Tweet
Jag upplever att jag inte får något riktigt grepp över vad var och en av de olika formgivarna vid Upsala-Ekeby har skapat. När jag exempelvis söker på forumet efter de olika formgivarna får jag mängder med träffar.
På Grödinge Antik & Design AB:s lysande hemsida om Upsala-Ekeby finns både bra fakta utifrån modellnummer och korta biografier om de formgivare som har verkat där. Jag och många med mig känner sig säkert en aning osäkra ibland, när man försöker att identifiera utifrån svagt stämplade, felstämplade och ostämplade föremål. Man hade önskat sig att alla föremål i Grödinges samlingar var fotograferade.
När nu inte så är fallet, föreslår jag att vi tillsammans med utgångspunkt från Grödinges uppgifter dokumenterar de olika formgivarnas produkter-unika eller serieproducerade, stora och små.
Anna-Lisa Thomson (1905-1952)
Född i Karlskrona och fick sin konstnärliga utbildning både vid den Konstindustriella skolan och på ett flertal platser utomlands. Mellan åren 1928-33 var hon anställd på S:t Eriks Lervarufabriker, där hon kom att ta fram många intressanta föremål, bland annat i den nya gröna glasyren som fabriken lanserat. När de flesta konkurrenter lyckats kopiera den på 30-talet tyckte somliga kritiker att den blivit en "landsplåga". Anna-Lisa komponerade under 1930-33 större delen av S:t Eriks kollektion. År 1933 gick hon över till Upsala-Ekeby som skulle bli ett långt samarbete. Trettiotalets produktion bestod av mängder av föremål i en ren form och ofta sober glasyr. Mycket i kollektionen hade en geometrisk form, något som kritikerna kallade "sträng och måttfull formgivning". Thomsons senare formgivning är starkt präglad av naturens alla former - allt från blommornas linjespel till snäckors och havsväxters svallande former. Se bara på de populära modellerna Paprika och Spectra. Spectraserien blev så populär att fabriken gjorde en efterkonstruktion efter hennes död med serien Havsflora, här kombinerade fabriken modeller från Paprika med dekorer från Spectraserien.
Vintermånaderna tillbringade Anna-Lisa vid Ekebybruk med för tiden förhållandevis fria arbetstider. Sommartid hämtade hon inspiration vid sitt fritidshus i Grundsund på Västkusten.
Thomsons produktion fanns med i UE´s priskuranter under många år in på 50- och 60-talen, ett starkt bevis på hennes formkänsla, starka design och vitalitet. Efter en alltför tidig bortgång 1952 såg hennes vänner till att öppna en stiftelse med bland annat hennes måleriproduktion som insatskapital. Den fick namnet "Stiftelsen Anna-Lisa Thomson till minne", och har sedan dess delat ut stipendier till kvinnliga konstnärer inom olika fack. I början ingick även en vistelse i Grundsund i stipendiet. Postumt utkom diktsamlingen "Eko av dagars ljusa klang" med hennes egna illustrationer. Anna.Lisa Thomson finns representerad på Nationalmuseum med sin keramik och på ett flertal andra museer. Konstmuseet i Uppsala har till sin disposition ett trettiotal av hennes målningar.
Från Grödinge Antik & Design AB:s lysande hemsida om Upsala-Ekeby
På Grödinge Antik & Design AB:s lysande hemsida om Upsala-Ekeby finns både bra fakta utifrån modellnummer och korta biografier om de formgivare som har verkat där. Jag och många med mig känner sig säkert en aning osäkra ibland, när man försöker att identifiera utifrån svagt stämplade, felstämplade och ostämplade föremål. Man hade önskat sig att alla föremål i Grödinges samlingar var fotograferade.
När nu inte så är fallet, föreslår jag att vi tillsammans med utgångspunkt från Grödinges uppgifter dokumenterar de olika formgivarnas produkter-unika eller serieproducerade, stora och små.
Anna-Lisa Thomson (1905-1952)
Född i Karlskrona och fick sin konstnärliga utbildning både vid den Konstindustriella skolan och på ett flertal platser utomlands. Mellan åren 1928-33 var hon anställd på S:t Eriks Lervarufabriker, där hon kom att ta fram många intressanta föremål, bland annat i den nya gröna glasyren som fabriken lanserat. När de flesta konkurrenter lyckats kopiera den på 30-talet tyckte somliga kritiker att den blivit en "landsplåga". Anna-Lisa komponerade under 1930-33 större delen av S:t Eriks kollektion. År 1933 gick hon över till Upsala-Ekeby som skulle bli ett långt samarbete. Trettiotalets produktion bestod av mängder av föremål i en ren form och ofta sober glasyr. Mycket i kollektionen hade en geometrisk form, något som kritikerna kallade "sträng och måttfull formgivning". Thomsons senare formgivning är starkt präglad av naturens alla former - allt från blommornas linjespel till snäckors och havsväxters svallande former. Se bara på de populära modellerna Paprika och Spectra. Spectraserien blev så populär att fabriken gjorde en efterkonstruktion efter hennes död med serien Havsflora, här kombinerade fabriken modeller från Paprika med dekorer från Spectraserien.
Vintermånaderna tillbringade Anna-Lisa vid Ekebybruk med för tiden förhållandevis fria arbetstider. Sommartid hämtade hon inspiration vid sitt fritidshus i Grundsund på Västkusten.
Thomsons produktion fanns med i UE´s priskuranter under många år in på 50- och 60-talen, ett starkt bevis på hennes formkänsla, starka design och vitalitet. Efter en alltför tidig bortgång 1952 såg hennes vänner till att öppna en stiftelse med bland annat hennes måleriproduktion som insatskapital. Den fick namnet "Stiftelsen Anna-Lisa Thomson till minne", och har sedan dess delat ut stipendier till kvinnliga konstnärer inom olika fack. I början ingick även en vistelse i Grundsund i stipendiet. Postumt utkom diktsamlingen "Eko av dagars ljusa klang" med hennes egna illustrationer. Anna.Lisa Thomson finns representerad på Nationalmuseum med sin keramik och på ett flertal andra museer. Konstmuseet i Uppsala har till sin disposition ett trettiotal av hennes målningar.
Från Grödinge Antik & Design AB:s lysande hemsida om Upsala-Ekeby
Comment