Glasriket i glasriket Uppvidinge

[Bergdala]

Trångt på hyllan, än fattas några bruk.
Uppvidinge kommun, Övre raden fr v. Idesjö, Rosdala, Alsterfors, Björkå, Lenhovda (Värend) Åseda, Bostorp.
Främre rad fr v. Rydefors, Älghult, Östervik, Hauges hantverksglas, Sjöhyttan, Hjärtsjö, Lindshammar, Berghem, Kylleskruv, Bockaskruf, Flöxhult och Kronofors.
Samtliga dessa bruk plus ett antal till har legat och ligger i samma kommun. Kul men lite nördigt.

[Rosa]

Kul, tack för att du visar din samling Bergdala! Vilka bruk fattas? Hur kan man veta ursprunget för de två ölglasen på fot? De är ju rätt vanliga, passar även som vinglas nuförtiden.

[Bergdala]

Rosa, din senare fråga är helt berättigad. Efter snart femtio år bland glasbitar av alla former så är det EN sak jag jag lärt mig! Man kan inte alltid veta, man får tro på uppgiftslämnares trovärdighet. Jag har fått en del bitar från trovärdiga personer och vet att just de typerna av glas tillverkades vid respektive bruk. När det gäller simpelt dussingods så kommer man inte närmare. Beträffande planglaset så är det på samma sätt.
Det som saknas är attribuerat glas från Idesjö II, Långaskruv, Kullabruket och Renshult. Det senare lär nog gränsa till omöjligheten då det enligt uppgift bara blev ett par smältor.

[prylsnubben]

Pilsnerflaskan från Flöxhult känns inte alldeles vanlig?

[Bergdala]

Ja, hade man en pilsnerflaska från Flöxhult så så var man ensam om den. Det är restaurangglaset som enligt trovärdig givare är från Flöxhult. Pilsnerflaskan är från Bockaskruf, men de märkte flaskorna från början med R.

[prylsnubben]

Puhhhhh, blev liiiiite orolig.

[Bergdala]

Samma här!
Jag ser nu att jag glömde minst två enheter, Hovgård och Alster glasstudio.
Beträffande knoppisar så saknas SÖLJE, HAGA och KYLLESKRUF. För övrigt troligen komplett, samlar endast 1/3.

[Rosa]

Rosa, din senare fråga är helt berättigad. Efter snart femtio år bland glasbitar av alla former så är det EN sak jag jag lärt mig! Man kan inte alltid veta, man får tro på uppgiftslämnares trovärdighet. Jag har fått en del bitar från trovärdiga personer och vet att just de typerna av glas tillverkades vid respektive bruk. När det gäller simpelt dussingods så kommer man inte närmare. Beträffande planglaset så är det på samma sätt.
Det som saknas är attribuerat glas från Idesjö II, Långaskruv, Kullabruket och Renshult. Det senare lär nog gränsa till omöjligheten då det enligt uppgift bara blev ett par smältor.

Dina restaurangglas är alltså enligt trovärdiga källor från Älghult (1933 -) och Flöxhult (1896 - 1910). Intressant, jag visste inte att denna typ av glas gjordes så pass sent som på 1930-talet. Men antagligen ser man skillnad på hur de två glasen tillverkats, det äldre har kanske puntelmärke och ränder efter drivningen? Stämmer det?

(Årtalen för glasbruken har jag hämtat från Glasboken av Hermelin och Welander)

[Bergdala]

Glaset från Älghult har jag kanske ett dussin av, tydliga vackra linjer i kuppan, jämnt ben och fot utan anfångningsmärke. Inga sliror eller lusor. Jag köpte en hel låda av en som arbetade på bruket 1967. Flöxhultsglaset har jag bara ett (bilden) rått puntelmärke, kuppa med sten och en liten slira. Jag har någonstans en anteckning om att Flöxhult levererade en massa råglas till annat/andra bruk och levererade utan att kula dem. Som jag tidigare skrev, jag kommer inte längre än att lita på uppgiftslämnare. Ska kanske tillägga att det finns andra "uppgiftslämnare" också, vilka ibland ägnar sig åt önsketänkande.

[Rosa]

Tack Bergdala! Jag är förtjust i de här enkla glasen, och ännu mer i de optikblåsta i liknande modell. Men de ska helst ha rått puntelmärke, eftersom det ofta hänger ihop med andra tecken på att de är hantverksmässigt gjorda. Kulat puntelmärke tycker jag är ganska ovanligt på dessa. Om de inte har ett vasst/rått puntelmärke brukar det vara slätt/insmält (?)

[Bergdala]

Jag har ett antal kulade, men inget justerat med gaslåga. Den tekniken kom väl senare, jag vet inte när den kom till. Några med optik och något med "Rydbergsmönster" står i något skåp.
Enligt uppgift var glasmodellen mycket vanlig fram till 1930-talet. Vad var det som hände då, ny teknik ..? Slog halvautomaterna till ..?
Trevlig diskussion det här, som i all enkelhet började med att jag dammade "Uppvidingehyllan".

[prylsnubben]

Den lilla blå, Hjärtsjö, är det F. Pauli?

[CBA]

Rosa, din senare fråga är helt berättigad. Efter snart femtio år bland glasbitar av alla former så är det EN sak jag jag lärt mig! Man kan inte alltid veta, man får tro på uppgiftslämnares trovärdighet. Jag har fått en del bitar från trovärdiga personer och vet att just de typerna av glas tillverkades vid respektive bruk. När det gäller simpelt dussingods så kommer man inte närmare. Beträffande planglaset så är det på samma sätt.
Det som saknas är attribuerat glas från Idesjö II, Långaskruv, Kullabruket och Renshult. Det senare lär nog gränsa till omöjligheten då det enligt uppgift bara blev ett par smältor.

Det bör kanske påpekas att Idesjö II och Renshult var inte glasbruk. De figurerar visserligen i diverse register över svenska glasbruk men de var bara små "hyttor" med en hemmamurad ugn där ägarna försökte smälta glas med mindre lyckat resultat. Man kan alltså undra varför de tagits med i dessa register.

[Bergdala]

Det bör kanske påpekas att Idesjö II och Renshult var inte glasbruk. De figurerar visserligen i diverse register över svenska glasbruk men de var bara små "hyttor" med en hemmamurad ugn där ägarna försökte smälta glas med mindre lyckat resultat. Man kan alltså undra varför de tagits med i dessa register.

Även detta en högst berättigad fråga. När blir ett bruk ett bruk? Två personer ..? Två verkstäder ..? Så ställs frågan vad är en verkstad? Två personer ..? Fem personer ..? Är det ett bruk om det inte finns en kall sida ..?
Bevisligen kan man göra glas även om man är ensam. Emil Sjölander var ensam, Frans Johan Petersson var också ensam men jag, som aldrig fångat an eller blåst, bara stukat en och annan navel, är helt övertygad om att dessa herrar hade en ambition och en vilja att deras versamheter skulle kunna bli ett bruk.
Så varför de små experimethyttorna räknas med är som sagt en bra fråga. Hur många definitioner kan det finnas på vad som kan vara ett bruk eller ej.

Återigen, en bra tråd som började med att jag dammade "Uppvidingehyllan"

[CBA]

Sjölander och Pettersson var säkerligen hedervärda män, troligen också med stora ambitioner. Men deras experimentanläggningar hade synnerligen kort varaktighet och var produktionsmässigt betydelselösa. Jag håller inte för otroligt att det fanns flera av samma slag i det s k glasriket, men dessa har inte, mig veterligt, avsatt några skriftliga spår. Det råkade bara vara så att Edvard Strömberg fick kännedom om Sjölander och Pettersson och förde in dem i sitt glasbruksregister. Jag är dock övertygad om att han inte egentligen betraktade deras "hyttor" som "riktiga" glasbruk.

Instämmer med Bergdala, detta är en bra tråd.