Fråga: Brännvinsflaska, 1700-tal?

[Tratt]

Jag är svag för glas i allmänhet och flaskor i synnerhet. Här är min favorit bland brännvinsflaskorna i hyllan. Den är betydligt gråare och grövre i massan än mina andra flaskor och dekoren är ju så härligt naiv. Härligt slitage undertill som inte riktigt gör sig på bild. Jag har läst en del om glasbruken under 1700 och 1800-talen men jag finner det väldigt svårt att härleda en flaska till ett speciellt bruk. Cedersberg är ju enkelt men sen blir det betydligt svårare, tycker jag. Vad tror ni om denna flaska? Närmsta glasbruk, geografiskt, är Limmared.

[gärdsle]

Alltid roligt att få titta på någonting man tidigare aldrig skådat hafver. En sådan pippi har jag inte sett förut. Den skiljer helt från arten Cedersbergianus. Hur Limmarediensis såg ut vet jag inte och inte Kostavum heller. Någon av arterna Wermlandica tror jag inte det är, men sen har vi nordliga raser också. Johannislund i Dalarna och några norrländska vet jag också mycket lite om. Strömbäck hade nog bättre gravörer, för inte är det någon större stjärna som gjort det här. Det är lite ovanligt med samma motiv på båda sidor. De många små lusorna stör mig lite, men förstår att du som håller i flaskan har rätt känsla. Flaskan som sådan är härlig. Tack för titten och gratulerar!

[Kim von Platen]

Fågelskådare, se hit...

Hallå Tratt,
Trevlig schatullflaska (även om den kanske aldrig varit i etui). Charmen ligger ju i att den är "slarvigt" gjord, men ingen
garanti för hög ålder. Skulle gissa 1840-tal.
Glasbruken kan jag inte på fem fingrar och är en ganska klen fågelskådare. Men nog är det en Härfågel vi skådar?
Opp-opp-opp låter den. Kan observeras i södra landet men häckar bara i enstaka fall på Öland, Gotland och Blekinge.
Om nu motivet på flarran kan ge bäring på glasbruk eller hemvist för gravören vet jag inte. Kanske en ledtråd?

So long...Kim

[Tratt]

Nog är det mycket likt en härfågel! Bra skådat! Jag hade hoppats på att den gråa färgen på massan kunde vara en bra ledtråd. Om jag jämför med min Cedersbergare så är denna betydligt "slarvigare"/grövre. Jag missade att få med det på bild men den har bl.a. en större utanpåliggande klump på ett hörn. Slitaget är också betydligt större på fågelflarran. Jag vill placera denna runt 1800. Detta är min största flaska, ett par cm högre än Cedersbergs-flaskan. Jag tycker att gravyren talar för en högre ålder då de glasbruk som sysslade med detta på 1840-talet väl var betydligt skickligare. Även dekoren som fungerar som utfyllnad talar, i min mening, starkt för detta.

[prylsnubben]

Liknande "pippi" har setts förut på gamla ting, en blå smörask i boken svenskt glas
visar en från Cederbergs dock utan "tuppkammen". Kolla även in min "dörrpingla" på
järnbristtråden (sid 43, inlägg 423), visst finns det ett släktskap.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?2908-Järnbrist/page43&highlight=d%F6rrpingla

[Hirvi]

Såg man en härfågel förr i tiden så betydde det krig, något jag lärde mig tidigt i livet som fågelskådare,
min första fågelbok var av Erik Rosenberg (dåtidens fågelbibel).
Hirvi

[FBQ]

Jag vet inte om jag tror att det är härfåglar, fjäderkvastarna verkar sitta på huvudet och inte på skjärten.

Tycker flaskan har för höga skuldror för att vara 1700-tal eller nära den tiden. Törs dock inte ange närmare datering. Det där med glasbruksattribuering skulle ju kräva några snarlika med säkert ursprung.

[Kim von Platen]

Bättre en fjäder i hatten...

Hallå,
Tror vi måste kalla in Pesaniens okrönta drottning, Tina Sand från Karlskrona, för att artbestämma fågeln. Under
tiden vi skärskåda den här bilden... so long...Kim..

[Kim von Platen]

Inte Fåglavik ...?

Såg man en härfågel förr i tiden så betydde det krig, något jag lärde mig tidigt i livet som fågelskådare,
min första fågelbok var av Erik Rosenberg (dåtidens fågelbibel).
Hirvi

Tänkte faktiskt på dig när den ovanliga fågeln dök upp. Kan den komma från Fåglavik vore det vore det väl slump, eller tillfällighet. So long...
Kim

[gärdsle]

Fågeln skulle kunna vara en spelande orre, men jag tror ändå inte på Orrefors. Kyrktupp för kyrksupen? Men där kammar jag nog också noll.

[prylsnubben]

Gissar...

....på en mytologisk fågel ur den nordiska mytologin.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gullinkambe

[gärdsle]

Det här måste väl vara en björktrast som trots sitt namn gärna käkar rönnbär. Graverad av A.F. Levin på en fickflaska troligen från Sölje på 1830-talet

[prylsnubben]

Låter rimligt med Björktrast (maskdragaren n 1).

[Legion]

Var din pippi kommer från vet jag ej, har aldrig sett en liknande gravyr tidigare. Måste vara en ovanlig art!
Men här kommer i alla fall två släktingar från Limmared, en i språnget och en som mer sävligt pickar.
Båda med en snarlik kasad stjärna omkring sig. Just detta mönster med stjärnan finns ganska många exempel på här omkring, vissa daterade och vissa med kungliga monogram, spännvidden är på ett ungefär mellan 1790 och 1815 så där hamnar väl mina fåglar också.

Även Kallin har visat upp en kasad fågel:
http://precisensan.com/antikforum/sh...erad+stj%E4rna

[TinaSand]

Jag tror (också) att det är, eller kan vara en härfågel med hänvisning till (den på flaskan återgivna fågeln) dess långsmala kropp, långsmal näbb och uppresta spretande huvudfjädrar. Den kan även spreta ordentligt med stjärtfjädrarna. Orre, som någon nämnt, tycker jag är helt uteslutet, mest pga den långa näbben fågeln på flaskan har.

Det kan naturligtvis vara en fantasifågel men å andra sidan är det ju upp till konstnärens – i det här fallet gravörens – fria skön hur man vill gestalta en fågel.

Att det är en härfågel känns inte helt fel med tanke på dess mytologiska ”rykte”, vilket inte kan uteslutas att gravören kände till. Förr i tiden var människor mer kunniga om mytologi och bevandrade i folktro på ett mer ingående sätt än vad människor, i allmänhet, är idag.

Under antiken associerades härfågeln med ”låsgräset”, ett gräs som troddes kunna öppna alla lås. Nu kan man kanske inte med bestämdhet säga eller tro, att nordbor hade kännedom om antikens tro. Emellertid kan ”låsgräs” vara detsamma som alruna i den europeiska sagovärlden – och alruna är ju känt även i Skandinavien. Vidare förknippade man härfågeln även med vinrankornas växt (dvs alkohol). Betänker man att alruna användes i magiska syften och bl.a hade en viktig roll för att avslöja mänskliga laster och svagheter, blir likheten med alkoholens inverkan på människan ganska tydlig.

Huruvida den som ristade in fågeln i flaskan hade dessa tankegångar kan ju ingen av oss veta. Men jag tog mig friheten att ”flyta ut” i spekulationer utifrån en del av det som är känt om härfågeln i mytologi/folktro. Avslutningsvis: I en medeltida djurbok anser man att härfågeln är ”en smutsig fågel som vältrar sig i ävja och träck och är därför en symbol för syndarna som hårdnackat frossar i syndernas smuts”.
Sensmoral: Synda lagom – drick med måtta