Fråga: Vass vas. Känner någon igen signaturen?

[hallinskan]

Vill någon hjälpa mig med detta? Lyckas inte med bilden med själva vasen, så vi kan väl börja så här. Trevlig helg: Katarina

[hallinskan]

Jag såg att denna bild blev yttebytteliten, beklagar och återkommer.

[hallinskan]

jag provar igen, vasen...Vasen är 253 mm hög

[hallinskan]

Signatur: Tagning 2

Ja! Jag grejade det. Återstår att se om det är någon har kunskap om detta.

[hallinskan]

tagning 3

tagning 3

[på femte våningen]

Vill minnas att jag sett den där signaturen på någon Jie-vas, men kan vara fel ute.

M.v.h.

[hallinskan]

tack snälla, något från Sverige då - troligen, suss gott...

[Berth]

Det är inte Ami Lannmark?
mvh

[hallinskan]

Jag kollade in hennes vackra konst. Alsterna känns mer artistiskt arkaiska. Men jag söker på och alla teorier välkomnas. Tack.

[Gideon]

Möjligheten finns att Din vas från sent 1950-tal är norsk, men jag är inte säker, på grund av att signeringen avslutas på ett så "knorrigt" vis.

Tills vi har klart besked, vill jag under tiden föreslå Anne-Marie Backer Mohr.
Hon har signerat och stämplat på minst tre olika sätt, och Ditt exempel skulle kunna vara en fjärde variant.



Ur boken "Moderne antikviteter - Norsk keramikk, signaturer og merker 1900-1960" av Olsen & Andersen (2000):
"Keramikern Anne-Marie Backer Mohr föddes i Oslo 1928. Hon fick sin utbildning i Göteborg i perioden 1945-48 och hos keramikern Bernard Leach i England 1948-50. Hon etablerade sin egen verkstad i Lysaker 1952, där hon producerade brukskeramik, dekorerade med jordfärgade glasyrer. Hennes formspråk var enkelt och genomtänkt. Sedan slutet av 1960-talet har hon arbetat med porslin och skulptur."

[Kaptenen]

Jag har svårt att tro att det kan vara Backer Mohr, med tanke på att vasen är väsensskild från Leach och St Ives Pottery. Hon finns med på ett gruppfoto från 1948 i boken "The Leach legacy: the St. Ives Pottery and its influence" av Marion Whybrow, men annars står det bara att hon var där 1948-50.

[Gideon]

Jag tänker mer på vad hon själv tillverkade i sin verkstad i slutet på femtiotalet, då denna typ av vaser och glaseringar var modet.
Hon kanske anpassade sig kommersiellt i perioder, för att få mat på bordet?
Men, som sagt, detta var ett förslag, i avvaktan på fler.

[hallinskan]

Sänder en förfrågan till Nasjonalmeseet i Oslo och hoppas att de inte blir förnärmade: Kram å tack!