Var och vem har tillverkat [ID: M. S. Kusnetsov, Riga, Ryssland]

[luchur]

Grattis Luchur,
Nu återstår väl bara den sista frågan med extraplus. Kaptenen

Tack

Ja, det ska bli spännande att höra vad motivet egentligen föreställer. Säkerligen så lyckas någon historiekunnig lösa mysteriet / länken Åbo-Riga.

[Kaptenen]

De gemensamma nämnarna är
1. Östersjön- Österut från Sverige 2. Fram till år 1812 var Åbo huvudstad i Finland, som fram till år 1809 var en del av Sverige. Riga är huvudstad i Lettland och var svenskt från 1629 genom stilleståndet i Altmark till 1710. 3 Åar/floder flyter igenom de båda städerna; Aura genom Åbo och Daugava genom Riga. Det finns säkert ännu fler gemensamma nämnare mellan de båda städerna men de var dessa jag tänkte på.
-------

Tallriken är tillverkad i flintgods och är 25 cm i diameter. Stämplad FABRIKE S.T. KUSNEZOW IN RIGA och djupstämplat/inpressat 12 och med kyrillisk text. Lite mer om fabriken kommer i morgon och fler förslag på männens sysselsättning mottages gärna!

Kanske lossnar det nu när vi vet var vi befinner oss! Jag vet alltså inte själv.

[prylsnubben]

Undrar om det kan vara vrakplundrare som tänder eldar för att lura fartygen att gå på grund........

[Kaptenen]

Lite mer om fabriken senare idag och fler förslag på männens sysselsättning mottages gärna!

Jag tror jag omedvetet har lagt en rökridå genom att skriva männen, jag tror nu det finns skäl för att det rör sig om kvinnor.

Jag fann en tavla av Sergei Arsenyevich Vinogradov (1869-1938) - Två lettiska bondkvinnor (1924), där kvinnans hätta bildar en cirkel bakifrån, liksom på tallriken. http://artroots.com/art2/vinogradov3.jpg
Männen avbildas på tallriken antingen med mössa/kalott exempelvis ynglingen med säckar på ryggen som är på väg till kvinnorna eller med olika huvudbonader som de två militärerna med tschakåer med pomponer och övriga till sjöss med höga hattar.

Så frågan lyder vad sysslar kvinnorna med?

[brattensby]

Hmm... vet inte om detta för tråden framåt men det vi ser är med största säkerhet en bark som seglar ut ur hamn (den ser ut att ha satt åtminstone ett segel, men det är klart att det är ju ett porslinsföremål vi kikar på och en båt med segel ser ju mer ut som en båt utan segel, varför den kanske inte seglar ut ändå...) Men, men... om de båda kvinnormän och ynglingen (haha) har något med fartyget på väg (som jag ser det) bort att göra så har de just fått fatt i det det just fått fyr på... men med tanke på vinden som tydligt går åt ett annat håll ute på "redden" så har det inte brunnit länge får då skulle troligtvis motivet försvunnit ur sikte utifrån rökutvecklingen sett... Eller så håller de alltid på och struntar i skepp etc. och då är det hur som helst djävligt varmt, då den som är närmast ligger ner på knä vid det som troligtvis är en öppen eld. Bron och byggnaden är väl annars det centrala i motivet? Är det förresten med säkerhet Riga i motivet?

[Kaptenen]

Med hundra procents säkerhet kan jag ännu inte säga, att det rör sig om ett motiv från Riga, men mycket talar för det bland annat bron över floden Düna (Daugava) som vid sekelskiftet 1800 var den enda. Placeringen av denna bro (senare ersatt av en modernare) i förhållande till det centrala kyrktornet stämmer ganska väl överens med tallrikens motiv. Många motiv på tallrikar från denna tid är rena fantasin (jmfr t ex Rörstrands Spets) och andra föreställer verkliga motiv som går tillbaka på koppar- eller stålstick t ex Svart Sverige. Det finns en man vid namn Johann Christoph Brotze, 1742-1823, som dokumenterade mycket av det forna och samtida Riga och det kan mycket väl vara så att tallriksmotivet är fritt efter hans förlaga, för inte finns det träd som ser ut som de på tallriken!

[Atena]

Jag tror träden har fått ohyra som de ska röka ihjäl

[viol]

Lite mer om fabriken senare idag och fler förslag på männens sysselsättning mottages gärna!

[COLOR="Red"]
Så frågan lyder vad sysslar kvinnorna med?

Det kanske är ett par mamelucker som hänger på tork i trädet, enrisrökt mameluck.

[Kim von Platen]

Hallå Kapten, vad säger du om signalering mellan skepp och land? Man använde både eldar och rökpuffar, typ morse. So long..

[Atena]

Det är nog inte någon brasa eller rök utan buskar av något slag. Kvinnorna plockar något från dom och männen kommer dit med sina säckar för att fylla dessa.

[Peter S]

Kul att se att det varit livlig aktivitet i tråden. 4 sidor skapade i ett nafs. Kul också att se en tallrik från Kuznetsov! Hittad i Sverige?

Vad de gör har jag ingen aning om!

[Atena]

jag öser på med förslag
Kan de skörda hampa som sjömännen ska ha till tåg på skeppen kanske?
Eller gör de tjära?

[Kim von Platen]

Hallå Kapten,
Det ligger lite "kineseri" i teckningens främre motiv och där uppe i trädet hänger två "påsar" som inte är så vanliga på våra breddgrader. Visst, jag köper Riga, men motivet i förgrunden kan mycket väl vara hämtat från Kina eller Japan. Känner på mig att det har med honung att göra. So long..

[Kaptenen]

Sent omsider får jag kora Kim von Platen till vinnare i tävlingen av vad personerna sysslar med. Tingeling får härmed också ett hedersomnämnande eftersom hon också var inne på att de eldade för att få bort bina från honungen. Själv trodde jag också att det var just honung det handlade om. Det hänger ju något mystiskt i träden, som möjligtvis skulle kunna vara bisamhällen eller -svärmar, men några bikupor syns inte till.
När jag sedan fann denna sida om souvenirer från Riga förstod jag att honung är en viktig binäring.

http://eng.meeting.lv/incoming/latvia_riga_sights.php

-------------------
Jag får tacka för alla förslag på aktiviteter som Ni har meddelat!. Som svar på Peters fråga om jag funnit den i Sverige, blir det ett ja, jag fann den i en stapel med lite blandade huvudsakligen naggade svenska 1800-talstallrikar.

Det har inte varit helt lätt att finna information om fabriken i Riga och Kusnetsov. De allra flesta sidor är på ryska och det blir problem med att finna sidor på andra språk, eftersom translittereringen ställer till med problem, då alternativen till efternamnet Кузнецов är otaliga och jag har valt Kusnetsov.

Mitt mål var att försöka finna fler motiv i denna servis eller eventuellt förlagan, men jag har inte lyckats. En snarlik tallrik, men i mitt tycke med en mer utvecklad nyrokoko-bård, finns på Victoria & Albert Museum, daterad till ca. 1840-1853. Tallriken kan inte vara tillverkad före 1843.

http://collections.vam.ac.uk/item/O160394/plate/#

Kuznetsov under perioden 1810-1917

Kusnetsovs porslinsimperium som vid förra sekelskiftet omfattade arton porslinsfabriker har sin grund i den av smeden Yakov Vasiliev Kusnetsov år 1810 etablerade porslinsfabriken i Gzhel, en plats vald eftersom den var rik på bra lera och skogarna kunde förse ugnarna med bränsle.
Sidor Terentevich Kusnetsov övertog redan efter två år faderns fabrik, men i början av 1830-talet nöjde han sig inte med den i hans tycke omoderna anläggningen utan flyttade fabriken till Dulevo, 10 mil från Moskva. Fabriken i Dulevo började producera porslin 1832.

År 1841 bestämmer sig Sidor Terentevich sig för att etablera en fabrik i Dreilini i utkanten av Riga. Fabriken stod färdig 1843 och blev Kusnetsos ”fönster mot Europa”. Erfaren arbetskraft hämtades från Ryssland och Litauen och ett fåtal experter från utlandet, men detta uppvägdes av det faktum att i Riga och i Baltikum fanns goda avsättningsmöjligheter för produkterna och läget vid den segelbara floden Düna (Daugava), gjorde att produkterna lätt kunde exporteras. År 1864 dog Sidor och fabriken övertogs av den 18-åriga sonen Kusnetsov, som hade som mål att lägga monopol på hela den ryska porslins- och keramikindustrin. Namnet på fabriken i Riga ”S. T. Kusnetsov” ändrades inte förrän 1872 till ”M. S. Kusnetsov”. Läget för porslinstillverkning var så gynnsamt att 1886 etablerade J. K. Jessen en fabrik i Jaunmilgravis, strax norr om Riga. Produktionen i de båda fabrikerna ökade kraftigt i början av 1900-talet, men första världskriget och närheten till fronten gjorde att fabriksarbetare tillsammans med maskinparken evakuerades.

M. S. Kusnetsov fabrikers andel av den totala ryska produktionen var nära 70 % runt 1900 och exporten var hög till det Ottomanska riket och till Persien. Kusnetsovs styrka som industrialist låg i att han kände sin marknad och ständigt anpassade sortimentet efter hur modet och smaken ändrades samt ständigt var på framkant med nya tekniska och mer rationella produktionsmetoder. Målgrupperna var främst bönder och borgare. Dessa stora grupper efterfrågade Kusnetsovs massproducerade porslin, medan den ryska eliten föredrog den Kejserliga porslinsmanufakturens hantverk. Prestigefabriken Gardner införlivades i porslinsimperiet 1892 och i början av 1900-talet blev Kusnetsov utnämnd till hovleverantör. I efterdyningarna av revolutionen förstatligades fabrikerna, men detta behövde aldrig Matvei Sidorovich uppleva, eftersom han dog 1911.

Huvudsakliga källor

http://www.posudainfo.ru/eng/archive/2302.html

http://www.ekaterinas.com/AboutDulevoPorcelain.htm

http://findarticles.com/p/articles/mi_m1026/is_3_163/ai_98641327/pg_4/?tag=content;col1

http://antiq-books.com/dlya_antikvara/istoriya-rizhskogo-farforovogo-zavoda-ms-kuznecova/

http://antiq-books.com/dlya_antikvara/marki-kuznecovskogo-farfora/

http://www.kommersant.ru/doc.aspx?DocsID=169146&print=true

[Kim von Platen]

Hallo Captain.
Först grattis till en väldigt rolig tråd som engagerat så många så många gånger. Och vilket arbete framför datorn! Härmed befordras kapten till major. Försökte sätta fem stärnor i betyg, men det funkade inte.

En stjärna räcker väl för mig, en rysk. Kul att träffa rätt, tycker en nautisk snedseglare som i vanliga fall gillar när det brallar på och går emot. Roligt också att adventskalenderns uppfinnare med det vackra namnet Tingeling kände att det doftade honung. So long Captain, seglare möts nästan alltid igen, på kryssen.