Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Of Experiment 1930-38

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Of Experiment 1930-38

    I Agnes Hellners bok Kärlek till glas finns på sidorna 294-296
    glas som i huvudsak inte kom i produktion. Bl.a.glas med insmält
    färglöst karborundumpulver och luftblåsor, glasen fick namnet
    Carbor efter karborundum. Nummer 134 är en blomkruka 10.5x
    14 cm tillverkad 1938 och formgiven av Vicke Lindstrand. Den
    ska vara signerad Of,115 69. Denna blomkruka var det enda
    föremål i karborundum som kom i produktion om än i mindre
    omfattning (?). På PES har det diskuterats "karborundum" på
    ett flertal trådar......




    Vi har fått synpunkter och utlåtanden från många håll och kanter,
    vissa har trott sig veta och andra har spekulerat. Våra mest sak-
    kunniga glasexperter på PES. t.ex. Rebello (salig i åminnelse) och
    Cjf har gjort sitt bästa för ett klarläggande av vad som är vad i
    "bubbelglasens" värld.
    Nåväl, nu hittade jag i går två blomkrukor, visserligen osignerade
    men ändå mycket troligt "carbo" blomkrukor. Måtten stämmer
    exakt och den inåtvikta omvikta kanten ser helt rätt ut. Även i
    övrigt ser glasets beskaffenhet vad gäller färgton och blåsor
    samt "pulverrester" helt adekvat ut.
    Skulle glasen inte gälla för äkta så är jag ändå rätt nöjd, priset
    för båda tillsammans 50kr får ändå gå an...........

    PS Självklart jämförde jag krukorna med den skål jag visade
    i tråden "bubbelglas" och kunde konstatera att det fanns minst
    en avgörande skillnad mellan glasen, blomkrukorna är helt släta
    på utsidan men knottriga på insidan medan skålen är helt slät
    på både in och utsidan.
    Bifogade filer
    Last edited by prylsnubben; 2016-10-25, 18:19.

  • #2
    Karborandum verkar off nu när Harley inte är närvarande
    på forumet. Jag hade hoppats på ett utlåtande i den ena
    eller andra riktningen.

    Comment


    • #3
      Här vilar inga tveksamheter! Även om det är svårt utan att hålla sakerna i sin hand så tycker jag att dessa ser ut att vara från Orrefors!

      Comment


      • #4
        Jag har aldrig sett produkter från Orrefors glasbruk, som inte har haft blankpolerat puntelmärke, i mina ögon ser de ut att vara av enklare nyproduktion.
        Last edited by e_v_a; 2016-10-26, 16:33.

        Comment


        • #5
          Troligtvis har Du heller aldrig sett Carbo glas e_v_a ,
          dessa experimentglas är inte vanliga på marknaden
          om jag säger så. Jag håller nog Cjf-s bedömning som
          mer sannolik än Din.

          Comment


          • #6
            Ursprungligen postat av cjf Visa inlägg
            Här vilar inga tveksamheter! Även om det är svårt utan att hålla sakerna i sin hand så tycker jag att dessa ser ut att vara från Orrefors!
            Dat låter mer än lovande Cjf, då får vi hoppas på det. Jag har skickat ett mail
            till Ulrika Ruding och hör av mig så snart jag vet mer.

            Comment


            • #7
              Jag bygger min åsikt på att ”krukorna” har opolerad puntel, vilket tyder på enklare tillverkning och ett kulslipat bottenmärke går ju att fixa till om man vill, även om det inte suttit någon puntel där. Luftbubblornas utseende, de ser inte ut som de på äkta karborundumglas, avsaknad av patina, som borde finnas på glas från 1930-talet och att de inte är signerade. Faktum är att det finns en hel del nytillverkat glas av den här typen, glaskrukor som säljs i varuhus och i blomsterhandeln, typ på Plantagen och Ikea.
              Last edited by e_v_a; 2016-10-26, 22:13.

              Comment


              • #8
                Lite lustigt att måtten 14x10.5 cm stämmer exakt då, undrar om Du har
                sett krukan i boken "Kärlek till glas" där Agnes Hellners Orreforssamling
                presenteras. Där finns en del Carbo (karborundum) glas att ta del av.
                Om Du nu inte tror att jag vet något om glas så borde Du ändå förstå
                att man inte blir PES moderator på glas utan att ha rätt kunskap.
                Men vi får väl avvakta Ulrika Rudings svar....................................
                I väntan på detta så får Ni ett par bilder till i bonus.
                PS Det finns slitage under men det är svårt att visa på bild, själva
                kontaktytan mot underlaget på krukan är väldigt smalt, man ser
                knappt slitaget med ögat heller men man känner det med fingrarna.
                Bifogade filer
                Last edited by prylsnubben; 2016-10-26, 23:16.

                Comment


                • #9
                  Plantagen eller IKEA har ju fått den hyfsat lik iaf.
                  Bifogade filer

                  Comment


                  • #10
                    Att krukan suttit på en puntel när den omvikta kanten gjordes är jag ganska säker på.
                    Hirvi
                    SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                    Comment


                    • #11
                      Hej prylsnubben

                      Intressant det du skriver och om den tiden 1930-1938.

                      Jag tänker då på glas från "Skansen" Stockholms glasbruk,
                      att de väldigt tidigt tillverkade bubbligt glas, gärna vridet
                      så bubblorna drogs ut, tror jag. Sedan blev det ju mest
                      krackelerat glas...

                      Så kan det legat i tiden då, detta med "bubbelglas"?
                      Hur ser man karborundum och vad blev resultatet med den
                      tillsatsen?
                      Finns det fler exempel på bubbelglas från slutet av 30-talet
                      även utomlands?

                      Hälsar och undrar
                      Staffan
                      Bifogade filer

                      Comment


                      • #12
                        I närbild

                        Jag ska försöka ge en högst förenklad förklaring till Carboglasen.
                        Carbo står ju för karborundum vilket är detsamma som kiselkarbid,
                        ett slipmedel som används inom industrin. Till framställningen av
                        Carboglas används ett ytterst finkornigt granulat av kiselkarbid.
                        Vad jag förstår så blandas granulatet i glasmassan och värmen
                        gör att de små kornen "exploderar" med resultatet att "bubblor"
                        av varierande storlek bildas i glaset, de flesta bubblor är väldigt
                        små. En del "korn" av granulatet "poppar" dock inte utan visar
                        sig som de svarta små korn de är i det färdiga glaset, "opoppade".
                        Denna förklaring är endast utifrån mina ringa kunskaper och inte
                        alls vetenskaplig på något sätt. Andra sätt att få bubblor i glas
                        har man ju hört kan vara att använda potatisskal, snäckskal etc
                        i glasmassan eller helt enkelt tillsätta luft kanske?
                        Andra får gärna rätta mig eller komplettera efter egen kunskap och
                        erfarenhet, kanske e_v_a.
                        På bilden ser man en av mina blomkrukor i närbild, de partiklar av
                        granulatet som exploderat (poppat) syns som blåsor i glaset och
                        de opoppade som små svarta prickar.
                        Bifogade filer

                        Comment


                        • #13
                          Hej prylsnubben

                          Det är otroligt intressant. Tack tack.
                          Mycket fin bild.

                          Som att försöka se bakåt i tiden och jag undrar
                          om Karin Hammar (Skansen) har skrivit ner hur
                          och i vilket sammanhang henne morfar började
                          blåsa bubbelglas.

                          Jag vet eg. väldigt lite om glas.
                          Nu har jag läst dina länkar i första inlägget.

                          Tackar och hälsar
                          Staffan

                          Comment


                          • #14
                            Karborundum (kiselkarbid) är först och främst är ett slipmedel, som används inom tillverkningsindustrin. Det hela började med ett misslyckat experiment 1890 i Pennsylvania. Uppfinnaren Edward Goodrich Acheson försökte att värma kol i ett försök att tillverka en diamant. Det fungerade inte, så Acheson började blanda lera med kol och fixera det med elektricitet. Resultatet blev en produkt som var hård nog att skrapa glas, detta blev Carborundum. Används även i vårt dagliga liv i typ fot- och nagelfilar och för att tillverka ”konstglas” i lågprisländer.

                            Tilläggas kan att Carborundum ligger på 9 i Mohs hårdhetsskala, Diamant på 10 och Jade på 7. Mohs hårdhetsskala visar reptåligheten för olika mineraler genom att ett hårdare mineral kan repa ett mjukare. Skalan skapades av den tyske mineralogen Friedrich Mohs som baserade den på tio mineraler som fick varsitt värde på en skala 1–10.
                            Last edited by e_v_a; 2016-10-27, 22:11.

                            Comment


                            • #15
                              Hej e_v_a

                              Det är intressant det du berättar och skriver.

                              Hälsar
                              Staffan

                              Comment

                              Working...
                              X