Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

1700-talets fajans

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • 1700-talets fajans

    Den förtvivlan som Peter S. uttryckte i det här inlägget http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post208060 måste lindras, och därför känner jag mig manad att visa att det svanhopp nämnda flaska skulle ha varit med om, aldrig existerat, utom i sporten simning och möjligen Tjajkovskis Svansjön.

    Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 9.JPG
Views:	1
Size:	30,9 KB
ID:	644925

    Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 10.JPG
Views:	1
Size:	27,8 KB
ID:	644923

    Ingen av prylarna har någonsin varit med om svanhopp från balkongräcket, inte ens svepts iväg av måsar, korpar, gråsparvar, ekorrar, fladdermöss eller ett gäng getingar.
    Så någon ljuslåda kommer ej att införskaffas, enär solen och dagsljuset är oslagbar för bästa möjliga fotografering.
    Jag tror att en av våra mästerfotografer, Tinasand, skulle hålla med.

    Om flaskan frågade jag, på nytt, suveräne Anders B. på Nationalmuseum.

    Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 11.JPG
Views:	1
Size:	27,7 KB
ID:	644926

    Hej!

    Tack för Din utlåtande om "Bellmans"-skålen sist.
    Jag hoppas att det också går bra att fråga om ett annat föremål jag har, en oktogonal tedosa, märkt Stockholm (tidigt 1740-tal?) och målad dekor en camaieu i en mycket kinesisk anda.
    Den är 16 cm hög, saknar tyvärr sitt lock, men har annars inga skador. Ingen krackelering i glasyren finns, så med sin ålder i betraktande, tycker jag att den har utsökt kvalitet i hantverket.
    Jag undrar över märkningen A/I, samt själva dekorens namn och eventuell upphovsman till den. Skulle A:et kunna stå för Anders Fahlström och en fajansmålare I?

    I Helena Dahlbäck-Luttemans bok "Svenskt porslin" (1980) visas på sidan 71, fem tedosor (varav tre utan lock) i Nationalmuseums ägo. Den längst till vänster verkar vara lika klar i glasyr och färgstyrka som min tedosa, och har en lika säker dekorteckng. Är den också av A. Fahlström?
    Kan det också vara fel av mig att säga tedosa om den, när den kanske var till för flytande starkvara, vilket den åttsidiga formen antyder?

    Med vänlig hälsning
    Gideon


    Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 12.JPG
Views:	1
Size:	29,4 KB
ID:	644924

    Hej,

    Jag skulle nog snarare kalla det en flaska, i Arvid Baeckströms ”Rörstrand och dess tillverkningar 1726-1926” finns en liknande avbildad som svartvit bild 20, signaturen på denna är samma som på Din. Baeckström skriver följande;
    ” Den åttasidiga burken har prytts med en från övre kanten nedhängande palmett – och rutverksornering och med en på nedre kanten löpande sicksacklinie. Syftar signaturen på en av målarna ”S” under Anders (Fahlströms) verksamhetsperiod?”
    Baeckström tolkar alltså den undre bokstaven som ett ”S”, inte ett ”I”. Det skall tilläggas att den målade blå dekoren inte är samma på denna ”burk” eller flaska. Locket på den avbildade ”burken” är i metall enligt bilden, troligen tenn. Jag skulle tro att metallmonteringen har haft en gängning och därför var avsedd för vätska, dvs en flaska snarare än en burk.
    Ingen av de tedosor som är avbildade i Dahlbäck Luttemans bok är signerade som Din, den Du frågar om specifikt är signerad ”Stockholm” samt ett ”S”.

    Dekoren har inget speciellt namn och vem som är upphovsman går ej att svara på.

    Med vänlig hälsning,
    Anders B.


    Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 13.JPG
Views:	2
Size:	22,9 KB
ID:	644922

    Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 14.JPG
Views:	1
Size:	11,7 KB
ID:	644921

    Den här tråden skulle gott kunna fyllas på med andra utsökta fajansting i era samlingar.
    Pålsjö? Marieberg? Sölvesborg? Mera Rörstrand?
    Det skulle vara roligt att få se.
    Last edited by Gideon; 2012-02-22, 01:07.

  • #2
    Skönt att höra din lurifax, har faktiskt gått och tänkt på om denna raring verkligen gått i bitar. I varje fall, härlig flaska. Lurigt det där med ursprungligt användningsområde. Jämför lite med flaskor i glas från ungefär samma tid och där finns ju en del flaskor från bla alpländerna och Tyskland med metallmontage och tenn kork/skruvlock, där är mynningarna oftast smalare. När de har lite vidare öppning så sitter gängorna oftast i glaset och locket har varit i samma material. Men om gängning automatiskt innebär att den innehållit vätska håller jag för osannolikt då jag antar att naturkork håller tätare och skulle vara att föredra.

    Vacker och rar är den i varje fall din flaskburk. Tyvärr har jag ingen svensk fajans att bidra med (än i varje fall).

    Comment


    • #3
      TACK! Lova att inte luras så där igen!

      Härlig tedosa enligt mig. Har svårt att tänka mig att sexkantiga halsar håller tillräckligt tätt för vätska... Att kalla dekoren kinesisk tycker jag inte känns helt rätt. Påminner mer om ett kineseri som gått omvägen runt både Delft och Rouen...

      Kan tyvärr inte bidra med något alls i tråden, men fortsätter gärna att läsa om era föremål.

      Comment


      • #4
        Intressant att få se din fina flaska.

        Mönstret som verkar vara en bård-dekor har nog som Peter var inne på gått från Kina till Delft, Rouen ... och förmodligen via St. Kongensgade i Köpenhamn. Jag hittar liknande dekorer därifrån.

        Jag har gått igenom Jørgen Ahlefeldt-Laurvig, Kai Christian Uldall (1970), Fajencer fra fabriken i St. Kongensgade och finner inga flaskor, men tedosorna har de för dessa rätta proportionerna.

        Click image for larger version

Name:	St Kongensgade.jpg
Views:	1
Size:	63,9 KB
ID:	530626
        Bild sidan 278

        Comment


        • #5
          Hallå Gideon,
          Kul att se och lära lite om svenska fajanser. Kommer ihåg att gubben Tillquist köpte
          upp rubb och stubb för ca 20 år sedan men det var mest Marieberg, kvar blev bra ett lagat Rörstandsfat från tiden och det bor i Gamla stan. Återkommer med bild, men det är ingenting märkvärdigt, bara vackert.
          So long...

          Comment


          • #6
            Fantastiskt vacker är den!

            Tyvärr finns det ingen svensk fajans här hemma men följer liksom övriga tråden och hoppas att få se många vackra saker.

            Comment


            • #7
              Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg
              Den här tråden skulle gott kunna fyllas på med andra utsökta fajansting i era samlingar. Pålsjö? Marieberg? Sölvesborg? Mera Rörstrand?
              Det skulle vara roligt att få se.
              Instämmer med övriga inläggare gällande den åttasidiga burkens skönhet och säger även Grattis till köpet. Personligen anser jag fajanser var för dyra för min plånbok, men tydligen kan man med mycket, mycket tur och stor skicklighet ro dem i land för spottstyvrar.
              Last edited by Polsson; 2012-02-22, 21:58.
              p-son

              Comment


              • #8
                Tack ska ni ha, och Peter S.; Jag lovar att inte narras på det viset igen.

                Om flaskans användningsområde, tvista de lärde, och själv tycker jag att burkens hals är lite för lång, om det endast skulle sitta ett lock på den.
                Då är det enklare att tänka sig en gängad montering, som varit fastlimmad och använts på det vis som Anders B. tänkt sig. Kanske med en liten kork i mynningen.
                Dessutom undrar jag varför tedosor ser ut som de gör. Hur var teet berett? Var det smulat, eller var det hela, torkade blad? Då borde det inte vara så trång mynning som på den här "burken".

                Jag har inte boken av Baeckström, som Anders B. nämner, men jag ska låna den i dagarna, om inte någon av er har ett exemplar i hyllan? En bild av den åttasidiga burken, på sidan 20 i den, skulle vara bra att kunna jämföra med här.

                Andra böcker jag har om Rörstrand, har lite olika versioner angående Rörstrands tidiga märkningar, och de är alla nog så intressanta.
                Jag väljer att återge vad Carl Hernmarck skriver mer exakt i sin bok "Fajans och porslin - Svensk keramik före 1850", tryckt 1959:
                "Märkningen av fajanser brukar i regel ske i starkeldsfärg, vanligen i blått, i botten på fajansen eller på någon annan så vitt möjligt osynlig plats. De svenska fjanserna följer den allmänna regeln.
                Vad som speciellt skiljer de svenska fajanserna från andra, beträffande märkningen, är den rikedom på upplysningar de svenska märkena ger.

                Det första märke man kan hänföra till en svensk fabrik är "-holm anno 1725" på en bit käppkrycka, tillhörande Nordiska museet. Datum visar att den är gjord inann Wolff hade börjat sin verksamhet på Rörstrand. Det är antagligen ett prov som Wolff fick göra i Stockholm innan han erhöll några privilegier.
                Rörstrands märke blev i fortsättningen "Stockholm". En bricka i Hallwylska museet från 1733 har dessutom inskriptionen Thelot: f. Hunger 1733. Det är den äldsta signaturen på en fajans från Rörstrand.
                Något yngre fajanser har ofta en målarsignatur, antingen hela namnet eller ett par initialer. Årtal förekommer stundom.

                Från 1744 börjar man använda en komplett datering. Ungefär samtidigt kommer märkningen också att stundom innehålla en prisuppgift.
                Förmodligen i samband med Mariebergs tillkomst ändrades signaturen genom att "Rörstrand" lades till. Första gången det sker, är i februari 1758. Sedan uteslöts ordet Stockholm och signaturen blev Rörstrand, ofta förkortat Rörst, Rst, R. Tidigast uppträder en sådan signatur 1762."

                Bilderna nedan är 35 år gamla och lite disiga, och de blev inte bättre av att fotograferas av, men det får vi ta.
                Den djupa tallriken är märkt Rörstrand 9 april 1766, och Ö III (vad det nu kan betyda).

                Click image for larger version

Name:	Rörstrand fajans 1.jpg
Views:	1
Size:	30,9 KB
ID:	530635

                Click image for larger version

Name:	Rörstrand fajans 2.jpg
Views:	1
Size:	21,6 KB
ID:	530636

                Click image for larger version

Name:	Rörstrand fajans 3.jpg
Views:	1
Size:	10,0 KB
ID:	530637

                Comment


                • #9
                  Mig veterligen var tébladen hackade eller smulade och måste ha påmint om lösviktsteet av idag och då är halsarna inte trånga. Jag mätte min från Cockpit Hill och halsen hade en diameter på 2,2 cm och en från 1800-talets första hälft som var det dubbla 4,5 cm.

                  Jag misstänker att formen på din flaska stammar från de sk åttkantsflaskorna i bl a tenn.

                  Click image for larger version

Name:	tenn.JPG
Views:	1
Size:	59,9 KB
ID:	530639

                  Comment


                  • #10
                    Anders Stenman är ett tänkbart namn som dekoratör, han ska ha signerat med S.http://runeberg.org/uppfinn/4/0415.html

                    Comment


                    • #11
                      Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg
                      Den här tråden skulle gott kunna fyllas på med andra utsökta fajansting i era samlingar.
                      Pålsjö? Marieberg? Sölvesborg? Mera Rörstrand?
                      Det skulle vara roligt att få se.
                      Ja tack, skicka tre Pålsjö och två Sölvesborg.

                      Comment


                      • #12
                        Ursprungligen postat av Kaptenen Visa inlägg
                        Mig veterligen var tébladen hackade eller smulade och måste ha påmint om lösviktsteet av idag och då är halsarna inte trånga. Jag mätte min från Cockpit Hill och halsen hade en diameter på 2,2 cm och en från 1800-talets första hälft som var det dubbla 4,5 cm.
                        Jag misstänker att formen på din flaska stammar från de sk åttkantsflaskorna i bl a tenn.
                        Förebild i tenn, rentav silver, kan mycket väl vara möjligt.
                        Återkommer med bild ur Baeckströms bok i dagarna.

                        Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                        Anders Stenman är ett tänkbart namn som dekoratör, han ska ha signerat med S.http://runeberg.org/uppfinn/4/0415.html
                        http://runeberg.org/svkemtid/1897/0102.html
                        Det är ett bra förslag, men enligt Carl Hernmarck, anställdes Stenman vid Rörstrand 1752 och han kvarstannade till 1767.
                        Burken hade alltså funnits till i dryga tio år, då han satte sig ner och målade för första gången i fabriken.

                        Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                        Ja tack, skicka tre Pålsjö och två Sölvesborg.
                        Skicka kan jag tyvärr inte, men väl leverera en urna från Pålsjö på bild, som ursprungligen är Bukowskis egen.
                        Den köptes för etthundratusen av Helsingborgs museer, och Du må tro att antikvarie Birgitta Witting blev mycket glad.

                        Click image for larger version

Name:	Pålsjö 1.jpg
Views:	1
Size:	25,2 KB
ID:	530650

                        Från http://www.antikvarlden.se/urna-fran...?article=12214

                        Comment


                        • #13
                          Tack för den Gideon, slå in den väl och hälsa Birgitta. Nya namn, dessa båda "parhästar" kanske bara signerade med sina förnamn, alltså Anders Nicolaus Ferdinand och Johan Hedberg.

                          Comment


                          • #14
                            Det gick inte att avhålla sig från att åka in till stan idag, för att besöka ett större bibliotek, och jag hade turen med mig att få låna hem boken också.

                            Den förstorade detaljbilden röjer att det är ett vanligt lock, som huva ungefär, och min tolkning är att den inte ser ut ha varit gängad. Jag tänka mig att det hade räckt med en liten kork i mynningen istället.

                            Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 17.JPG
Views:	1
Size:	26,3 KB
ID:	530668

                            Nationalmuseums Anders B, har sin teori om burkens användningssätt, och den som finns avbildad som svartvit föremålsbild nr. 20 i Baeckströms bok, samsas med två andra, som dock är fyrsidiga. Om de tre skrev Baeckström: 18-20 äro troligen teburkar. - I privat ägo (1930).
                            Jag har har avpassat de två, till formen mycket lika, burkarna intill varandra.

                            Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 15.JPG
Views:	1
Size:	44,4 KB
ID:	530669

                            ”Den åttasidiga burken har prytts med en från övre kanten nedhängande palmett – och rutverksornering och med en på nedre kanten löpande sicksacklinie. Syftar signaturen på en av målarna ”S” under Anders (Fahlströms) verksamhetsperiod?”
                            Så skrev Arvid Baeckström, upprepningsvis, i noteringen.
                            Prysnubbens förslag Anders Nicolaus Ferdinand och Johan Hedberg är inte dåliga, och om dem står också i några stycken i boken. Den förre hade varit i sex år i Stockholm, då han kallades till Köpenhamn 1739 och fick där händerna fulla intill sin död 1749. Hedberg är känd med signaturen IHB.

                            Click image for larger version

Name:	Stockholm oktogonal flaska 16.JPG
Views:	1
Size:	16,6 KB
ID:	530667

                            Det finns ett par fajansmålare, vars efternamn börjar med S (det kan ha funnits fler), i följande, intressanta avsnitt på sidan 21:
                            "Anders Fahlström, vår förste svenske fajansmästare, var alltså redan 1740 vid 24 års års ålder fabrikens tekniske och konstnärlige ledare; säkerligen hade han gjort sina lärospån vid fabriken och således varit anställd där under större delen av 1730-talet.
                            Att de ´två andra gesällerna´ också skulle ha varit svenskar, var nog närmast en skrytsam överdrift; de hette emellertid Johan Casper Sau(e)r och Joakim Silfversko(u)g och ha betraktats den förre såsom tysk, den senare såsom dansk.
                            I slutet av år 1740 framhöll emellertid societeten såsom en förtjänst hos Rörstrand, att verket givit ´infödda svenska barn lust och tillfälle att med egen flit och arbete bidraga till fäderneslandets uppkomst, vilka alla inom verket med mycken omkostnad och tålamod såsom uti en skola blivit och än bliver tillärda och inövade´.
                            Fahlström tillkom det att ha tillsyn över alla verkstäder och de som där arbetade; denna sin befattning som arbetschef innehade han även efter den omläggning av fabriksledningen, som 1753 skedde, liksom han säkerligen också fortsatte sin konstnärliga gärning."
                            Last edited by Gideon; 2012-02-24, 02:54.

                            Comment


                            • #15
                              Oj, vad spännande! fantastiskt kul att se flaskorna sida vid sida samt signeringarna.

                              Intressant med historien kring de anställda och lite svårt att förstå idag att man var stolta över barnarbete, men så var det väl inom de flesta verksamheterna.

                              En verkligt rar flaska!

                              Comment

                              Working...
                              X