Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

En grön gratulationssejdel

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • En grön gratulationssejdel

    Den här lilla sejdeln har stått i vitrinskåpet länge och jag har undrat över texten "Jag gratulerar".
    Anledningen är att en del prydnadsporslin från förra sekelskiftet, också har sådan text, eller annat som namn med datum, eller Till Mor och så vidare. Sådant porslin tillverkades vanligen i gamla Tjeckoslovakien eller Tyskland.
    Är fallet detsamma här, eller är den tillverkad i Sverige? Isåfall var?

    Som ni ser, är t ex blommorna av tidigt smileysnitt och man glad av att titta på den oanvända sejdeln.
    Bifogade filer

  • #2
    Det var nog ganska vanligt i Sverige oxkså! (förr)
    Det målades motiv på blomvaser, som passade till jubelaren,
    har sett sådana från Fåglaviks Glasbruk.
    Hirvi
    SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

    Comment


    • #3
      Tack för svaret, Hirvi.
      Då tillkommer min undran ang. emaljmåleriet av blommor och blad. Gjordes de i anslutning till glasbruket, och hur framställdes de? Hade glasbruket speciellt anställda för detta ändamål? Eller lämnades det färdiga glaset vidare till någon beställare, som ombesörjde det slutliga utseendet?
      Vad gäller porslin, tillverkades de utomlands, och textningen skedde oftast i efterhand härhemma. Därav min osäkerhet.

      Comment


      • #4
        Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg
        Tack för svaret, Hirvi.
        Då tillkommer min undran ang. emaljmåleriet av blommor och blad. Gjordes de i anslutning till glasbruket, och hur framställdes de? Hade glasbruket speciellt anställda för detta ändamål? Eller lämnades det färdiga glaset vidare till någon beställare, som ombesörjde det slutliga utseendet?
        Vad gäller porslin, tillverkades de utomlands, och textningen skedde oftast i efterhand härhemma. Därav min osäkerhet.
        Det skedde i Glasbrukets lokaler, 25 målare anställda, som målade och brände glas förr, vet bara att dom hade spesiella lokaler för målningen.
        Hirvi
        SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

        Comment


        • #5
          Hirvi, måste den här typen av måleri brännas efter målningen?
          Jag vet att det målades inköpt glas vid verkstäder ute i landet under slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet - även som hemarbete, men inte hur det måleriet såg ut eller hur vanligt det var.

          Comment


          • #6
            Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
            Hirvi, måste den här typen av måleri brännas efter målningen?
            Jag vet att det målades inköpt glas vid verkstäder ute i landet under slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet - även som hemarbete, men inte hur det måleriet såg ut eller hur vanligt det var.
            Det är möjligt att det gjordes så, på vissa ställen,
            har dålig koll på det,
            Det brändes i ugn ja!
            Hirvi
            SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

            Comment


            • #7
              Jag misstänker att det kanske handlade om vanliga oljefärger. Det här är väl emaljfärg?

              Comment


              • #8
                Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                Jag misstänker att det kanske handlade om vanliga oljefärger. Det här är väl emaljfärg?
                Jag för min del, vill inte halka iväg för långt bort i glasbrukens lokaler,
                det var ju glashyttan som gälde för mig, sedan halkade man väl iväg ibland.
                Detta med färger kanske någon annan vet!
                Hirvi
                SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                Comment


                • #9
                  Well, FBQ, det här är inte samma sak som att måla med Humboldts emaljfärger på modellflygplan, vilket jag gillade att göra som liten.
                  Den här typen av tjock emaljfärg brändes, precis som på ädlare porslin, i ugn. Man kan se några små bubblor i kronbladen.
                  Men nu är det här frågan om att göra det på glas. Lägre temperatur i ugn förstås, så att glaset inte smalt, säger logiken.
                  Men var och hur?
                  Jag anar att ni inte gillar mina frågor, men plugga på då!
                  Last edited by Gideon; 2007-08-06, 23:34.

                  Comment


                  • #10
                    Jag lovar att leta lite när jag får tid - jag måste upp och jobba tidigt imorgon så det får bli senare. Annars är jag ju lite lat och tar gärna hjälp av andra när jag kan (obs! riktigt skoj, så ingen tar illa upp)

                    Det glasmåleri som gjordes som hemarbete kan ju knappast ha brännts. Jag vet också att det fanns enkla verkstäder på landsbygden där det gjordes och vad jag vet hade man inga ungar där heller. Jag tror att har visat ett glas och en karaff med målning i blått och guld där färgen nötts ganska ordentligt - kanske är det den typen av färg som inte brännts?
                    (jag har lagt in bild på dem förrut, så jag gör inte det igen)

                    Den här vasen tror jag däremot inte att jag haft med - fast här verkar det ju vara något slag av emaljfärg. Annars finns det väl några ärvda saker från mormor i Leksand. Jag har också sett en del saker med svensk text förrut.
                    Hirvi verkar ju veta att det förekommit vid Fåglavik, så det kan nog ha förekommit på fler håll.
                    Bifogade filer

                    Comment


                    • #11
                      Det intressanta med den här muggen tycker jag är att det är "smilies" målade i blommornas centrum!
                      Det är ju ganska tidigt. Kanske de första kommersiellt producerade, innan termen ens var skapad. Jag har inte sett detta tidigare.
                      Ser ju att frågeställaren uppmärksammat detta, men jag läste dåligt och såg det inte första gången jag tittade på bilden.
                      Last edited by Sladden; 2007-08-07, 06:57.
                      Gud gjorde några perfekta huvuden,
                      resten satte han hår på.

                      Comment


                      • #12
                        Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg
                        Well, FBQ, det här är inte samma sak som att måla med Humboldts emaljfärger på modellflygplan, vilket jag gillade att göra som liten.
                        Den här typen av tjock emaljfärg brändes, precis som på ädlare porslin, i ugn. Man kan se några små bubblor i kronbladen.
                        Men nu är det här frågan om att göra det på glas. Lägre temperatur i ugn förstås, så att glaset inte smalt, säger logiken.
                        Men var och hur?
                        Jag anar att ni inte gillar mina frågor, men plugga på då!
                        Hur man målade och brände förr har jag ingen aning om.
                        Idag bränns glasmålnig i ca 580 grader.

                        Comment


                        • #13
                          Din mormors vas är fin, FBQ. Charmig och är säkert något, som många skulle vilja ha. En röd ros i, på frukostbrickan till den nymornade i sängen.

                          Smileys från förra sekelskiftet är inte så ovanliga som man kan tro. Har sett det på gamla teckningar, akvareller och vykort till och med. Sedan blir det ett tidshopp till 1960-70talet, för att sedan explodera i dagens datorskärmar.

                          Du verkar veta exakt Kecke - 580 grader.
                          Bra. Nedanstående fakta hittade jag hos svenska Wikipedia, som utförligt berättar i sak hur det går till på olika material.
                          Jag vet - det blir utvikningar från själva ämnet glas, men det är nog intressant för många att äntligen få veta hur emalj anbragts på olika material, och vad det består av.

                          Från http://sv.wikipedia.org/wiki/Emaljkonst:
                          "Emaljkonst är ett konsthantverk som utförs genom att man helt eller delvis täcker föremål, som vanligen är av metall, med emalj av olika färg.

                          Man använder en lättsmält glasmassa, så kallad glasfluss, som pulvriseras, fuktas och anbringas med hjälp av pensel eller annat verktyg på ytan, som kan vara av metall, fajans, porslin, glas med mera. Glasflussen fastsmältes vid ytan (500 – 700 grader), får svalna långsamt och poleras.
                          I forntiden var babylonierna, assyrierna och elamiterna mästare i konsten att emaljera tegel.
                          Av betydelse ur konstnärlig synpunkt är guldsmedsemaljen och målaremaljen.

                          Målaremalj
                          Målaremaljen (franska émail peint) är en verklig målning med emaljfärger på metall (vanligen koppar) som, åtminstone i de flesta fall, först fått en särskild grundning genom att överdragas med ett tunt lager av genomskinlig emalj. Denna teknik uppkom, sannolikt under påverkan av glasmålningen, på 1300-talet i Limoges (sådana arbeten benämns därför också Limoges-emaljer), nådde en hög grad av fulländning på 1500-talet och har därefter utövats i de flesta europeiska länder. I Sverige var Johan Georg Henrichsen (död 1779) framstående på detta område. Även i Kina och Japan har denna konstart varit känd mycket länge. Emaljmålning har använts på en mängd olikartade föremål: i äldre tider på bords- och dryckeskärl och på tavlor, under senare tider framför allt på smärre föremål, som dosor, etuier, urfoder, smycken och miniatyrporträtt; i Kina och Japan på husgeråd, som brickor, skrin, dosor, kannor och till och med möbler (bord och liknande).

                          Emaljliknande lackering
                          Besläktad med målaremaljen, men vanligen med en annan beteckning är emaljdekorationer på fajans, porslin och glas. Under detta oegentliga och vilseledande namn skall med emalj i detta sammanhang förstås ett slags lackering på metall, som imiterar verklig emaljdekoration, men som saknar dennas typiska solida och egenskaper."

                          Just emaljliknande lackering, är vad min lilla Made in Japan-ask utsattes för, av min hand för runt 25 år sedan. Humboldts emaljfärger i små burkar från Wentzels användes.
                          Det är lätt att ta bort färgen, den dag man ångrar sig. Men jag tror inte att det är lika enkelt att göra det med riktig emalj. Det får nog marodören bända loss.
                          Bifogade filer

                          Comment


                          • #14

                            Såg just att Wikipedialänken påstår att det inte finns något ämne om emaljkonst. Märkligt.
                            Skriv in som sökord där, emaljfärg, och klicka sen på just Emaljkonst.

                            Comment

                            Working...
                            X