Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Gammal sejdel i stengods

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Gammal sejdel i stengods

    Jag köpte denna sejdel i stengods för några veckor sedan i Lund för en struntsumma, eftersom jag var nyfiken och jag kände att den var äldre än de som vanligtvis finns på marknaden.

    Sejdeln som är drejad är upp till mynningen 18,5 cm hög och rymmer upp till övre "ringen" 9 dl. Stengods är ju näst intill omöjligt att se slitage och åldersförändringar på , men här ser man att det är slitet runt bottnen. Det känns också svårt att säga var i Tyskland sejdeln är tillverkad.

    Dekoren med hjärtan är inpressad med vad som skulle kunna liknas med en pepparkaksform. Glasyrerna är kobolt och manganviolett.

    Click image for larger version

Name:	krug 1 res.jpg
Views:	1
Size:	62,7 KB
ID:	651195Click image for larger version

Name:	krug 2 res.jpg
Views:	1
Size:	60,2 KB
ID:	651196Click image for larger version

Name:	Krug 4 res.jpg
Views:	1
Size:	61,6 KB
ID:	651197

    Locket i tenn har antagit en mörk färg och saknar fästet kring hänkeln. Det känns äldre än kruset, men passar perfekt. Slitaget är stort och dekorringen på locket är till stora delar bortsliten och det finns rester av vad som ser ut som punslade och ristade bokstäver och siffror, men de är alla så slitna att det är svårt att få någon känsla av vad det kan ha stått. Om det har funnits stämplar så är de förmodligen bortslitna.

    Click image for larger version

Name:	Krug 3 res.jpg
Views:	1
Size:	60,6 KB
ID:	651198Click image for larger version

Name:	krug 5 res.jpg
Views:	1
Size:	64,2 KB
ID:	651199Click image for larger version

Name:	Krug knaufen res.jpg
Views:	1
Size:	62,8 KB
ID:	651200

    När jag jämför tumgreppet med daterade typer hamnar dateringen kring 1700. Vilket ger hisnande perspektiv. Nu kan jag inte vara säker på att locket verkligen är från 1700, eftersom man förmodligen tillverkade denna typ även senare, även om bilden nedan visar att tumgreppen följde stilutvecklingen i stort. Dessutom eftersom det är löst vet vi inte om detta lock har varit monterat på kruset ursprungligen eller om ett äldre har återanvänts. När jag köpte kruset daterade jag det själv till perioden 1800-1850.

    Jag vill minnas att jag någonstans har sett barockbägare i silver med ciselerade hjärtan.

    Click image for larger version

Name:	7ctdLKqUobiI130849489471P224.jpg
Views:	1
Size:	64,1 KB
ID:	651201

    Dina synpunkter är mer än välkomna!

  • #2
    Verkligen svårt detta, modellen känns inte allmänt förekommande. Jag har som Du säkert också letat efter något liknande men gått bet. Det är ju lätt att tro Tyskland och då kanske Siegburg eller Westerwald och andra halvan av 1700-talet men detta med dekoren av "pepparkakshjärtan" gör mig lite förbryllad. Kan den kanske ha något annat ursprung undrar jag...............kollade vidare och tycker ändå Altenburg känns troligast, se bilden 2a från höger.
    Bifogade filer
    Last edited by prylsnubben; 2012-08-10, 01:23.

    Comment


    • #3
      Tack så mycket för ditt försök! I staden Altenburg som ligger 45 km söder om Leipzig i Thüringen verkar det som man har föredragit just denna färg om man drar slutsatser ifrån vad man finner på nätet. Dock är jag fortfarande osäker på om man kan fastställa att sejdeln är därifrån.

      I en artikel ur Prosit, the Journal of Stein Collectors International, Vol 2, No. 18, June 1996 "Westerwald Steinzeug: 1600-1914" av John McGregor fann jag en del intressanta fakta och exempel.

      Färgen på kruset gör att det går under beteckningen “Elfenbeinsteinzeug” dvs elfenbensstengods Det är de små mängderna av järn som oxiderar vid en syrerik bränning i ugnen. McGregor skriver att hans artikel handlar om det grå stengodset som bränns i en reducerande dvs syrefattig bränning och att alla kännetecken inte går att tillämpa på elfenbensstengodset. Hur det nu än är med det, så visar hans exempelbilder även krus med denna färg.


      Dekor

      Grått stengods med kobolt lär först dyka upp runt 1525 och manganviolett (mangandioxid) sägs ha börjat användas på stengods av nederländska krukmakare som flytt landet under motreformationen. Emigrationen fortsatte till slutet av 30-åriga kriget och runt 1650 börjar man använda manganviolett. Under perioden 1650-1720 bestod dekoren av ristade eller applicerade mönster som i huvudsak bildade zicksac-mönster, schack- eller harlekinrutor. Stjärn- eller hjulmönster finns ofta centralt placerade.

      Under nästa period 1720-1750 är krusen åter endast blå-grå och man har slutat att använda manganviolett. McGregor formulerar det som "manganese falling into disuse and the pieces are now simply blue and gray". Mönstren består nu av motiv från floran och faunan och är ristade, stämplade eller applicerade. Nästa period fram till 1820 är dekoren densamma, men värt att nämna är att en oidentifierad tillverkare använde manganviolett i försumbara mängder som en accent runt 1790.

      Hänklar

      Under perioden 1600-1720 rullar man nedre delen av hänkeln och förstärker området under. Liknande (men utan förstärkning) syns tydligt på Fnusfrökens lergodsstop.

      Parallellt med ovanstående hänklar börjar krukmakarna från ca 1700 fram till 1820, att förstärka det nedre hänkelfästet spik- eller piggliknande, där längden på förstärkningen kan variera. (vv. se min bild och jämför med författarens exempel). Från 1750 och under 1700-talets andra hälft dyker andra förstärkningar upp, men författaren skriver att 1700-1820 var den som återfinns på min sejdel den vanligast förekommande.


      Hjärtdekor:

      Jag har gått igenom knappt 400 krus på http://www.digitaltmuseum.no och inte funnit några pepparkakshjärtan. Det förekommer cirklar och månskäror. Många av dessa krus är insamlade av Arthur Hazelius och om dessa skriver man: "Gjenstand fra Den norske samlingen, deponert fra Nordiska museet i Stockholm.

      Den norske samlingen ble påbegynt under en reise Nordiska museets grunnlegger Artur Hazelius gjorde i Norge i 1875. Han knyttet til seg medarbeidere som skulle drive systematisk innkjøp. Torjus Leifsson Jore fra Telemark fikk hovedansvaret for innsamlingsarbeidet, som foregikk fram til unionsoppløsningen i 1905.

      I 1970-årene ble tilbakeføring av Den norske samlingen vedtatt. Vilkårene var at samlingen ikke ble splittet opp og at Nordiska museet skulle stå som eier. Første sending kom i perioden 1984-1987. Andre og siste sending kom i mai/juni 2009, og med det er i alt over 12000 gjenstander fra norsk bygde- og bondekultur returnert til Norge og deponert ved Norsk Folkemuseum."

      Här exempel ur samlingarna:








      Man hänvisar i en del fall till Albert Steens artikel "Kanner og krukker fra Køln til Koblenz" ur Om kunstindustri, Thomas Ramstad red. utgiven i Trondheim 1991.

      Sammanfattningsvis pekar de manganvioletta dekorränderna, hänkelfästet och det medföljande locket med tumgreppet (jmf ett snarlikt här) på en tillverkning under 1700-talet och man kanske vågar drista sig till 1700-talets första fjärdedel om man påstår att hjärtdekoren är mer att räkna som geometrisk än tagen från flora och fauna.

      Antagandet om den mer precisa dateringen är osäker och bygger främst på användningen av manganviolett. Det kan inte uteslutas att kruset är tillverkat av den enda krukmakaren som använde manganoxid 1790. Mer fakta och exempel behövs och era synpunkter är värdefulla!

      Comment


      • #4
        Mycket intressant läsning.
        Äldre, tyska stengodssejdlar från 17/1800-talen är för mig ett stort, men till stora delar okänt samlarområde.
        Det finns ett par samlarklubbar på nätet med denna specialitet, som kanske kan svara direkt.

        Men jag förstår att det är betydligt roligare, och mer lärorikt, att finna svaret själv. Och det är ju sant.
        Spånade runt och kunde bara hitta en sejdel, av yngre datum, med hjärtan som dekor.
        Kanske är det just Westerwald som med förkärlek använder bland annat dem vid dekorering:

        Comment

        Working...
        X