Gammal Rörstrand

[Peter S]

Men det jag ville veta var vad typen, "formgivningen med böljande kant" heter, eller kallas för? Oavsett tryck. Inte vad de hette i priskuranterna. Mest för nyfikenhetens skull. De här ska jag dekorera köket med.

Modellen verkar heta CD elle GB (lite svårt att läsa av på dina bilder) och storleken är 7 8/4 (Sju och åtta fjärdedelar), vilket låter konstigt. Det brukar vara ett decimalbråk men åtta fjärdedelar är ju två hela. Siffran avser diametern i tum, och bara du vet om de är 7 eller 9 tum breda...

För modelltyper finns en hel del gammal litteratur att tillgå. Förr höll man reda på sina modeller och visste om det var silvermodell, Dacca-modell, empirmodell eller något annat. Många gamla modellbeteckningar utgår från Meissens servismodeller som var de första europeiska servismodellerna. Men senare uppfann olika fabriker sina egna modeller. Den modell som dina assietter har vet jag tyvärr inte vad den heter.

[Kim von Platen]

Glasklart...?

[QUOTE=Peter S;225538]Jag vet inte riktigt hur man ska förklara det för att bli riktigt tydlig. Har skrivit om det tidigare här men orkar inte längre googla på gamla inlägg pga klocksajten som kommer fram istället. Det tål dock att upprepas så jag skriver igen. Risken är dock att att det ändå blir svårtolkat och inte så entydigt som man vill att livet ska vara:

1. Servisnamn är förhållandevis nya företeelser. Gamla serviser har ofta inget namn vid tiden för tillkomsten utan har fått sina "namn" i efterhand. Ibland är dekoren så långlivad att man infört namn långt senare under dekorens livslängd. Jfr t.ex. Sverige, Svart. ( OBS! Sverige är dekornamn, Svart är färgen! alltså inte dagen "Svart Sverige". Det finns en Sverige, Blå också men men heter inte "Blå Sverige". Jämför också "Anna", som fanns i grönt, lila och brunt.

2. För information om gamla serviser är man ofta hänvisad till samtida tryck, s.k. priskuranter.

3. Priskuranternas primära syfte var att vara en prislista för kunderna.

4. Priskuranterna var indelade i första hand efter porslinsmassa, modeller(former) och priser. Dekorer hade en sekundär funktion. Det var viktigast att se vad de olika teknikerna kostade. Inom de enfärgade koppartrycken var det ganska lika priser (förutsatt att det var samma modell. Skulpterade detaljer var dyrare än släta modeller). Att lägga på ett slott eller en blomma kostade lika mycket och dessa hamnade i samma prisgrupp. Oftast bara under benämningen "tryckt dekor".

Hallå,
Tack till Peter för unika kunskaper och fin pedagogik. Och framför allt viljan att ta sig tid att förmedla, reda ut begreppen och förklara missförstånden. Suveränt.
Att författarna till en jubileumsbok med ett museum bakom ryggen benämner Flytande blått som ett dekornamn när det egentligen är beteckning för en viss teknik,
det är är överraskande. Nåja, som författare vet jag att man lätt missar, inte minst i förteckningarna. Må vara dem förlåtet.

Du nämner Svart Sverige som ett exempel på villervallan (servisen har varit på tapeten tidigare). Enligt Nyström/Brunius förteckning är förhållandet detta:
Svart Sverige se Svenska Herrgårdar. (Bra, då gör vi det.)
Svenska Herrgårdar (Svart Sverige) 1845-1845..... efter gravyrer av Thersers gravyrer under benämning Svenska servisen. Bra, men den ser inte ut att vara släkt med
Svart Sverige ens på långt håll. Dessutom finns den servisen inte med).
Sverige 1920-1934... ny version av Svart Sverige.

Ja, det är knepigt att vara amatör, men ganska spännande. Tack igen och so long...

[Andres]

Jodå, du förklarar dig tydligt Peter. Dessutom skall du inte emotsägas eftersom jag länge misstänkt att fler namn kommit till senare. Att författarna till flera böcker vill hålla med läsarna har jag aldrig tänkt på men att författarna i auktionstidningar och antikböcker ibland har fel var ju inte direkt någon nyhet, jag har sett "grodor" som man inte tror kunde vara sant. Föreslår vi lägger detta ämne till handlingarna, höjer blicken och finner något annat att diskutera.....

[Svärdsfalla]

Hallå i kulingen...
Visst är det Willow, typiskt engelskt, Staffordshire. Det var där man köpte mönster och plåtar för att "klistra på" olika modeller. Utan att veta mått gissar jag att assietterna var avsedda för frukt.
.
Gillar formgivningen med böljande kant, men ack för klumpiga brämen (om man vågar säga vad man tycker?) Flytande blått med Willow har jag inte sett tidigare, grattis... och so long...

Avsedda för frukt låter som en bra gissning. De ser lite väl kladdiga och klumpiga ut med sitt massiva tryck, men jag förlåter dem.

Jag vet inte riktigt hur man ska förklara det för att bli riktigt tydlig.../...

Mycket intressant läsning, Peter S. Litar mer på dig än på böckerna som finns i ämnet. Men det jag ville veta var vad typen, "formgivningen med böljande kant" heter, eller kallas för? Oavsett tryck. Inte vad de hette i priskuranterna. Mest för nyfikenhetens skull. De här ska jag dekorera köket med.

[Peter S]

Jag vet inte riktigt hur man ska förklara det för att bli riktigt tydlig. Har skrivit om det tidigare här men orkar inte längre googla på gamla inlägg pga klocksajten som kommer fram istället. Det tål dock att upprepas så jag skriver igen. Risken är dock att att det ändå blir svårtolkat och inte så entydigt som man vill att livet ska vara:

1. Servisnamn är förhållandevis nya företeelser. Gamla serviser har ofta inget namn vid tiden för tillkomsten utan har fått sina "namn" i efterhand. Ibland är dekoren så långlivad att man infört namn långt senare under dekorens livslängd. Jfr t.ex. Sverige, Svart. ( OBS! Sverige är dekornamn, Svart är färgen! alltså inte dagen "Svart Sverige". Det finns en Sverige, Blå också men men heter inte "Blå Sverige". Jämför också "Anna", som fanns i grönt, lila och brunt.

2. För information om gamla serviser är man ofta hänvisad till samtida tryck, s.k. priskuranter.

3. Priskuranternas primära syfte var att vara en prislista för kunderna.

4. Priskuranterna var indelade i första hand efter porslinsmassa, modeller(former) och priser. Dekorer hade en sekundär funktion. Det var viktigast att se vad de olika teknikerna kostade. Inom de enfärgade koppartrycken var det ganska lika priser (förutsatt att det var samma modell. Skulpterade detaljer var dyrare än släta modeller). Att lägga på ett slott eller en blomma kostade lika mycket och dessa hamnade i samma prisgrupp. Oftast bara under benämningen "tryckt dekor".

5. På samma sätt grupperade man ihop dekorer utan att binda sig för mycket till exakt utseende (så att man kunde variera sig under pågående tillverkningsperiod utan att behöva trycka upp nya priskuranter. Inflationen var ju inte alls lika hög som i modern tid). Målad, Rikt målad, Rikt målad med guld är några exempel. Flytande blått var en teknik som var lite dyrare än annan tryckt dekor och hade därför sin egen prisklass.

6. När priskuranter har bilder så anger dessa exempel på de olika dekorerna som finns i de olika prisklasserna. Vissa har namn, för andra som inte döpts så anges den teknik som man kan hitta i prislistan. "Flytande blått" och en bild på en bestämd dekor betyder alltså inte att dekoren heter "flytande blått" utan att dekoren är namnlös och att tekniken är flytande blått.

Hoppas det blev lite tydligare. Det jag härmed vill säga är att även moderna böcker innehåller fel. Felet är framför allt att man så gärna vill tillmötesgå dagens porslinssamlare att man fabricerar dekornamn där dessa inte finns. Troligen har de flesta dekorer haft ett nummer eller en intern benämning så att de gick att särskilja på fabriken vid tillverkningen, men en bok med dekornummer säljer troligen inte några större upplagor.

[Kim von Platen]

Intressant läsning Kim!

Fyller på tråden med några assietter med Willowmönstret i flytande blått som jag köpte i somras. Inte jättegamla, men lite ovanliga, tycker jag. Willow hittar man ju annars överallt, men kanske inte lika ofta i flytande blått. Vad kallar man en sån här typ av assiett för?

Hallå i kulingen...
Visst är det Willow, typiskt engelskt, Staffordshire. Det var där man köpte mönster och plåtar för att "klistra på" olika modeller. Utan att veta mått gissar jag att assietterna var avsedda för frukt.
.
Gillar formgivningen med böljande kant, men ack för klumpiga brämen (om man vågar säga vad man tycker?) Flytande blått med Willow har jag inte sett tidigare, grattis... och so long...

[Svärdsfalla]

Willow

Intressant läsning Kim!

Fyller på tråden med några assietter med Willowmönstret i flytande blått som jag köpte i somras. Inte jättegamla, men lite ovanliga, tycker jag. Willow hittar man ju annars överallt, men kanske inte lika ofta i flytande blått. Vad kallar man en sån här typ av assiett för?

[Andres]

Samma bilder som i porslinsfabrikens.....dessutom daterade 1875-1926.....båda.....

[Kim von Platen]

Vad ska man tro...

Hallå, och på vem?
Vill gärna tro att jublieumsboken är mest trovärdig och senast uppdaterad. Lägger in en dålig bild av ett taskigt tryck, bara för att dokumentera.

F.ö. finns ju dekornamnet Flytande blått även i Lagercranz lilla bokIris, Vinetta och Gröna Anna (ICA 1986).

Flytande Blått finns ju i en mängd dekorer så jag betvivlar att det handlar om en beskrivande benämning.

Svädfällas nya fina bild visar med önskvärd tydlighet att dekoren på bärmet är flytande medan motivet på spegeln har större skärpa. Så min
teori är att fabriken köpte in brämdekoren (möjligen från England) och gav första servisen en kinainspirerat motiv och sedan fyllde på annat,
blommor och blader.
So long...

[Andres]

Min erfarenhet också, dekoren på faten blir skarpare på bild än vad den är i verkligheten....Rörstrands porslinsmuseum utgav boken Rörstrands dekorer 1996. Där näms flytande blått i ord och bild sid. 72. Jag kan tänka mig att namnet används generellt på allt som ser flytande ut.....men vem skall man tro på, tro på, tro på.......

[Svärdsfalla]

../..PS. Tycker för övrigt inte att dekoren på spegeln känns så flytande-

Fatet är fotograferat med blixt, därav det något stela intrycket. I verkligheten är färgen mer "utsmetad" som brukar vara typiskt för flytande blått. Dessutom är inte fatet riktigt så vitt och vackert som bilden visar. Att en bild säger mer än tusen ord gäller inte riktigt i det här fallet.

Försökte mig nu på att fotografera fatet utan blixt ute i det blöta. Resultatet blev i.a.f. inte bättre. Av någon anledning blev dekoren delvis blekt på bilden.

[Kim von Platen]

Flytande gränser...

Hallå i det blå,
I Rörstrands fina jubileumsbok 280 år finns dekornamnet Flytande Blått i två versoner, en med Svärdets bräm och kinesiserande mönster !852-1926. Olika motiv
bl..a. krasse och rosor.
Dessutom en med engelskt mönster och helt annan bräm och mönster. Kan det vara som så att dekornamnet flytande blått avser dekoren/syftar på brämen?
So long...
PS. Tycker för övrigt inte att dekoren på spegeln känns så flytande-

[Peter S]

Jag tror egentligen inte att någon heter "flytande blått" utan det är nog en misstolkning av en gammal priskurant där man angivit tekniken och ett pris. Den som vanligen kallas flytande blått har också benämningen "Pagod"... Den här dekoren har diskuterats förut: http://precisensan.com/antikforum/sh...ad-f%F6r-dekor

[Andres]

Tror att namnet är just FLYTANDE BLÅTT 1857-1926, finns med olika motiv i spegeln men bården är densamma eller liknande..........

[Hossbach]

Vad heter limmet?
Kim

Jag minns inte nu! Jag såg det i en affär med stort sortiment av s k superlim, kan ha varit Clas Ohlson eller ÖB.