Steninge

[Gideon]

Jag tror inte att vi ska titta på produktionen under Thomas R. Wolfgangs tid, 1932 och framåt, utan på vad som hände tidigare.
De omdiskuterade vaserna är synbarligen från tidigt 1920-tal. Glasyrerna i marmoreringsteknik förekommer, sedan gammalt, på kakelugnar och det är också därför som jag vill att vi ska titta närmare på de modernare kakelugnar som kan finnas kvar i trakten runt Steninge. Husby skola är ett exempel.

Kakelugnsmakare var egentligen också krukmakare, och titulerade drejare som Albert Landin (1884-1969), till exempel, var en utbildad sådan, vilket man också kan se av hans och sönernas arbeten från Torshälla 1945-1970. Han gick i lära hos Carl Johan Petersson, kakelugnsmakare i Frustuna, Mariedal enligt folkräkningen året 1900.

Utdrag från boken Steningelera:
"...Efter dennes (Östen Schauman) tid arrenderade arbetarna gemensamt fabriken i ett par år vid 1920-talets början. De som drev verksamheten då var brännmästare C B Jansson, drejarna Walfrid Wihlborg och Albert Landin och kanske någon mera. Den kollektiva driften medförde vissa svårigheter.
Wihlborg som fungerade som bas, berättar i en intervju för Nordiska Museet: ´Sen arrenderade jag det av Nya Banken men det orkade jag inte. Jag skulle ju sälja också och de (medarbetarna) hade ju inte pengar att sätta in i fabriken.´
1922 köpte paret Lindmark Steninge säteri. Fru Hanna Lindmark är mest känd för att hon startade och drev Margaretaskolorna. Drejarna övertalade nu fru Lindmark att överta driften av fabriken. En av drejarna skötte den praktiska sidan av fabrikens ledning. Efter ett par år utarrenderades fabriken till Elof Johansson, men denne lär ha varit vidlyftig i affärer och försvann från Steninge.
1932 sålde Hanna Lindmark godset till Wolfgang Thomas."

Den avfotograferade bilden (sid. 17 i boken) på två piplersdekorerade skålar i traditionell allmogestil, som tillhör Sigtuna Museum, med årtalen 1921 och 1924, tyder på friare krukmakeriverksamhet och det är i denna tid som Steningevaserna kan passa in.
Det skulle också vara intressant att få se en bild av den vas som tillskrivs drejaren Hans Olsson.

[J.J]

Denna lade jag in förut men det kanske är bättre att lägga den här. Jag undrar om det är rätt lock?

[Rosa]

........
Vi har varit till Sigtuna Museum för att titta på en vas som vi minndes och som i någon mån liknar det vi sett på detta forum. Den var omärkt, men tillskrivs en anställd på Steninge som lärde sig dreja och gjorde en del arbeten på fritiden. Han hette Hans Olsson och signerade H.O. Ibland med tillägg av ett ristat runess.......

De här skålarna kanske är gjorda av Hans Olsson? Inköpta på loppis, som så mycket annat, i Pes-studiesyfte.

[Gissla]

Märkningsmysteriet

Rosa har alldeles rätt i tolkningen av HO, det är Hans Olssons signatur på han personliga lergods. Run-esset som han också använde emellanåt skulle nog godsägare Thomas ha invänt emot. Det ingick hans varumärke för Steninge Keramik. Delar av det HO producerade kan vara gjort på fabriken, Steninge Lervarufabrik alltså, men på fritiden. Mest sannolikt är det av senare datum, efter 1979.

Gideon ville se den vas som HO skänkte till Sigtuna Museum. Bilden infogas här. Vasen är osignerad, men skänkt av Hans själv. Så det är inget tvivel om ursprunget.

HO har ingenting med den ovala Steninge-märkningen att göra. Den pågående diskussionen blir allt intressantare. Hör den hemma på Steninge i Märsta så är det nog före 1932 vi skall leta. En möjlighet skulle kunna vara att Det är mästardrejaren Albert Landin som behövde göra något bättre än bara enkla blomkrukor? Albert och två söner flyttade hem till Töreboda 1944. Därifrån känner vi Törebodakeramik, som ibland liknar Steninges 1930-talsproduktion.

[Gissla]

J.J.s burk och lock med fisk

Burken är vackert märkt med Steninges märkning. Den är äkta. Det råder inte heller någon tvekan om att locket är från Steninge. Den lilla fisken finns i vår katalog som tillvalsdetalj till askfat, lock, od. Glasyren skiftar en del. Det kan tyda på att burken och locket har glaserats vid skilda tillfällen?

[Gideon]

[U]Gideon ville se den vas som HO skänkte till Sigtuna Museum. Bilden infogas här. Vasen är osignerad, men skänkt av Hans själv. Så det är inget tvivel om ursprunget.

HO har ingenting med den ovala Steninge-märkningen att göra. Den pågående diskussionen blir allt intressantare. Hör den hemma på Steninge i Märsta så är det nog före 1932 vi skall leta. En möjlighet skulle kunna vara att Det är mästardrejaren Albert Landin som behövde göra något bättre än bara enkla blomkrukor? Albert och två söner flyttade hem till Töreboda 1944. Därifrån känner vi Törebodakeramik, som ibland liknar Steninges 1930-talsproduktion.

Tack för Ditt svar.
Det kan vara så att även Albert Landin inte heller är upphovsman till de här gamla vaserna, åtminstone inte vad gäller glaseringarna.
Ett lagarbete är möjligt, som att han drejade, en annan glaserade och en tredje brände - under just den tid då de arrenderade fabriken i 1920-talets första år.
En 25 cm hög praktkanna på länken nedan, visar en enklare typ av glasering och det är en jämförelse väl värd att begrunda. Det är meningen att den tråden ska utökas med fler föremålsbilder och mer fakta:

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=22520

[Gideon]

Gissar att den här stilrena kannan från Steninge har Ebeling som pappa.

Glasyrfärgen, skiftande mörkt och ljust orange med små, svarta stänk, användes i Steninges produktion under 1930-talet. Det kan tänkas att Allan Ebeling tog med sig glasyrreceptet, när han for till sitt Torshälla, eftersom den återkommer på en hel del av hans gods därifrån. Jämför med E.B:s kanna.

Den här buljongkoppen med fat, en av två, är bara märkt Knorr undertill, och min fråga är om det är möjligt att företaget Knorr beställde den av Steninge, till sina säljkampanjer? Finns det exempel på produkter, där kunden enbart ville ha sin logotyp, utan run-esset?

[Gissla]

Knorrkoppen

På Gideons fundering om Knorrkoppen har jag följande kommentar:
Vi har aldrig mött några legoarbeten eller beställningsarbeten som "Keramiken" skulle ha utfört under trettitalet.

Sådant förekommer sparsamt under 1960-70-talet. Men då är det "Lervarufabriken" det gäller. Dom gjorde specialprodukter åt bl a Interflora, dock med Steninges normala märkning i botten. Steninge Lervarufabrik har också tillverkat Kåges Plantakruka på licens från (eller för?) Gustafsberg. Men det är ju en helt annan sak.

En annan sak som talar emot att Steninge skulle ha tillverkat koppen är att den ser ut att ha vit skärv. Steninges lera ger röd skärv.

[Rosa]

....Du hittar mera om alla märkningar på bokens hemsida www.steningelera.se Där hittar Du även information om hur Du kan köpa boken. För 190 kr kan Du få den hem i brevlådan.

Hej Gissla! Är boken slutsåld? Jag provade länken men den funkade inte....

[Gissla]

Boken STENINGELERA

Nej, boken STENINGELERA är inte slut, men den har sålt så bra att vi har släppt vår egen hemsida. Av 2580 tryckta exemplar har vi dag mindre än 140 kvar att sälja. Dessutom säljer Sigtuna museum en begränsad upplaga som sin del av uppgörelsen, om att boken ingår i museets skriftserie.

Boken kostar 150 Kr och kan fås på posten med tillägg för porto, just ju 48 kr. boken kan beställas via e-post: steningelera@comhem.se

[Lars M]

Liten kanna

Ur boken Steningelera har jag kunnat utläsa att etiketten på denna lilla kanna (11 cm hög) användes några år vid mitten av 1930-talet och att det skulle vara Greta Runeborg som var formgivare av kannan. Men vad skall den användas till? Gräddkanna?

[Gissla]

Cyperngods

Lars, du har en liten kanna som hör till Steninges produktion av s.k. Cyperngods. Det är pastischer på keramik som svenska arkeologer grävde fram på Cypern under 1920-talet och som väckte mycket uppmärksamhet då de ställdes ut i Sverige i början av 1930-talet. Steninge fick utså en del kritik för dessa pastischer. Det finns således ingen formgivare. I vår dokumentation finns 32 artiklar Cyperngods.

[Lars M]

Tack Gissela!
Roligt att få veta att min lilla kanna är en cypernpastisch - snart 80 år gammal!
Jag passar på att plocka fram en vas som också måste vara mer än 70 år. Det vore kul att få veta lite mer!

[Gissla]

Hej Lars,
Den senaste vasen kan vi inte koppla till någon formgivare. Men vi kan ådesbestämma såväl modellen som tillvekningen. Märkningen visar på 1937-1940. Det stämmer med vår dokumentatation om när modellen kom till. Närmare i tiden kommer vi inte. Är den till salu?

[prylsnubben]

Kan denna goa nalle vara mamma till Gudrun Slettengrens lilla Teddy.
Hoppas Gissla tittar in och har någon idé.