Herman A. Kähler - HAK

[tallen]

Är detta en HAK? La in den som egen tråd, engelsson menade då att det är en Kähler, stämmer det?

[Äjth]

Inte mkt till signatur, men här kommer det bästa jag kan åstadkomma. Glasyren är ganska tjock som du ser.
När solen faller på det blå blir det extra veckert. Chokladrippel, ja det passar bra!

[Gideon]

Här kommer brättet på en för dagen inhandlad HAK för endast 6:-
Den är märkt endast HAK och sambon vill datera den till förra sekelskiftet. Det blå och vita, som ängsliga försommarblomster.
Så visst måste brättet ha förekommit tidigare?!

Jo, sambons dateringsambition är ganska riktig och det är "chokladrippel"-dekoren som ställer till det. Den dekoren är mycket typisk Stella Kähler, som var som mest verksam på 1910-talet. Här tror jag att det handlar om åren kring 1915. Kan man få se signaturen?
Det vågade brättet är annars mest vanligt framåt och förbi 1930. Det visar att ingen regel är utan undantag...

Detsamma gäller ett fat, märkt 1914 och tre kronor på framsidan och där återges tidiga dekorelement, som blev vanliga senare. Kan inte visa den nu, eftersom flera nytagna bilder är på floppydisketter och stationära datorn just nu genomgår ett stålbad, efter en förnyad krasch. Suck.
Alla dess bilder var dock säkerhetskopierade!
Använder en laptop under tiden.

Istället får ni se ett ganska sällsynt vykort från Jubileumsutställningen i Landskrona 1913, som visar den danska avdelningen. HAK var med på denna.
Får jaga runt efter fler vykort, så att man kan se vad det var för föremål som ställdes ut.
Någon som har andra bilder därifrån?

[Äjth]

Det är inte bara stämpeln, utan det här vågade brättet hos HAK börjar komma i slutet på 1920-talet och blir vanliga under hela 1930-talet.
Återkommer med egna exempel efter en ny, solig fotodag.

Sen så är det kul med ett rätt planlöst samlande, men med tiden hittar man "sin" period och kanske speciella dekoratriser. Din djupblå vas av Stella Kähler är kanske flaggskeppet i danska keramiksamlingen just nu?

Här kommer brättet på en för dagen inhandlad HAK för endast 6:-
Den är märkt endast HAK och sambon vill datera den till förra sekelskiftet. Det blå och vita, som ängsliga försommarblomster.
Så visst måste brättet ha förekommit tidigare?!

[Kaptenen]

Tack så mycket Gideon. Du har nog alldeles rätt i att den är gjuten. När jag studerar Hammershøis former slår det mig att en mycket stor del av produktionen måste ha varit gjuten om Kählers skulle klara av att hålla sin höga ambition om att kunna producera till de breda folklagren.

[Polsson]

Man bugar och tackar för uppgifterna.

[Gideon]

Eftersom det är strålande solsken och jag har fyra Kählersaker som
liksom solen skiner upp tillvaron, visar jag dem här. Den som är ställd på kant är en ljusstake. Kanske kan någon PESARE dessutom "artbestämma" dem.

Artbestämma dem?
Ja, de tillhör väl keramikgruppen glaserat lergods.

Skämt åsido, man kan säga att vart och ett av föremålen representerar varsitt decennium. Den kohornsdekorerade, längst till vänster, är från 1920-talets mitt och den med svagt krusat brätte kring 1930.
Den bruna är lite svår att se, men ser ut att vara från 1940-talet, rentav mitt i kriget, eftersom den är så enkel och ljusstaken är yngst. Denna fanns när Elvis stod på topp och och Beatles väntade runt hörnet.

Form, dekorutseende, glasyr och signeringsätt visar tillsammans när föremålet är gjort och ofta av vem.

[Gideon]

Solen tittar fram idag och då får jag passa på att visa denna Kähler. Det verkar som allt i denna glasyr (av Niels Kähler?) attribueras till Svend Hammershøi. Hur är det med denna ca 11 cm höga vas?

Svend Hammershöi (1873-1948) påverkades bland annat av kinesiska bronsarbeten, vilket går igen här, Men den gröna lysterglasyren är ursprungligen ett resultat av sammarbetet mellan Jens Thirslund (1892-1941) och Herman H.C. Kähler (1876-1940 och 3:de generation).

Hammershöi ansvarade alltså inte för glasyrer, utan valde ut dem som passade bäst till hans arbeten.
"...Udvikler de velkendte "Thirslund-glasurer", der isaer ses på Hammershöis arbejder." står det på en sida, i praktverket om HAK.
Om Nils Kähler (1906-1979), kan man säga att han tog upp glasyrmästarens mantel, och han experimenterade också fram nya glasyrer under 1940-60talen.

Fler intressanta bildtexter:
"De skarpe knaek, som bliver karakteristisk for Hammershöi, er en ny virkning, som ikke er naturlig for lermaterialet. Ser man krukkerne i profil, afslöres ofte et samspil af små skaevheder, som tilföjer hver krukke en personlig karakter."

Din vas ser ut att vara gjord i form, vilket i intryck förstärks av sockeln:
"Arbejder designet af Svend Hammershöi og glaseret med lustrende grön og grå glasur. Arbejderne ses også udfört i uglaseret, i blå, grå, gul, hornmalet, orange (utan og nyere orange), röd (lustre og nyere röd), saltglaseret, sort eller turkis. Hammershöis modeller er mange gange fremstillet i forme, skabt via en moderform, og modellerne fremstilles over en lang årraekke. Den samme model kan derfor ses over tid helt fra omkring 1920´erne til 1960´erne med forskellig glasur afhaengig af tidens tand, så det snarere er glasur end form, der er med til at tidsfaeste et arbejde."

En annan bildtext, är belysande för Hammershöi och hans skapande:
"...Hammershöi er ikke meget i Naestved, men holder kontakten ved lige ved at skrive till vaerkstedet. Når Hammershöi kommer yil verkstaedet, står krukker, vaser og fade klar til bearbejdning. Arbejderne er udfördt af udvalgte drejere efter HAmmershöis skitser. Hammershöi har et rum for sig selv, hvor kavaletten står midt i lokalet, og når han netop står dér og arbejder, beskrives han f.eks. således: "Der stod han med sin maegtige mave foran sig. Han slikkede på bittesmå klumper ler - strakte armen frem over den vidstrakte bug og nussede den lillebitte lerbussemand fast på den maegtige krukke." (enligt Thirslund).
Källa: "Kähler & Keramikken", Ane Maria & Annimi Holst Schmidt, Rhodos förlag 2001.

[Polsson]

Oj!
Glömde en bild.

[Polsson]

Solen inspirerade

Solen tittar fram idag

Eftersom det är strålande solsken och jag har fyra Kählersaker som
liksom solen skiner upp tillvaron, visar jag dem här. Den som är ställd på kant är en ljusstake. Kanske kan någon PESARE dessutom "artbestämma" dem.

[Kaptenen]

Solen tittar fram idag och då får jag passa på att visa denna Kähler. Det verkar som allt i denna glasyr (av Niels Kähler?) attribueras till Svend Hammershøi. Hur är det med denna ca 11 cm höga vas?

[Gideon]

Ett ord som inte kan missbrukas i keramiksammanhang: Läcker!
Din lampfot, Polsson, är från 1960-talet ev. kring 1970, då Nils Kähler hade experimenterat med olika glasyrer sedan ett par decennier. Den ljust blå är vad man mest ser av hans alster på marknaden, men här har han utvecklats och arbetar med saltglaserat stengods.

Lampfoten är inte signerad av keramikern, som Nils i sirlig stil, så jag får lämna en reservation för att det också kan röra sig om Carl Cunningham-Cole, som arbetade hos HAK en kort period 1970. Han signerade med CCC, och arbetade i en färgskala som varierade från violett till djupt blå, och använder också den ametistfärgade glasyr som Nils K. introducerade 1960.
Carls verk är inspirerade av Mellanösterns och Asiens formspråk, i likhet med Haico Nitzsches hos Söholm vid samma tid.
Det tycks gå igen i lampfotens övre del, det osagt om Nils eller Carl drejat.
Utseendet på HAK-signeringen är dock typisk Nils´sirlighet.

Den förtjänar att göras i ordning och lysa upp ungdomens flit vid skrivbordet.

[Polsson]

En lampa till

Vacker högglans i lampfoten!

Kom helt plötsligt på att jag hade en Kählerlampa, fast någon högglans kan man knappast tala om. Jämfört med tidigare visad Kähler-keramik i PES, vill jag betrakta min lampa som neutral och mer åt det rustika hållet. Etiketten
finns emellertid med.

[Gideon]

HAKar på med en lampfot.

Vacker högglans i lampfoten!
Ibland kan man inte vara säker på att lampfoten var en lampfot från början, men en vas kunde beställas som en sådan.
Titta för säkerhets skull i ingångshålet för sladden. Är den glaserad invändigt, så har Du besked. I annat fall är den uppborrad senare.

Lägger till en annan lampfot, där man ser att vasen "inte går ända upp", utan blir mer sluten och ger plats för monteringen.
Etiketten är inte så vanlig, och har ramlat bort alltsom oftast. Den fylldes i av detaljhandlaren med pris, men här har lampan inte hunnit kallna, innan den blev såld.

[Gideon]

Tydligen gjorde Kähler även gods vars dekor har anknytning till halsen.
"En dubbel dansk" skulle man kunna kalla den.
Skål ta me fan!

Att danskarna var och är begivna på kryddstarka drycker, vet vi ju - men också att de är stolta över sitt krydrede braendevin.
Säkert uppskattades drycken också hos HAK...