Herman A. Kähler - HAK

[Polsson]

Oj!
Glömde en bild.

[Gideon]

Solen tittar fram idag och då får jag passa på att visa denna Kähler. Det verkar som allt i denna glasyr (av Niels Kähler?) attribueras till Svend Hammershøi. Hur är det med denna ca 11 cm höga vas?

Svend Hammershöi (1873-1948) påverkades bland annat av kinesiska bronsarbeten, vilket går igen här, Men den gröna lysterglasyren är ursprungligen ett resultat av sammarbetet mellan Jens Thirslund (1892-1941) och Herman H.C. Kähler (1876-1940 och 3:de generation).

Hammershöi ansvarade alltså inte för glasyrer, utan valde ut dem som passade bäst till hans arbeten.
"...Udvikler de velkendte "Thirslund-glasurer", der isaer ses på Hammershöis arbejder." står det på en sida, i praktverket om HAK.
Om Nils Kähler (1906-1979), kan man säga att han tog upp glasyrmästarens mantel, och han experimenterade också fram nya glasyrer under 1940-60talen.

Fler intressanta bildtexter:
"De skarpe knaek, som bliver karakteristisk for Hammershöi, er en ny virkning, som ikke er naturlig for lermaterialet. Ser man krukkerne i profil, afslöres ofte et samspil af små skaevheder, som tilföjer hver krukke en personlig karakter."

Din vas ser ut att vara gjord i form, vilket i intryck förstärks av sockeln:
"Arbejder designet af Svend Hammershöi og glaseret med lustrende grön og grå glasur. Arbejderne ses også udfört i uglaseret, i blå, grå, gul, hornmalet, orange (utan og nyere orange), röd (lustre og nyere röd), saltglaseret, sort eller turkis. Hammershöis modeller er mange gange fremstillet i forme, skabt via en moderform, og modellerne fremstilles over en lang årraekke. Den samme model kan derfor ses over tid helt fra omkring 1920´erne til 1960´erne med forskellig glasur afhaengig af tidens tand, så det snarere er glasur end form, der er med til at tidsfaeste et arbejde."

En annan bildtext, är belysande för Hammershöi och hans skapande:
"...Hammershöi er ikke meget i Naestved, men holder kontakten ved lige ved at skrive till vaerkstedet. Når Hammershöi kommer yil verkstaedet, står krukker, vaser og fade klar til bearbejdning. Arbejderne er udfördt af udvalgte drejere efter HAmmershöis skitser. Hammershöi har et rum for sig selv, hvor kavaletten står midt i lokalet, og når han netop står dér og arbejder, beskrives han f.eks. således: "Der stod han med sin maegtige mave foran sig. Han slikkede på bittesmå klumper ler - strakte armen frem over den vidstrakte bug og nussede den lillebitte lerbussemand fast på den maegtige krukke." (enligt Thirslund).
Källa: "Kähler & Keramikken", Ane Maria & Annimi Holst Schmidt, Rhodos förlag 2001.

[Gideon]

Eftersom det är strålande solsken och jag har fyra Kählersaker som
liksom solen skiner upp tillvaron, visar jag dem här. Den som är ställd på kant är en ljusstake. Kanske kan någon PESARE dessutom "artbestämma" dem.

Artbestämma dem?
Ja, de tillhör väl keramikgruppen glaserat lergods.

Skämt åsido, man kan säga att vart och ett av föremålen representerar varsitt decennium. Den kohornsdekorerade, längst till vänster, är från 1920-talets mitt och den med svagt krusat brätte kring 1930.
Den bruna är lite svår att se, men ser ut att vara från 1940-talet, rentav mitt i kriget, eftersom den är så enkel och ljusstaken är yngst. Denna fanns när Elvis stod på topp och och Beatles väntade runt hörnet.

Form, dekorutseende, glasyr och signeringsätt visar tillsammans när föremålet är gjort och ofta av vem.

[Polsson]

Man bugar och tackar för uppgifterna.

[Kaptenen]

Tack så mycket Gideon. Du har nog alldeles rätt i att den är gjuten. När jag studerar Hammershøis former slår det mig att en mycket stor del av produktionen måste ha varit gjuten om Kählers skulle klara av att hålla sin höga ambition om att kunna producera till de breda folklagren.

[Äjth]

Det är inte bara stämpeln, utan det här vågade brättet hos HAK börjar komma i slutet på 1920-talet och blir vanliga under hela 1930-talet.
Återkommer med egna exempel efter en ny, solig fotodag.

Sen så är det kul med ett rätt planlöst samlande, men med tiden hittar man "sin" period och kanske speciella dekoratriser. Din djupblå vas av Stella Kähler är kanske flaggskeppet i danska keramiksamlingen just nu?

Här kommer brättet på en för dagen inhandlad HAK för endast 6:-
Den är märkt endast HAK och sambon vill datera den till förra sekelskiftet. Det blå och vita, som ängsliga försommarblomster.
Så visst måste brättet ha förekommit tidigare?!

[Gideon]

Här kommer brättet på en för dagen inhandlad HAK för endast 6:-
Den är märkt endast HAK och sambon vill datera den till förra sekelskiftet. Det blå och vita, som ängsliga försommarblomster.
Så visst måste brättet ha förekommit tidigare?!

Jo, sambons dateringsambition är ganska riktig och det är "chokladrippel"-dekoren som ställer till det. Den dekoren är mycket typisk Stella Kähler, som var som mest verksam på 1910-talet. Här tror jag att det handlar om åren kring 1915. Kan man få se signaturen?
Det vågade brättet är annars mest vanligt framåt och förbi 1930. Det visar att ingen regel är utan undantag...

Detsamma gäller ett fat, märkt 1914 och tre kronor på framsidan och där återges tidiga dekorelement, som blev vanliga senare. Kan inte visa den nu, eftersom flera nytagna bilder är på floppydisketter och stationära datorn just nu genomgår ett stålbad, efter en förnyad krasch. Suck.
Alla dess bilder var dock säkerhetskopierade!
Använder en laptop under tiden.

Istället får ni se ett ganska sällsynt vykort från Jubileumsutställningen i Landskrona 1913, som visar den danska avdelningen. HAK var med på denna.
Får jaga runt efter fler vykort, så att man kan se vad det var för föremål som ställdes ut.
Någon som har andra bilder därifrån?

[Äjth]

Inte mkt till signatur, men här kommer det bästa jag kan åstadkomma. Glasyren är ganska tjock som du ser.
När solen faller på det blå blir det extra veckert. Chokladrippel, ja det passar bra!

[tallen]

Är detta en HAK? La in den som egen tråd, engelsson menade då att det är en Kähler, stämmer det?

[jani]

Det stämmer Tallen, det är Kähler.

[Gideon]

Inte mkt till signatur, men här kommer det bästa jag kan åstadkomma. Glasyren är ganska tjock som du ser.
När solen faller på det blå blir det extra veckert. Chokladrippel, ja det passar bra!

Som jag skrev tidigare, ställer glasyren till det ibland i åldersdatering, och den vågade kanten är trots allt inte ovanlig, även i slutet på 1800-talet hos olika porslins- och glasfabriker.
Men hos HAK är den som vanligast under 1930-talet.

Samma tidiga, gula glasyr och tjocka kohornsdekor ser vi på det här fatet, som är daterat 1914 och anspelar med stor sannolikhet på Baltiska utställningen. Jag kan tänka mig att Jens Thirsund fick sin premiär som glasyrmästare vid detta officiella tillfälle.
Fjäderupphängningen på baksidan har jag låtit sitt kvar, eftersom den inte är så hårt åtdragen och tycks klara sitt uppdrag, utan att skada kanten.

[Äjth]

Som jag skrev tidigare, ställer glasyren till det ibland i åldersdatering, och den vågade kanten är trots allt inte ovanlig, även i slutet på 1800-talet hos olika porslins- och glasfabriker.
Men hos HAK är den som vanligast under 1930-talet.
Samma tidiga, gula glasyr och tjocka kohornsdekor ser vi på det här fatet, som är daterat 1914 och anspelar med stor sannolikhet på Baltiska utställningen. Jag kan tänka mig att Jens Thirsund fick sin premiär som glasyrmästare vid detta officiella tillfälle.
Fjäderupphängningen på baksidan har jag låtit sitt kvar, eftersom den inte är så hårt åtdragen och tycks klara sitt uppdrag, utan att skada kanten.

Så läcker att man skulle kunna slicka av texten

[Gideon]

Så läcker att man skulle kunna slicka av texten

Nu tog Du väl i?

Men visst är den det, och hänger därför med i lodrät trio på vägg, så att den är med i vardagen, bland samtida.
Ibland känner man sig lika gammal...

[Äjth]

Nu tog Du väl i?

Men visst är den det, och hänger därför med i lodrät trio på vägg, så att den är med i vardagen, bland samtida.
Ibland känner man sig lika gammal...

På första tallriken; är hästen i relief?
Med lite fantasi ser den sista ut som en Kasper,narren, med tredelad mössa.

[Gideon]

På första tallriken; är hästen i relief?
Med lite fantasi ser den sista ut som en Kasper,narren, med tredelad mössa.

Egentligen var det off topic att lägga in bilden, men min avsikt var att visa hur en trio kan göra sig, innan de flyttar om sig på nytt.
Om Gotlands narr (?) kan Du se mer här:

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=15461

Återgår till ännu en HAK, vars dekor är tidig, i förhållande till det femtiotal som kom några decennier senare.
Det är inte utan att jag tänker på glaskonstnären Fulvio Bianconi, och som HAK-vas är den udda.
Återfinns inte i de stora dekorationsförlagorna i färg och inte heller i övriga bilder i de böcker jag har om Kähler-fabriken.
Men E.B. kanske har sett den i Grimmershus´ nyutgivna bok med många bilder på HAK-alster? Den har jag inte skaffat ännu.