Bojan, ny eller gammal?

[Kaptenen]

Jag har ju som vissa vet en förkärlek för krukmakarjugend och allmogekeramik, men på senare tid har mitt intresse för ostasiatiskt porslin vuxit sig allt större. Det är ett ofantligt ämne att greppa och tar säkert en livstid att bemästra, men jag tänkte på den yttersta nybörjarnivån försöka mig på att presentera bojanerna och se om jag förstått någonting av det som framför allt Kaptenen presenterat på ett föredömligt vis.
Om jag skriver något galet blir jag mer än gärna rättad!

Nr. 1 Bojan inhandlad i antikaffär med flodlandskap.

Vad jag har förstått så ska detaljerna i måleriet vara mer avancerade, samt intensiteten i det underglasyr blå vara starkare på de äldre föremålen från Kangxi (1662-1722), Yongzheng (1723-1735) och Qianlong (1736-95).

Om jag jämför med dekoren på andra bojaner jag tittat på så kanske denna skulle kunna vara sen Qianlong, om jag har tur. Dekoren är inte riktigt så detaljrik som de tidigare, men det underglasyrblå är starkt i färgen. Sent 1700-tal möjligtvis tidigt 1800-tal?

[ATTACH]108742[/ATTACH][ATTACH]108740[/ATTACH][ATTACH]108741[/ATTACH][ATTACH]108743[/ATTACH][ATTACH]108744[/ATTACH]

Grattis till nyförvärven! Din datering tror jag stämmer. Jag misstänker att denna typ av bojaner har fraktats på svenska ostindiska kompaniets skepp, eftersom de är vanligt förekommande i länder som har haft egna kompanier.

Nr. 2 Liten Bojan med Shuangxi symbol "Dubbel lycka" och "Sweet pea" luktärt-dekor

Denna bojan är endast 11,5cm hög och öppningen 3,5cm.

Efter vad jag läst i denna tråd http://precisensan.com/antikforum/sh...och-v%E4rde-!&
och på Gothenburg.com http://www.gotheborg.com/glossary/?h...appiness.shtml

så ska Shuangxi-symbolen vara förknippad med dubbel lycka, och sweet pea=luktärtsdekoren stå för många barn och för alltid. På bojaner ska det oftast vara tre symboler, varav en brukar sitta på locket. Shuangxi-symbolen är känd sedan tidigt 1800-tal och förknippad med kinesiska bröllop där den förekommer på alla möjliga föremål. 1872 när Tongzhi Kejsarens giftermål ägde rum är det troligt att denna symbol ökade kraftigt i popularitet, då detta var en historiskt viktig händelse.

Det underglasyrblå är inte lika kraftigt som på den första bojanen med flodlanskap. Jag gissar på att denna bojan skulle kunna vara från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet?

[ATTACH]108746[/ATTACH]

Ja, förmodligen tillverkad under Tongzhi eller Guangxu.

Nr. 3 Liten bojan med "Prunus"-dekor

Denna bojan tycker jag är svårast att datera. Den är ca 11cm hög och öppningen 4cm.
Dekoren heter kallas "Prunus" eller egentligen "Prunus mume" eller "mei" och liknar mer aprikos än plommon. Prunus-blommor symboliserar vinter, motsvarande januari månad, och ingår i de "Three Friends of Winter". Symboler för skönhet, renhet och livslängd, man tror att Laozi föddes under dess grenar.

http://www.gotheborg.com/glossary/?http://gotheborg.com/glossary/doublehappiness.shtml

Denna bojan har ungefär samma underglasyrblå färg som bojanen med Dubbel lycka-symbolen. Jag har letat och hittat alla möjliga dateringar på föremål med Prunus-dekor, allt från Kangxi till första hälften av 1900-talet. Det finns en bränningsspricka innuti och två blå ringar under. Jag gissar på tidigt 1900-tal?

Kom gärna med kommentarer och rättelser/tillägg gällande bojanerna, det är alltid trevligt med kunskap från de mer initierade inom ett område.

[ATTACH]108748[/ATTACH][ATTACH]108747[/ATTACH][ATTACH]108749[/ATTACH][ATTACH]108750[/ATTACH]

Denna dekortyp är säkert den som förekommer oftast i Sverige och jag förmodar att man fortfarande tillverkar bojaner som denna i Kina. Dateringen är nog som du skriver tidigt 1900-tal. Jag håller helt med dig om dateringen och svårigheten att datera denna.

Ställer upp med mina tre bojaner, den störrre 25 cm, de övriga två 20 cm.

Jag skulle gärna vilja se en bild av bottnarna på dessa tre bojaner. Den i mitten verkar vara en variant på sweet pea-dekoren. De andra två kanske kan vara tillverkade för en sydostasiatisk marknad, eftersom de inte är så anligt förekommande i väst. Är de köpta i Sverige?

[simco]

Tusen tack för dina kommentarer Kaptenen!

Det betyder verkligen mycket att få utlåtanden när man är helt ny, och kul att få se att jag gissat något sånär rätt i mina gissningar efter det jag läst mig till. Jag kommer att fråga om fler saker jag köpt, och är något helt galet så blir jag gärna informerad, det ser jag som ett steg framåt i lärandet.

Nu ska det bli intressant se bottnarna på Andes bojaner. Spännande med dessa variationer i dekor och utförande. Tack för engagemanget!

[Andres]

Så kommer då bottnarna på mina bojaner.....Inköpta i Madrid, Spanien under min tid där. Den röda märkningen tror jag är ett "Ok för export från Kina", finns på alla tre men olika ställen på bojanerna. Den stora är nr.3

[Kaptenen]

Exportstämplarna Jian Ding verkar vara av typen som användes 1949-86 och det gör att vi med stor säkerhet kan säga att dessa förmodligen är tillverkade under 1800-talets senare hälft, eftersom föremål som är äldre än 100 år inte fick föras ut.

http://gotheborg.com/marks/index-china-marks.htm

[Andres]

Ja, så är det nog.....

[Kaptenen]

Under Tongzhi enligt intyget, så då stämmer min uppfattning.

[simco]

Kul att få se och lära sig lite mer.

Jag har googlat på "bojaner" och "ginger jars" och undrar över dekoren på Andres bojaner. Skilde sig dekoren åt på emballagen för export till olika Europeiska länder, eller bedömer ni att Andres bojaner är tillverkade för den kinesiska marknaden?
Jag ser likheten med Sweet pea-dekoren på den mittersta, men hittar ingen riktigt bra referens på de två övriga.

[Kaptenen]

Att jag först skrev kanske för den sydostasiatiska marknaden berodde främst på att jag tycker det finns lite likheter med en del av de thailändska dekorerna. Nu vet vi ju att dessa båda bojaner har funnits i Kina fram till någon gång under perioden 1949-86, då de exporterades till Spanien och det bör betyda att de har varit tillverkade för den kinesiska marknaden och det är svårt att säga hur många som har exporterats till väst som emballage. Jag tror inte att dekoren är så vanlig i väst.

Men generellt är det så att exportporslinet kan se lite olika ut beroende på vart det skulle exporteras.

Här pastelligt i rosa och turkost för den sydostasiatiska marknaden.
http://gotheborg.com/marks/straitschinese.shtml och en googling på Bencharong, som är namnet på kinesiskt polykromt porslin för den thailändska marknaden ger följande resultat.

[Kaptenen]

Efter lite sökande fann jag en på Denhams Auctioneers som liknar bojanerna

618 A 19th Century Oriental blue and white pottery ginger jar with lid (lid chipped) 7"

[simco]

Tack för klargörandet!

I länkarna var det betydligt mer färgglatt än de "vanliga" bojanerna i underglasyrblått. Kul även att få lära sig ordet "Bencharong" där jag känner igen en del föremål från Thailand men inte kände till kopplingen till Kina.

[wasistdas]

Den här Bojanen undrar jag om någon vill försöka sig på att datera och ev ursprung.
Hittades idag och jag vet varken ut eller in riktigt.
Det lilla jag kan informera om är att den är ca 13-14cm hög och ca 12-13cm bred.
Sista bilden är insidan av locket.

[Kaptenen]

Japansk kanske, men inte kinesisk, eftersom den vid bränningen har stått på "stötta" och det gör inte de kinesiska föremålen, men däremot japanska. Gubben på insidan av locket skulle kunna vara en av de åtta odödliga.

[wasistdas]

Japansk kanske, men inte kinesisk, eftersom den vid bränningen har stått på "stötta" och det gör inte de kinesiska föremålen, men däremot japanska. Gubben på insidan av locket skulle kunna vara en av de åtta odödliga.

Fick springa tillbaka och kolla efter Gubben , men jag tror att det kanske är så att bilden luras en del för "live" så kan jag inte se den överhuvudtaget.
Ska googla mig vidare på Japanska bojaner och se vad man kan hitta.
Vågar du på att gissa om ungefärlig ålder?
Stort tack som vanligt för din input också.

[Kaptenen]

Magiskt!

Mitt svar var helt baserat på att "gubben" var inpressad. Det som inte verkar stämma med Asien är att det verkar vara lergods. Olika bojanformer är ju väldigt ofta använda av keramiker, så just nu har jag inga idéer var denna är tillverkad.

[wasistdas]

Ja lite magiskt får man väl ändå säga att bilden blev. Jag ser själv nu en gubbe, eller en apa när jag kollar på vad jag laddade upp

Stort tack för inputen ändå. Får försöka komma vidare även om jag antar att det blir en svår nöt att knäcka med tanke på att den kan komma ifrån så många olika ställen.