Herman A. Kähler - HAK

[Apps]

Khr

Lite mer bilder på henne, 1891 eller 1897 står det på baksidan av figurinen, såg också att det stog KHR undertill.
Mitt intresse för Kähler började med den andra vasen som jag lägger ut bilder på sedan dess har det blivit några till.

[Gideon]

Vackra, djupa färger på Din vas!

Det står uppenbarligen 1891 ristat för hand, liksom KHR också är handskrivet av Reistrup själv.
Var mycket rädd om den figurinen, som flera keramikmuseer i Danmark säkert skulle vilja förvalta.

[POL]

Denne her vase har jeg budt på hos Lauritz i Danmark. Kan I sige hvor gammel den er og hvem der kan have designet den?

http://www.lauritz.com/Item/Item.aspx?LanguageId=1&ItemId=2543192&ReturnUrl=http%3a%2f%2fwww.lauritz.com%2fMyPages%2fMyAuctions.aspx%3fLanguageId%3d1%26DC%3d1%26CPIn%3d0%26ISz%3ds%26PSz%3ds%26PSzG%3ds%26SO%3d3%26ST%3d0%26PageId%3d6%232543192EndTagRU

På forhånd tak!

[Gideon]

Välkommen till forumet, POL!

Som jag ser det, har auktionsfirman attribuerat den till rätt person: Herman Hans Christian Kähler (1876-1940). Sättet att rista HAK var hans, även om jag inte har sett våglinjerna under detta tidigare.
Sgrafittotekniken och vanliga utskärningar ses på hans tidiga verk. Frågan är dock vems dekorförlagan kan ha varit, den är mycket vacker. Kring 1900 känns rätt.

[Kofot]

Sparkar liv i tråden med 2 ljusstakar(ca 15 cm höga). Kan signaturen ss på den ena stå för Signe Steffensen?
I utseende, glasyr och krackelyr ser de ut att höra ihop men kan de göra det när signaturerna är så olika?

[Gideon]

Du har rätt i antagande.
Ljusstakarna är Signe Stffensens egna modeller och skulpturerade av henne.
SS var hennes signatur och jag tycker inte att märkningarna HAK är så olika. Det beror bara på hålet (för att fukt skulle komma ut under bränningens gång) som var i vägen för en lika stor märkning. Väger de lika mycket?
Flickan i "lantliga kläder" i övervägande blått, finns i ytterligare två färgställningar; övervägande vitt resp. brunt.
De var med på Baltiska utställningen 1914, så Du är att gratulera till detta rara par, som jag inte har sett "på riktigt" tidigare.

[Kofot]

Hej Gideon,
och tack för både snabbt svar och gratulationer. Flickan väger ganska mycket mer, i klänningen är det mera lera än i gossens byxor.
Tyvärr så har flickans huvud någon gång för länge sedan varit av, det förtar dock inte parets charm och jag är väldigt glad åt dem. Ännu gladare nu när jag vet lite mer.

[Gideon]

Dröjde en lite stund med att bläddra i boken om Aluminias produktion, för det är inte utan att jag tänkte på Christian Joachims formgivning hos den fabriken.
Även om det går att spekulera i om Signe kan ha fått inspiration därifrån, så är formgivningen unik för henne.

I Dina kläder skulle jag vara mycket glad över att ha det här paret, även om flickan en gång tappat huvudet, vilket pojkar oftare brukar göra.

[Kaptenen]

Silverlyster över en grön och blå glasyr, tyvärr med ett nagg vid mynningen. 13,5 cm hög

[Gideon]

Mycket vacker.
Glasyrmästaren här är troligen Jens Thirslund och tiden 1910-talets mitt och några år framåt.

[Kaptenen]

Tack så mycket! Jag förmodar att denna glasyr inte är vanligt förekommande.

[Gideon]

Även den här vasen hittades i Moheda i helgen, gömd som den var i knähöjd, bakom ett par porslinskoppar med fat i en liten hylla.
Signe Steffensen är mästarinnan, och hon kom till fabriken 1907. Den spetsiga märkningen ligger i den tiden ungefär.









En nagel verkar ha körts in av misstag, och jag tycker att den gör vasen mer levande.

[Äjth]

Svulstig på ett positivt sätt, gillar mönstrets "grovhet".

[Kaptenen]

Grattis till Mohedafyndet!

Jag visste att i någon låda i matkällaren skulle mitt första Kählerfynd ligga inköpt i Röstånga för ca 15 år sedan för en tia och viss fanns skålen där. Jag misstänker att det kan röra sig om Signe Steffensen. (höjd 7 cm)

[Gideon]

Vilken vacker, blå skål!

Jo, jag tror som Du på Signe Steffensen. Dels för de mjuka slingorna i dekoren och för den rakare och lite tidigare formen av signeringen HAK.
För en liten stund gick annars tankarna till Borghild Kamph.