Seidel med gravering "Carl-Axel", svensk?

[Banden]

Hei

Kjøpte denne idag. Tenkte sent 1800-tall? Må være en dyktig gravør... Planslipt under, slipt toppkant.



Noen som har sett noe lignende? Mener det har vært noen tråder her med tilsvarende eller lignende modeller....

mvh
Banden

[gärdsle]

Utan tvivel är det en duktig gravör. Vinblad och revor är vanliga, men var det är för slags frukter vete katten! Sådana har jag aldrig sett förr. Tiden är nog ganska rätt, möjligen lite senare, 1900-1915. Hur är det med slitage? Bokstäverna är ju de gängse vid den här tiden och hämtades ur mönsterböcker. Duktiga gravörer återkom till nordiska glasbruk på 1880-talet efter en tids torftighet. Impulserna kom mestadels från Böhmen. Till Hadeland och senare Limmared kom t.ex. böhmaren Jentausch och på Eda fanns Emil Hansen (dotterson till den berömde Robert Gube på Hadeland och skolad av honom) och Carl Schiller som kom från Flensburg och senare emigrerade till USA. Jag tror ändå inte att det är någon av dem. Jag hoppas att någon annan känner igen de här frukterna. Nu kan ju grundmotivet och namnet vara graverat av två olika personer också. Carl-Axel begränsar väl ändå sökandet till Norden. Väntar med spänning på fler inlägg.

[Äjth]

Frukterna kunde vara humle.

[Banden]

Takk, Humle kan nok stemme, virker logisk på en ølseidel også

http://os1.i.ua/1/101/376244.jpg

Banden

[gärdsle]

Självklart är det humle. Det är helt logiskt, och bladen och revorna stämmer ju bra, men jag måste säga att frukterna är märkligt ritade. Kanske hade gravören aldrig sett några och det kanske i sin tur kan styrka att sejdeln är svensk

[Banden]

Flere bilder i litt annet lys. Den er planslipt under med lite slitasje. Drikkekanten er også slipt flat og så avrundet, dette virker som er gjort originalt og ikke en senere reparasjon.

[gärdsle]

Nu har jag kollat priskuranter för Kosta 1896, Reijmyre 1899 och Fåglavik 1900, men har inte hittat sejdeltypen. Kanske måste vi flytta fram i tiden till 1930-talet eller senare, då dryckesglasens kupor åtminstone i serviserna hade en mattslipat kantrand, dock mera sällan två som på sejdeln. Slitaget ser ju ganska milt ut.
Vid sekelskiftet 1900 var den s.k. Rydbergsbården vanlig. Det var en bredare bård omgiven av två smalare. Ett tag funderade jag på om möjligen den övre kunde ha försvunnit vid en ny kantslipning, men eftersom du menar den är original är det ju inte så.
Tycker ändå att mycket pekar på tiden runt 1900. Hur ser Hadelands, eller för den delen Holmegaards, sejdlar ut vid en tiden? Carl Axel kanske var norsk eller dansk.

[Banden]

Jeg er ikke sikker når det gjelder toppen, den kan ha vært nedslipt senere, uansett er det veldig dyktig utført, 45grader, planslipt og så 45 grader. Jeg ser forsåvidt ikke grunnen til å slipe toppen så lenge bunnen er planslipt, samtidig ser det knapt ut som den er brukt når det gjelder sansynlighet for skade...

Jeg har bladd gjennom Hadeland priskurant fra 1883, 1899 og 1916, men finner ingen med den type fot.

Seidelen er ikke fra en periode jeg samler på, men den er så dyktig utført at den helt klart skal få stå i skapet


Banden

[Shaft]

Hej!
Jag tror på sent 1800-tal baserat på liknande sejdlar jag har som har årtal. Dock inga exakt lika men samma stil. planslipade fötter. En av dem (utan årtal) har även slipad kant och en högklassig gravyr.

Din planslipning är troligtvis original. Proportionerna ser bra ut också.

Men hur hög är sejdeln?