Stengods med flerfärgade leror [ID: Villeroy & Boch, Mettlach, Tyskland]

[Lars Kallin]

Köpte denna idag. Inte mitt område, men gillade den på något vis.
Kan man förmoda England?

Är jättedålig på detta. Märkt med ett B i botten samt 10 som framgår på bilderna.

[Peter S]

Man kan nog inte utgå från att den är engelsk... Den är otypisk för jasper ware så tillvida att den innehåller silver och verkar vara glaserad. Svårt att avgöra på bilden är om godset är genomfärgat (samma färg på utsidan som insidan). Sigillet i botten är nog någon slags garanti för ålder, det är inte så vanligt nuförtiden, förutom möjligen kopior på Royal Dux. Även Gustavsbergs Blå Blom är ju en variant på jasperware, med pålagda infärgade partier...

Läs mer om originalet och produktionen i England här:http://www.thepotteries.org/types/jasper.htm

[Lars Kallin]

Det verkar inte vara genomfärgat. Ett litet parti av glasyren saknas vid mynningen. Det kanske kan ge någon härledning?

[Lars Kallin]

Boda Fayence är det naturligtvis?

Är ni dåligt pålästa ni keramiknördar

Är jag helt ute och cyklar????

[Peter S]

Nja, Boda fayencefabrik gjorde väl gult och rött lergods med bly (eller tenn-?) glasyr, som äldre Höganäs lergods. Det här verkar vara någon konstig hybrid mellan stengods och fajans. Botten ser ut som stengods med sin råa drejning, men skadan verkar ju närmast visa på ett glasyrlager som är ganska tjockt... Man kanske ska googla på Steinzeug...

[Peter S]

Mettlach Steinzeug hade samma typ av sigill (fig3):

http://www.beerstein.net/articles/vbm.htm

[Gideon]

Dåligt pålästa är vi väl inte, något som Peter gott bevisat med sin senaste länk till Mettlach.
Tysk jasperware kan man kalla den, om än lite mer överdådigt dekorerad än Josiah Wedgood i England, tänkte sig på 1700-talet.
Den pålagda märkningen avviker dock, och man kan undra i vilket sammanhang den fick sin tia. Kanske som del i större servis eller praktuppsättning?

Den här smörbyttan, eller vad vi ska kalla den, som endast har locket som lös del, är från samma tid, samma fabrik och utförande, Lars Kallin.
Förstår att Du gillade Din lilla vas/mugg, eftersom den påminner till en del om den läckra pluntflaskan i överfång Du visat i annan tråd.

[Peter S]

Ähum, var jag så nära sanningen? Det hade jag ingen egen koll på... Jag såg bara B på Kallins vas. Gideons sigill är exakt den från Mettlach och i hans står det VB i mitten. Tittar man närmare på Kallins så står det faktiskt VB där också och inte bara B...
VB, mina herrar, är Villeroy & Boch.

[Lars Kallin]

Häftigt, man får svar när man provocerar

Hur gammal är denna skapelse då?
Jag får lite ålderskänsla, men det är ju inte riktigt mitt material.

Mettlach blev Villeroy & Boch?

[Gideon]

En bättre, men ändå invecklad förklaring till Mettlach visavi V&B kan man läsa här:

http://www.porcelainmarksandmore.com/saar/mettlach_1/00.php

När Du väl tragglat Dig igenom hela historiken, återfinner Du "Ditt" märke, som märke nr 2.
Den användes mellan 1852 och 1873. Bredvid den ses en dålig bild av det märke som sitter på min smörbytta, och var i bruk 1843 till 1860.
Nummer 10 är ju tidigt i förhållande till den som syns på länken, och borde då vara samtida med smörbyttan.
Varken i min eller Peters länk, kan man bli säker på vad den här typen av material och dekoration kallas. Visst, jasperware, men här är det en speciell serie med dekorer av blankpolerat silver på blad, slingor etc.

Det går att googla en sökning på Mettlach pottery, för att se vad något museum eller en antikhandlare kallar den, men det tar tiid och tålamood att gå igenom tusentals sajter.
Med ett bättre tilläggsord kan man nog hitta direkt, såvida man inte har en tjock bok om Mettlach hemma...

[Peter S]

Jag kommer nog inte närmare än "slutet av 1800-talet". En del siter skriver att de återupptog den här tekniken till en utställning 1885 en del skriver att Cameo-godset började tillverkas ca 1900. Den här snälla sidan skriver "1800-tal" om båda era stämplar:

http://www.oldandsold.com/pottery/germany12.shtml

[Peter S]

Jo, V&B är en koncern som startade i Luxemburg och breddade ut sig till diverse fabriker, bl.a. den i Mettlach.

[Lars Kallin]

Det må jag säga.
Så mycket hjälp har jag aldrig fått här tidigare. Riktigt intressant.
Pjäsens öde kommer nog att avgöras i det stora landet på andra sidan pölen.

[Peter S]

Det går att googla en sökning på Mettlach pottery, för att se vad något museum eller en antikhandlare kallar den, men det tar tiid och tålamood att gå igenom tusentals sajter.
Med ett bättre tilläggsord kan man nog hitta direkt, såvida man inte har en tjock bok om Mettlach hemma...

Jag har en bok i affären om Villeroy och Boch, men jag har inte varit där på ett tag... Gideon, du skrev ditt svar samtidigt som jag försökte komponera ihop mitt, så jag missade att du hunnit svara före mig. Om nu någon tyckte att jag var osedvanligt ignorant.

[Gideon]

Vi har alla våra små egenheter, så det är ingen fara, Peter.

Lars Kallin, tala gärna om hur det går "på andra sidan" pölen sedan. Står Du i begrepp att byta eller sälja den vidare, så kan Du väl tala om det också?