Rörstrand tallrik blå DH

[Blomman92]

Hej alla!

Undrar om någon vet mer om just detta mönster, sett liknande med slott och andra motiv, och tycker mig även sett någon posta en bild här i forumet med likadan tallrik men lyckas inte hitta den igen.

Ålder är såklart också intressant, vill minnas att detta gick att utläsas i huruvida Rörstrand stavades med endast första bokstaven i versal eller alla i versal?

För övrigt min första post här i forumet, ser fram emot att lära mig mer om keramik och porslin, då det främst varit silverstämplar som varit mitt intresse inom retro/vintage/antikt senaste åren.

[FBQ]

Dekoren är 1828 års mönster som skall ha kommit just det året. Rörstrand-stämpeln har vi behandlat här tidigare, utan att kunna specificera den ordentligt, den används jämsides med den vanliga RÖRSTRAND under hela första hälften av 1800-talet.

Att tallriken saknar fotrand pekar dock på att den ligger ganska tidigt i produktionen.

[Blomman92]

Tack för svar FBQ!

Har du någon aning om vad en sån här tallrik kan vara värd, samt hur skick, typ förekommande av mindre nagg o.dyl. påverkar värdet? Tänker på dess ålder att man kanske kan förvänta sig bruksslitage av högre grad än på produkter producerade på senare tid?

[FBQ]

Nja, jag är egentligen inte särskilt god värderare och delar väl delvis uppfattning med andra här på forumet att inte göra det här till ett värderingsforum, men kan väl alla fall ge en vag fingervisning:

Generellt sett gäller ju att det inte är särskilt svårt att hitta 1800-talsporslin på loppisar och tallrikar för 20-40 kronor styck, och då hela. Skadade är de ofta än billigare och blir ofta svårsålt. Handelspriset ligger väl lite högre men det är ju knappast realistiskt försäljningspris som privatperson.

Tidigt 1800-tal är en annan sak, det är svårt att hitta och där är samlare oftast beredda att acceptera skavanker. Den här balanserar ju dock lite på gränsen. Är den naggad? Hur pass? Jag hade nog köpt den på loppis om jag sett den för några tior eller kanske lite till. Jag är inte jättekinkig kring skador men nog påverkar det min vilja att betala. Jag har också en del sådana här förrut. Jag törs inte svara på hur många andra här som gärna skulle betala mer men tror det skulle bli svårt att hitta köpare för så mycket mer, det är väl som jag uppfattar det ganska få som är intresserade. Upplever nog att Rörstrand-stämplade saker sällan är dyrare än RÖRSTRAND-saker när de dyker upp. De flesta serviser som 1828 års mönster och Willow fortsatte ju för övrigt att tillverkas in på 1800-talets andra hälft. De utan fotrand är ju ganska sällsynta men upplever inte att de brukar kosta så mycket mer när de förekommer i handeln.

Ärligt talat är det ju faktiskt så att Rörstrandstallrikar från 1960- eller 1970-talet vanligen är dyrare på andrahandsmarknaden än 1800-talstallrikar, oavsett om de är i utmärkt skick. De är helt enkelt inte moderna idag.

[Blomman92]

Tack igen för svar!

Förstår om man vill hålla diskussionen här på forumet kring själva objekten, deras ålder, proveniens o.dyl., sökte faktiskt efter om huruvida det är OK eller ej att fråga efter värde. Men nu vet jag lite bättre kring vad som "gäller", eller vad man skall säga.

När jag inspekterar skicket på tallriken jag laddat upp en bild på så finner jag att glasyren ser krakelerad ut, inget annat. De vita strecken som syns på bild t.v. på tallriken antar jag att man kan kalla ett fabrikationsfel?

Har ett gäng tallrikar till, där det åtminstone förekommer ett eller två nagg. Andra nagg som förekommer ser mer ut som om glasyren gnuggats bort.

Men åter, tack igen för info! Det där med fotränder hade jag ingen aning om.

[FBQ]

Det finns väl inget uttryckligt förbud, så fråga går ju alltid. Jag tycker väl att det känns onödigt att helt undvika pengar då det trots allt är en faktor när man är ute och köper saker, så länge fokus ligger på samlandet och föremålens historia - värdefulla eller mindre värdefulla.

Om det är slitaget som syns på bilderna tycker jag inte att det är farligt alls. De vita stecken på tallriken kommer av att dekoren trycktes på papperlappar som lades mot porslinet innan bränningen för att ge dekoren em för centalmotivet och oftas tre tredjedelscirklar för randdekoren. Papperlapparna skulle matchas ihop för att undvika skarvar men det blev sällan helt perfekt - brämen är ju inte heller helt slät, så det brukar ofta bli synliga skarvar.