Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Glasskola om kristallglas

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Info: Glasskola om kristallglas

    Kristallglas - förr och nu

    GLAS bildas genom smältning under kemisk reaktion vid upp till 1 600 celsiusgrader av material ur följande huvudgrupper (dessutom tillsätts luttringsmedel och färgande komponenter):

    1. Kvartssand (kiseldioxid).
    2. Soda (natriumkarbonat) eller pottaska (kaliumkarbonat).
    3. Kalksten (kalciumkarbonat) eller blymönja (blyoxid).

    Ungefärliga "recept" enligt Carl Hermelins redogörelse från sent 1900-tal:

    Sodaglas: till 100 viktsdelar sand tas 35 vd soda och 20 vd kalksten.
    Helkristall: 45 viktsdelar pottaska och 60 vd blymönja till 100 vd sand.
    Lättkristall: 16 viktsdelar soda, 16 vd pottaska, 10 vd kalksten och 15 vd blymönja till 100 vd sand.

    Variationer mellan dessa huvudtyper förekommer.

    Numera beställer glasbruken sina egna blandningar i form av pelletar från Glasma i Emmaboda. En aktuell bok i detta ämne är Boken om glas, utgiven av Glafo i Växjö 2005: http://www.glafo.se/.

    I den bokens kap. 7 finns en avdelning om kristallglas. Där skriver man: "Förr användes halvkristall som innehöll c:a 5 % blyoxid till servisglas. Den har idag ersatts av blyfri kristall som används till i princip alla produkter inom manuell glastillverkning." Vad gäller det glas som marknadsförs i dag: enligt en ny standard gäller Konsumentverkets föreskrifter om vad som krävs av ett glas för att det ska få marknadsföras under respektive kristallbegrepp.

    Föreskriften definierar två typer av helkristall samt begreppet kristall. Man anger procenthalten av resp. metalloxid samt densitet och brytningsindex för vart och ett av begreppen Helkristall 30 % och Helkristall 24 % samt Kristall. De båda typerna av helkristall innehåller blyoxid i de angivna procentsatserna - och även den nya typen "kristall" kan innehålla bly, men för den gäller följande:

    I det moderna blyfria kristallglaset har blymönjan (blyoxid) ersatts av oxider av zink, barium eller kalium. ”Man kan i dag tillverka sådan kristall med samma densitet och brytningsindex som helkristall – fast utan bly - den får dock inte kallas helkristall”, skriver Glafo.
    Last edited by Rebello; 2011-06-29, 07:04.

  • #2
    Tråd om glassatser

    Hirvis tråd om glassatser visar en rad exempel på allt som kunde ingå i hyttmästarnas glasrecept:

    Där finns också beskrivningar av hur smältprocessen gick till förr och hur den har moderniserats till i dag.

    Här en titt in i en glasugn av den gamla sortens rundugn, där en degel står på tur att bytas ut:
    Bifogade filer
    Last edited by Rebello; 2011-06-29, 07:46.

    Comment


    • #3
      Mer om alla glastyper

      Kap 7. Glastyper i Glafo:s Boken om glas.

      Det skrivs mer om kristallglas i Glafoboken än vad jag har angett i # 1. Hela kapitlet om glastyper omfattar sid. 120 - 131 och kan rekommenderas för den som vill veta mer om detta. Kapitlet har indelats i avdelningar om kvartsglas, vattenglas, sodaglas, borsilikatglas, kristallglas, fiberglas och specialglas.

      Man skriver att sodaglas utgör mer än 90 procent av allt glas som tillverkas - och man behandlar följande typer av sodaglas: förpackningsglas, hushållsglas och planglas.

      Comment


      • #4
        Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg
        Hirvis tråd om glassatser visar en rad exempel på allt som kunde ingå i hyttmästarnas glasrecept:

        Där finns också beskrivningar av hur smältprocessen gick till förr och hur den har moderniserats till i dag.

        Här en titt in i en glasugn av den gamla sortens rundugn, där en degel står på tur att bytas ut:

        Lägger in denna bild i samband med din bild Rebello,
        där man ser jacket i vänsterkant av anfångshålet,
        bilden visar hur man fick in den varma förvärmda ringen i degeln,
        ringen låg och flöt i den varma glasmassan, dessa ringar fick bytas oftare än man bytte degelen, all glasmassa som togs ur ugnen fick man ta (inne i denna ring) för att kvaliteten på glaset blev renast där, ytglaset var alltid i omlopp inne i ringen.
        Hirvi
        Bifogade filer
        SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

        Comment


        • #5
          Tack för den bilden, Hirvi! Det där minns jag, men hade inte någon bild.
          Här visar Lasse bilder på hur man blandade mängen och skyfflade in i degeln: http://precisensan.com/antikforum/sh...ght=glassatser .

          Comment

          Working...
          X