]

Här kommer en kruka Boda Steninge. Har googlat lite men blir inte riktigt klok på hur det förhäller sig. Krukan gjord för Boda shop?? Eller....

[Gissla]

Märkningen på Steninges blomkrukor

Nu måste jag få lägga mig i diskussionen om märkningen av den kruka som liknar Dalskogs Tellus och några andra senare inlägg.

TELLUSKRUKAN är enligt min uppfattning från sent 1970-tal eller tidigt 80-tal. Märkningen är av den typ som användes under tiden efter det Ekeby hade köpt Steninge. Detta gäller det låga modellnumret 34 och typsnittet.

Till saken hör att Steninge "övertog" en del personal och utrustning efter nedläggningen av Bo Fajans i Gävle 1975. Så vitt vi har förstått följde en del modeller med i köpet. Staden byggde en ny lokal åt Steninge för att komma åt marken. Den vita skärven som sporadiskt förekommer ställer även till huvudbry för oss som skrivit boken STENINGELERA. Det verkar som att experiment förekommit redan under Märsta-tiden. Kanske utfördes de i Gävle-fabriken.

BODA-STENINGE är lättare att förklara. Den uppkom efter Ekebys konkurs 1986. Än idag finns ägare till det köpta namnet som bevakar sina rättigheter. Se noga på skärven. Den är inte gjord av STENINGELERA!

WASA-krukan slutligen förefaller vara från sent 1970-tal. Vi vet att Steninge åtog sig en del beställningsarbeten. Schamotten och hantverket med svarvningen är så typisk för Steninge den tiden, även inre glasyr och yttre synlig lera.

[Kaptenen]

Tack så mycket för klarläggandet, Gissla!

[Kaptenen]

Vas (11 cm)

[prylsnubben]

Vas (11 cm)

[ATTACH]106603[/ATTACH][ATTACH]106602[/ATTACH]

Grattis Kaptenen. En vad jag kallar "äkta" Steninge, alltså från deras konstnärliga verkstadsproduktion 1932-40. Jag gissar utifrån glasyr och form på Din vas att Allan Ebeling är formgivare, men vi får avvakta Gisslas utsaga.

[Kaptenen]

Tack så mycket! Ja, vi får avvakta.

[Gissla]

Tack för förtroendet!
Och grattis Kaptenen till vas 975! Du har prickat in en formgivare som inte var känd när vi skrev STENINGELERA. Det vi trodde var formgivet av drejaren Wihlborg skall nu tillskrivas Märsta Willborg. Märta arbetade på Steninge augusti-december 1936. Med ledning av run-S kan vi datera vasen till sent 1936 - tidigt 1937. Det är den tidigaste vi sett av Märtas modeller. De vi har är märkta med runt S, altså senare delen av 1937 - 1940.

Översta bilden fann vi i hennes privata arbetsbok.
Den nedre ur Steninges katalog finns på sida 62 i boken STENINGELERA.

[Kaptenen]

Tack så mycket!
Roligt att det var en Märta Willborg. Det jag har sett av henne tidigare begränsar sig till figuriner för Gefle. Intressant och extra roligt att få se vasen i hennes egen arbetsbok.