Hittade idag, ännu ett snaps/vinglas som benämns som Engelskt: i Gunnar Lersjös bok: Gammalt Glas, benämns de som Vinglas, släta, optikblåsta och slipade. Har en förkärlek för de här glasen, särskilt de släta som jag bara har två stycken av, vilket jag fann ett av dem idag!. Storlekarna varierar både i höjd och diameter på foten. Lägger här ut de olika variationerna. Kan ngn rätta till frågetecknen rörande de olika tillverkningsmetoderna, hör samtliga hemma i svenska glasbruk och var verkligen användningsområdet Vin på den tiden. Vet att vin var en dyrbar vara under en tid tillbaka i tiden,men...? Sålde för ett tag sedan ett gäng på åtta eller tio stycken som hade optikblåsning, förefaller vara de enklaste att hitta, medan de övriga dyker upp alltmer sällan.








Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Engelska snaps/vinglas i många variationer
Collapse
X
-
Att typen ursprungligen är engelsk har säkert fog för sig, det förkommer ju i England. I Sverige brukar man väl generellt säga att de tillverkades från 1800-talets mitt och framåt. Fasettslipad kupa blir ju vanligare kring 1800-talets mitt i Sverige. I England förekommer detta från 1700-talet slut. Som bekant var vinglasen mindre förr. Men har kupan en storlek som skulle motsvara ett modernt portvinsglas skulle jag nog tro att de var avsedda för denna dryck eller för brännvin. Möjligen har de funnits i större storlekar för vin också. De glas som jag har som är fasettslipade och avsedda för vin rymmer ca 20 cl. De är dock förmodligen från 1870-80-talen och kanske något senare än de som du har. Helt glart är det dock att vinglasen var mindre under denna period men jag tror inte att de skulle vara mycket mindre än att de rymmer 20 cl. Min uppfattning är att de kan vara tillverkade på vilket glasbruk som helst i Sverige. De har varit mycket vanliga under 1800-talets andra hälft. En del priskuranter från denna tid finns att köpa i facsimil och jag undrar om inte den typen av glas är representerade i Reimyres priskurant från 1850-talet, säkert också i några andra. Huruvida de skulle kunna vara engelska eller ej är omöjligt att avgöra utifrån bildmaterial och förmodligen skulle man inte heller kunna säga det om man såg dem i verkligheten. Förövrigt har ju typen, åtminstone de fasettskipade, tillverkats i andra länder också, exempelvis Danmark.p-son
-
Tack Polsson för ditt inlägg. Tänker. Engelskt och då som modell förstås, kanske ebart som modell, de andra glasblåsningsmetoderna kanske kom till " här hemma " jag menar då optikblåsningen och de släta. Har ännu inte mätt måttet på innehållet (eftersoom jag lagar mat just nu) men ska definitivt kolla upp detta snarast.Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
Comment
-
I Danmark heter de vel Anglais tror jeg og ble produsert på Holmegaard. Det danske navnet peker jo også i retning av opprinnelseslandet England.
I Norge mener enkelte at de er produsert på slutten av Gjøvikperioden (1830-1843). Det som er helt sikker er at de ble produsert på Hadeland etter ombygning og oppstart av hvitglassproduksjonen der i 1856. De med fasett står i priskurant fra 1856 til 1883 og heter "Jenny", usikker på om de er produsert på Hadeland uten fasettsliping, og ganske sikker på at de formede (optikkblåste) ikke er produsert i Norge. De jeg har sett blitt tilskrevet Gjøvik har hatt empirgurilander, eikeløv eller uten sliping eller dekor. Disse har hatt større fotplate og bredere klokke enn de som er tilskrevet senere produksjon. Mitt glass kan være produsert på Gjøvik, men det er veldig usikkert. Det har en stor fotplate, relativt bred klokke, en grønngrå fargetone og er produsert i pottaskeglass (mosegrønn fluoresens under UV-lys). Høyde 11,5cm, diameter fot 6cm, klokke 6,5cm.
...kommer tilbake med bilde litt seinere, flickr er ikke tilgjengelig akkurat nå.
Banden
Comment
-
Tack för intressant läsning Banden. se fram emot dina bilder. Den lätt gröntonade tror jag inte att jag sett. Givetvis influerades Norden av den engelska produktionen. Vore jäkligt roligt att se ett engelskt som definitivt kunde knytas till ett engelskt glasbruk :
Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
Comment
-
Ursprungligen postat av Äjth Visa inläggTack Polsson för ditt inlägg. Tänker. Engelskt och då som modell förstås, kanske ebart som modell, de andra glasblåsningsmetoderna kanske kom till " här hemma " jag menar då optikblåsningen och de släta. Har ännu inte mätt måttet på innehållet (eftersoom jag lagar mat just nu) men ska definitivt kolla upp detta snarast.
Vill bara meddela att den var P-sons son som skrev inlägget. Jag kan nästan inget om glas. Äras den som äras bör!Ursprungligen postat av Kim von Platen Visa inläggHallå,'
Intressant. Fina bilder. Bra att P-son lägger fast att det är vinglas. Om just dina fina glas kommer från England, Norge eller kanske Sverige
lär man nog aldrig finna ut. Skål och song...p-son
Comment
-
Har undersøkt litt på nett og i det lille jeg av litteratur på engelsk glass. Boka om engelsk glass beskrives de som populære i perioden 1816-1840. Dette synes stemmer bedre med den generelle stilhistorienenn om de skulle vært fra 1750-1770 der lange stetter med luft eller emaljespiraler dominerte. På ebay er det noen som tilskrives 1700-tallet, mens andre skriver ca.1820.
At de er populære i England 1810-1840 stemmer godt med at de kommer til Scandinavia i 1840-1850-årene siden vi stilmessig lå et par tiår etter på den tiden.
Banden
Comment
-
Tack Legion och Banden. Förstår att dessa måste ha tillverkats vid de flesta svenska glasbruken och under en längre tid på 1800-talet då storlekarna och utseendet skiljer dem åt. Har nog inte två som är exakt likadana. de kommer väl lite kors och tvärs ifrån.Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
Comment
-
Här är mina släta och ett slipat i lite olika form och storlek. Det vänstra är ganska likt Bandens glas, lite gröntonat och rymmer ca 10 cl. Det är tänkbart att det är gjort i Danmark eftersom det följde med ett parti glas därifrån. De två minsta är i mer normal storlek, ungefär som de vanligare optikblåsta "paraplyglasen".
Comment
Comment