Glättersten

[Benzoka]

Undrar om någon har sett en så här stor "glättersten" tidigare. Den högra har "normalstorlek"

[Lars Kallin]

Man har ju sett liknande i litteraturen. Omnämns som färgriv eller saltstöt.
Synnerligen trevligt objekt.

[Benzoka]

Annan rivare

Här är en annan typ av "rivare". Den här är ca 175 mm hög och 75 mm i basen.
Den förra är ca 155 mm hög.

Tack för kommentar Lars!

[CBA]

"GLÄTT-STEN. (slät) sten (flinta) var¬med glättning utföres; förr äv. om glasklump varmed linne glättades", detta enligt Svenska Akademins ordbok.

[Benzoka]

Helt rätt "CBA" tack för kommentar!

[Tingeling]

Finns det inte strumpstoppare i glas? Har för mig att Kallin har visat en sådan förut,men den här är kanske för stor.

[Hirvi]

Finns det inte strumpstoppare i glas? Har för mig att Kallin har visat en sådan förut,men den här är kanske för stor.

Stora fötter så!
Min mor hade en som såg ut som en svamp,
när hon stoppade strumpor, men den var i trä.
Jag har en i klarglas, rejält sliten under, få ta och fota den!
Hirvi

[Lars Kallin]

Jo det finns även strumpstoppare.
Här kommer min.

[Benzoka]

Jadu Hirvi "fota" var rätta ordet.
Dom där svampformade borde man kalla fotsvamp ;-)

O du Lars, den där strumpstopparen var grymt snygg, är det en Reijmyre?

[Hirvi]

[QUOTE=Benzoka;45017]Jadu Hirvi "fota" var rätta ordet.
Dom där svampformade borde man kalla fotsvamp ;-)

Ja du Benzokaden var bra!
Här kommer min svamp, den är platt undertill,rejält slitage,
finslipad i lilländan ca 9x14cm, vet inte vad den har varit till,
Kallins stoppsvamp är ju kul, det gjordes säkert som rastarbete förr,
det var nog inte så lätt att få komma till sliperiet för en hyttarbetare
och låna deras utrustning, så därför togs den hem avknackad
från pipan (spiken) somden var, den skulle ju vara en nyttopryl.
Hirvi

[Benzoka]

Roligt att få se lite olika varianter på dessa "mystiska" glassaker. Det där är med största sannolikhet en rivare eftersom den inte borde bli så sliten av strumpstoppning ;-)

[Hirvi]

Roligt att få se lite olika varianter på dessa "mystiska" glassaker. Det där är med största sannolikhet en rivare eftersom den inte borde bli så sliten av strumpstoppning ;-)

Vad var en rivare till
Hirvi

[Benzoka]

Hallå igen Hirvi!

Detta är uppgifter som jag hämtat på ”nätet”


Den här länken är hämtad från Länsmuseet i Halmstad och är en föremålsbeskrivning av en rivare tillverkad av sten.

http://zimbra.hallmus.se:8080/search/item/98281/

Ur Gustaf Isanders självbiografi "Huller om buller - men sanning":
"..Oftast förekom det att riva färg. Att riva färg tillgick på det sättet att jag på en stor jämn sten lade färgstoff i en hög ring och i dess mitt hälde kokt linolja, först skulle färgringen å oljan röras samman med spackeln, sedan noga blandas med löparn. Löparn var en jämn päronformad sten på en sex à sju kilos vikt, arbetet var tungt men jag tyckte om lukten av oljan och det underlättade arbetet."

http://www.dataphone.se/~ncteknik/Isander.html

Detta är hämtat från Enetorpets färg.

Man blandar aldrig en färg, man river den. Ett uttryck som fortfarande, sympatiskt nog, hänger kvar inom färgindustrin.

Att riva färgen ordentligt är oerhört viktigt. Mikroskopiskt sett har pigmenten olika stora korn, från de grovkorniga jordfärgspigmenten till de finkorniga syntetiska järnoxiderna. Eftersom varje korn måste omges av olja, skiftar oljehalten från pigment till pigment. River man en färg för tjock dvs med en låg oljehalt i förhållande till pigmenthalten, går färgpastan alltför snabbt genom valsverket, vilket kan medföra en dåligt riven färg. Detta ger i sin tur ett sämre flyt i färgen och att färgen alltför snabbt blir matt och därmed får en sämre hållbarhet, framförallt utomhus. Om man bara blandar en färg med en pinne eller visp har inte pigmenten finfördelats och oljan omger inte varje korn separat, utan en klump av korn. Detta kan sedan påverka målningen på ett trist sätt.

Från färgpastorna, dvs de färdigrivna blandningarna, gör man sedan de olika kulörblandningarna. Kulörsystemet som färghandeln idag erbjuder är baserade på recept med utgångspunkt från NCS- systemet. Man använder lösningar med kulörstarka organiska pigment som droppvis hälls i en vit färg. Burken skakas och färgen blandas. Vi som tillverkar linoljefärg har det tyvärr inte så enkelt. Och därmed inte sagt att vi kanske inte skulle kunna göra det på samma sätt. Men eftersom mineraliska pigment i sig har en skyddande effekt mot skadlig inverkan av UV-strålning på t.ex en fasad, vill vi gärna använda dessa pigment så mycket vi kan. Och mineraliska pigment är inte alltid så lättskakade. Vi får alltså gå en annan väg och blanda de olika kulörerna något mer handlingskraftigt och efter våra egna recept. Specialkulörer blandar vi med hjälp av ögat och med våra kunskaper om hur de olika pigmenten reagerar med varandra. På så sätt är tillverkningen av linoljefärg fortfarande ett hantverk och bör kanske i viss mån så förbli.

http://www.enetorpetsfarg.nu/linolja.html

[Hirvi]

Tackar för svaret!
Detta var nytt för mig, då har man lärt sig
något nytt även denna dag!
Hirvi

[Kökslampan]

Hittade Hirvis tråd här, och lägger bild på min variant.
Har inte en susning om vad det är men den liknar en del av föremålen här och nu har jag förstått att det i varje fall inte är en brevpress
Den är ca 15 hög och 12/13 i diameter på klumpen.
Repig och dan, grumsigt grönaktigt glas med av bubblor, de hade kanske bråttom den här dagen då de tillverkade denna?