Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Gustavianske glas. Begge originale fra tiden ?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Gustavianske glas. Begge originale fra tiden ?

    Hei. Har kjøpt disse to til min samling. Jeg mener "køks-glaset" er slik det skal være, tidlig 1800. SkulClick image for larger version

Name:	DSC09165_redigerad-1.jpg
Views:	1
Size:	90,6 KB
ID:	671845Click image for larger version

Name:	DSC09166_redigerad-1.jpg
Views:	1
Size:	42,9 KB
ID:	671846Click image for larger version

Name:	DSC09167_redigerad-1.jpg
Views:	1
Size:	48,2 KB
ID:	671847Click image for larger version

Name:	DSC09168_redigerad-1.jpg
Views:	1
Size:	80,9 KB
ID:	671848Click image for larger version

Name:	DSC09172.jpg
Views:	1
Size:	44,3 KB
ID:	671849Click image for larger version

Name:	DSC09174_redigerad-1.jpg
Views:	1
Size:	45,6 KB
ID:	671850Click image for larger version

Name:	DSC09179_redigerad-1.jpg
Views:	1
Size:	51,8 KB
ID:	671851Click image for larger version

Name:	DSC09180.jpg
Views:	1
Size:	52,2 KB
ID:	671852Click image for larger version

Name:	DSC09181_redigerad-1.jpg
Views:	1
Size:	49,0 KB
ID:	671853le gjerne sett flere bilder med den samme dekor. Er det noen som vet om noe lignende her på forumet ?. Det andre glaset med stett, virker for meg som noe nyere, muligens sent 1800 med olivensliping etc. Litt for perfekt glasmasse til å være fra tidlig 1800.

    Nysjerrig på hva andre her mener om disse glas, uansett kjøpte jeg dem med stor glede

    Takker for andres meninger........

  • #2
    Trevliga glas båda två.
    Glaset på ben och fot brukar kallas Balance eller svängda. De finns med i de illustrerade priskuranterna både från Kosta och Reijmyre på 1850-talet, men tillverkades säkert runt om i hela Nordeuropa ett par decennier runt sekelmitten. De förekom med eller utan facettslipning och med lite olika utseende på kupans nederdel. Ibland är den en smula nedsänkt, ibland helt plan. Gravyren är väl närmast en kasning men bokstäverna är ändå av hyfsat god kvalitet tycker jag.
    Dricksglaset är svårare att datera närmare än 1800-talets första hälft. Formen tillhör ju "de eviga" och gravyren är av den enkla typ som var vanlig ända in emot sekelmitten.
    Gratulerar!

    Comment


    • #3
      Takker Gärdsle

      Er gravyren typisk svensk ?. Jeg har en mengde bøker om glas, også svenske, men har ikke funnet andre med lik gravyr. Om gravyren er typisk svensk, var den evt. mer typisk for noen glasbruk ?

      All info er god info

      Comment


      • #4
        Gravörerna använde sig som regel av mönsterböcker som de följde ganska väl, men glasets folk brydde sig inte så mycket om landsgränser, och mönsterböckerna var likartade överallt. Form eller dekor på glas visar så gott som aldrig några direkta nationella särdrag. Mönstret på glasen du har är stiliserade ax och bårder. Bårder, växter associerade till drycker som sädesax, humleknoppar och vindruvor och mönster som av olika anledningar blir populära, som t.ex. eklöv, lambrequiner och schackrutor graverades överallt. De som är utförda på alldagliga glas gjordes i förhållandevis stor mängd. Gravyren blir naturligtvis därefter, d.v.s. ganska "tafflig", kolla våglinjen på dricksglaset t.ex. Det var specialbeställningarna som betaltes bra som ägnades omsorg. Hade man fler gravörer vid ett glasbruk var ofta en som fick ta de viktigaste jobben, t.ex. den dövstumme Schmidt på Cedersberg. Oftast är det de gravörernas verk som visar så pass stora individuella särdrag att man åtminstone med en viss sannolikhet kan identifiera dem. En annan sak i det här sammanhanget är att det är fullt möjligt att vinglasets gravyr utförts av en person och bokstäverna sedan ritas av någon annan.
        Efter över trettio års intensivt glassamlande drar jag oftast den slutsatsen att det enda jag säkert vet om ett gammalt glas är att jag ingenting säkert vet.

        Comment


        • #5
          Gravörerna använde sig som regel av mönsterböcker som de följde ganska väl, men glasets folk brydde sig inte så mycket om landsgränser, och mönsterböckerna var likartade överallt. Form eller dekor på glas visar så gott som aldrig några direkta nationella särdrag. Mönstret på glasen du har är stiliserade ax och bårder. Bårder, växter associerade till drycker som sädesax, humleknoppar och vindruvor och mönster som av olika anledningar blir populära, som t.ex. eklöv, lambrequiner och schackrutor graverades överallt. De är utförda på alldagliga glas och därför troligen i ganska stor mängd. Gravyren blir naturligtvis därefter, d.v.s. ganska "tafflig", kolla våglinjen på dricksglaset t.ex. Det var specialbeställningarna som betaltes bra som ägnades omsorg. Hade man fler gravörer vid ett glasbruk var ofta en av dem den som fick ta de viktigaste jobben, t.ex. den dövstumme Schmidt på Cedersberg. Oftast är det de gravörernas verk som visar så pass stora individuella särdrag att man åtminstone med en viss sannolikhet kan identifiera dem. En annan sak i det här sammanhanget är att det är fullt möjligt att vinglasets gravyr utförts av en person och bokstäverna sedan ritas av någon annan.
          Efter över trettio års intensivt glassamlande drar jag oftast den slutsatsen att det enda jag säkert vet om ett gammalt glas är att jag ingenting säkert vet.

          Comment


          • #6
            Ursprungligen postat av karve Visa inlägg
            Takker Gärdsle

            Er gravyren typisk svensk ?. Jeg har en mengde bøker om glas, også svenske, men har ikke funnet andre med lik gravyr. Om gravyren er typisk svensk, var den evt. mer typisk for noen glasbruk ?

            All info er god info
            Hej!
            Ursäkta om jag lägger mig i. Jag håller med gärdlse angående gravyren - den är för anonym för att säga vem som gjort den eller var den är graverad. Mönstret känner jag heller inte igen. Formen pekar på 1700-tal men hur är glasmassan. Sodaglas? I så fall är den väldigt "lätt" i handen.

            Comment


            • #7
              Ursprungligen postat av Shaft Visa inlägg
              Hej!
              Ursäkta om jag lägger mig i. Jag håller med gärdlse angående gravyren - den är för anonym för att säga vem som gjort den eller var den är graverad. Mönstret känner jag heller inte igen. Formen pekar på 1700-tal men hur är glasmassan. Sodaglas? I så fall är den väldigt "lätt" i handen.
              Takk til dere begge Shaft og Gardsle. Shaft spør om tyngde og glasmasse : Glaset er lettere enn tilsvarende moderne køksglas med samme størrelse. Fargen ved å holde glaset mot hvit bakgrunn er svak brun. Flere usmeltede partikler i massen. Til deg Gardsle : Jeg er så enig med deg om at jo lenger en har holdt på med glas jo mer usikker blir en. Jeg hadde selv en antikbutikk for 30 år siden. Har fortsatt med glas og bedre Porslin etter det. Glas er et studie som en ikke blir utlært i. Det beste for meg innen glas er bruksglas jo eldre jo bedre.
              Mvh Karve 👍🏻 😄

              Comment


              • #8
                För att återknyta lite till gravyren skickar jag ett par bilder av glas med ax som motiv. Jag bedömer dem i tid till 1820-1840. De kupiga glasen med klump på benet har lite olika utformade ax, trots att de kom från samma hem och kan vara graverade av samma person. På det ena har axet fyra borst och på det andra sex varav två med klubbor i ytterkanten. Dessa båda glas har en historia med sig att komma från Limmared, men det får räcka med "möjligen".
                Det äggformade glaset har sina korn lagda på ett annat sätt och borsten mer centralt. Ibland kallas detta mönster för "gamla flugmönstret". Axen på karves glas är nästan till ytterlighet stiliserade. Så blev det nog när många glas skulle graveras. Det fick gå undan och det gick ut över precisionen..
                Bifogade filer

                Comment


                • #9
                  Takker Gärdsle. Legger ut et bilde til av dekoren, bedre med riktig vinkel og lys.

                  P.S : Legger ut bilder av mine brännvinsflaskor i dag ( daterade ) fra samme tidsepoken.

                  Mvh KarveClick image for larger version

Name:	DSC09198.jpg
Views:	1
Size:	80,3 KB
ID:	559152

                  Comment

                  Working...
                  X