Info: Glasskola om opalglas

[Rebello]

På ett antal trådar har vi kommit in på frågorna om vad som menas med mjölkglas, opal, opalin, flussglas, benglas etc.

Det finns i dag aktuell och bra info i dessa frågor: i (läro-)boken från Glasforskningsinstitutet i Växjö (Glafo): Boken om glas; se tråden "Litteraturtips glas". Den boken används faktiskt som lärobok vid designutbildningar i Växjö. Det finns även utförlig info i den äldre boken Glas, där Bo Simmingsköld behandlar detta opal-ämne (även han var verksam vid Glafo).

I går redovisade jag på tråden "Mjölkig" kristall [ID: Arthur Percy, Gullaskruv] , vad jag har skrivit tidigare om opalglas här på forumet: http://precisensan.com/antikforum/sh...rcy-Gullaskruf .

Gränsen är flytande mellan opal och opalin, skriver man från Glafo. Som ett exempel på detta visar jag här ett opalglas - som kanske rentav kan kallas opalin, när det har fotats så här i morgonsolens skarpa motljus? I Glafo-boken skriver man: "Vitt glas finns som opal- eller opalinglas. Om glaset är halvgenomskinligt kallas det för opalinglas. Gränserna mellan opal och opalin är flytande".

Att färgåtergivningen av vitt glas (och andra färger också) är beroende av belysningen framgår av nästa bild - som tagits vid samma tidpunkt som den förra bilden, men i ett fönster på skuggsidan. Färgåtergivningen i den bilden är dock överdrivet mycket blåtonad.

Frågan är om den här skålen i pressglas är fosfatopal (benglas) eller fluoropal (flussglas) - svårt att avgöra när jag betraktar den i varierande belysningar! Man skriver så här i Glafoboken om färgtonerna: "Den knappt synliga färgtonen hos fosfatopalglas är något mera gulbrun/rödbrun jämfört med fluoropalen som skiftar i blått."

Fosfatopal: man tillsätter fosfat i form av benaska (kalciumfosfat eller natriumfosfat). Kallas också benglas efter den grumlande komponenten benaska.

Fluoropal: man tillsätter fluor i form av flusspat (kalciumfluorid) eller kryolit (natrium-aluminium-fluorid). Kallas också flussglas efter den grumlande tillsatsen flusspat.

Varför blir opalglaset vitt? Jo: glasmassan får sin färg av att ljuset sprids och reflekteras på ett speciellt sätt i glaset - då ljuset träffar den grumlande komponenten av små kristaller som innehåller fosfor eller fluor. Den något färgtonade vita kulören är resp. kemiska förenings "fingeravtryck" - från ett fosfat eller en fluorid.

När vi har en relativt låg procentandel av grumlande komponent i smältan, blir färgen halvgenomskinligt och i vssa fall t.o.m. halvgenomsynligt vit (som i Percys Gullaskruvsvaser).

Om man tillsätter en tillräckligt hög procentandel av benaska resp. flusspat, så blir opalglaset inte bara ogenomsynligt vitt, utan går t.o.m. över mot ogenomskinligt vitt. Helt ogenomskinligt glas kallas opakt. Graden av genomskinlighet beror naturligtvis också på glasets tjocklek.

Jag funderar också på vilket glasbruk den här skålen kan komma från ?

Den är pressad och har största diametern 175 mm och höjden 90 mm.

[Rebello]

Historik

På eikeis tråd "Underbar vas men någon som vet vad det är?" ställde eikei följande fråga:
"När-var-hur var det populärt med opalglas/benglas/opalin? Var det speciellt populärt under en viss tid och hur är det idag, använder man sig av denna teknik fortfarande?"

Jag svarar så här: Visst använder man sig av den tekniken i dag också - främst i olika former av lampkupor. Även som konstglas, fast dock svårfångat när man googlar. I Glafo-boken visar man som exempel på konstglas Orreforsskålen "Planet" av Lena Bergström. Där har man lagt ett lager fosfatopal ytterst och ett lager klarglas innerst, samt slipat sig ner till en vågformad övre kant på den nästan klotformade pjäsen.

När det gäller tillverkningen av i dag, kan nämnas att man på hemsidorna för Orrefors resp. Kosta Boda får sökresultat noll på orden opal och opalglas! På Kosta Bodas hemsida kan man dock ta fram ett pressmeddelande från Space i Milano av den 26 mars 2003. Där skriver man om Ann Wåhlströms konstnärligt utformade ljuskrona Octupus, som har "små organiskt formade ljuskällor i klart och opalinvitt glas, en del av dem med luftbubblor som dekor" http://www.kostaboda.com/se/press/pr...-i-milano.html

När det gäller historiken, hämtar jag några uppgifter från "glasbibeln" GLAS, där Elisa Stenberg skriver i två avsnitt om opalglas resp. opalinglas.

Det första mjölkvita glaset hon tar upp är "lattimo" eller "latticino" från 1400-talets första hälft. Dessa glas från 1400- och 1500-talen är dock ganska sällsynta. Hon skriver, att det är först på 1600- och 1700-talen som det mjölkvita glaset blev riktigt uppskattat - i Italien och det övriga Europa. Delvis som konkurrent till det kinesiska porslinet.

Opalinglas tillverkades i stor mängd under 1820- och 1830-talen vid Baccarat, Saint-Louis, Choisy-le-Roi och andra större företag. "De är gjorda av kristallglas, dvs. blyglas som gjorts halvopakt genom tillsats av tennoxid. De har olika beteckningar: "vitt mjölkigt, kallat opalin", "opaliserat", "chrysophrase", "turkosblått", "rött opaliserat". I opalin gjordes t. ex. vaser, ringställ, ljusstakar och sköljkoppar."

Det rekommenderas härmed att på www.antikvariat.net söka boken Glas av Elisa Stenberg och Bo Simmingsköld, från MCMLVIII (!) - även om det finns en del felaktigheter i detta stora bokverk, som vi har påpekat då och då här på forumet. Den moderna motsvarigheten till Simmingskölds andra halva av boken, är Boken om glas från Glafo. Där ger Simmingskölds efterföljare på Glafo i Växjö en briljant exposé över glasets kemi, teknik, tillverkning och även en kort historik. Det kan tilläggas att Simmingsköld ger en utförligare redogörelse för opalglasets kemi och teknik - medan man i Boken om glas har tagit bort metoder som inte används i dag längre.

[Rebello]

Några optiska begrepp

Här ovan nämnde jag i fråga om hur det opalvita glaset får sin färg, att ljuset sprids.

Det optiska fenomenet spridning orsakas av små partiklar i det medium där ljuset ska gå fram. Så orsakas t.ex. den röda solen (och aftonhimlen) av att ljuset vid solnedgången har en lång väg att passera genom luftförorenande partiklar i atmosfären. Då sprids det blåa och det gula ljuset åt sidorna, så att endast det röda ljuset når rakt fram till betraktaren av solskivan. Vid större koncentration av partiklar når inget ljus alls fram genom materialet - och vad gäller glas skulle detta senare exempel kunna motsvaras av det opaka glaset. Opakt glas kan vara vitt eller av annan färg.

Begreppen genomsynlig resp. genomskinlig.
Förutom till konstglas används ju opalglas till bruksglas, exempelvis i lampglas och jag vill belysa(!) skillnaden mellan begreppen genomsynlig och genomskinlig. Opalglaset är inte genomsynligt, ty i bilden här kan man inte se glödlampan genom opalglaset - glödlampan är dold och syns inte. Men opalglaset är genomskinligt - lampljuset skiner genom opalgaset som sprider det ut i rummet - här från en av lampetterna i mitt badrum. De är enligt harley designade av Sigvard Bernadotte för IFÖ.

[annestig]

Vågar inget säga !

Du lägger verkligen ned energi o möda, för att få oss "andra" att förstå

o det ska du verkligen ha en eloge för Rebello.

Och de som är verkligt intresserade med att förstå skillnaderna mellan opalglas, opalinglas (du har lärt en i alla fall ) Ytligt i alla fall, mina ljusstakar är inte halvtgenom

skinliga,det är mkt glas, o det är opal o inte opalinglas, sedan skillnaderna rent kemiskt
kan jag nog plugga in, du har bemödat dig att förklara, så lätt det går.

Men när du börjar med benglas, flussglas o skillnaderna då känner jag,

att det här är på ngr nivåer högre, så jag hoppas din bok, vilket den förmodligen gör,
vänder sig till de nivåerna.

Men jag är tacksam för det jag nu kan o inte kunde före,

opalinglaset, som förra tråden började med,om du tar bort ca 20 procent av det vita, skulle gemene man skulle nog hur som helst tro, att glaset hade "glassjuka" eller ngt "fel".
Så lite kan vi om sådant, o då tror jag bestämt att jag talar om de allra flesta




Men kära Rebello, jag vill avsluta med en gissning på din skål, få se vad jag lärt. Jag tror
det är en opalskål, grundat på den tjocka vita färgen , varför ljuset lyser igenom på själva skålen, så pass tror jag kan bero på att glaset är ju tunnare där, men jag tycker utifrån det jag lärt?? att den borde skina igenom mer om det är opalinglas

Nu ska jag sluta göra bort mig, men tack o lycka till

[Rebello]

Utvecklingen från opakt glas till vitt glas och klarglas

Opalglaset är ju en form av vitt glas.
Ibland talar man om "vitt glas" men menar då det som egentligen skall benämnas "klarglas"!

Klarglas. I Boken om glas, utgiven 2005 av Glasforskningsinstitutet (Glafo) i Växjö, definierar man helt kort att klarglas = glas som inte har någon färg.

Detta kan verka trivialt, men det har under glasets flertusenåriga historia inte varit så lätt att åstadkomma klarglas! Man klarade inte av att helt och hållet avfärga glaset från de färgande komponenter som naturligt ingick i råvarorna och själva smältprocessen behövde också utvecklas.

Man lyckades inte få fram klarglas förrän på 1900-talet skriver Carl Hermelin och Elsebeth Welander i Glasboken - historia, teknik och form; utgiven 1980. Vidare anger dessa författare, att man till en början, i glasets allra tidigaste historiska tid, fick fram ett ogenomskinligt, opakt glas i olikfärgade nyanser. På andra århundradet e Kr lyckades man smälta ett halvgenomskinligt och någorlunda ofärgat glas. Det venetianska glaset Christallo från 1300-talet var med nutida mått fortfarande orent och av en färgton i grå nyans.

[Rebello]

- - -
Men när du börjar med benglas, flussglas o skillnaderna då känner jag,
att det här är på ngr nivåer högre, så jag hoppas din bok, vilket den förmodligen gör,
vänder sig till de nivåerna.
- - -
Men kära Rebello, jag vill avsluta med en gissning på din skål, få se vad jag lärt.

Jag tror det är en opalskål, grundat på den tjocka vita färgen, varför ljuset lyser igenom på själva skålen, så pass tror jag kan bero på att glaset är ju tunnare där, men jag tycker utifrån det jag lärt?? att den borde skina igenom mer om det är opalinglas

Nu ska jag sluta göra bort mig, men tack o lycka till

Nej,inte gör du bort dig! Du har säkert rätt i att min skål inte är något bra exempel på opalin. Vi bestämmer härmed att den helt enkelt bör kallas ett opalglas.

Jag visar här nedan ett bättre exempel på opalin: P 524/31 formgiven av Arthur Percy på Gullaskruvs glasbruk. Jag visade bilden när vi diskuterade den vasen här på Lars Kallins tråd: http://precisensan.com/antikforum/sh...ighlight=Percy .

När det gäller svårigheterna att ta till sig begreppen benglas, flussglas och kemin omkring dem - samt de optiskt fysikaliska begreppen. Jag har tagit med dessa begrepp här - att ha som en forumets faktabank att söka sig till med sökmotorn. Det råder nämligen ibland en total förvirring omkring dessa ganska svåra begrepp här på forumet.

Om man vill komma undan dessa svårigheter, så kan man helt enkelt säga att man har ett opalglas - det täcker in allt. Sedan kan man gå till faktabanken och kolla in detaljerna, om man av förståeliga skäl har glömt dem.

Vad gäller min förhoppningsvis kommande bok, som du har nämnt nu ett par gånger i resonemangen om opalglas. Den boken berör inte sådana här begrepp - vi har ju bl.a. Glafos "Boken om glas" att tillgå därvidlag!

Eftersom du kommer in på det, så förklarar jag härmed, att den bok som jag sliter med, den handlar om något helt annat. Nämligen om min far, glasblåsarmästaren och formgivaren Knut Bergqvist, och hans roll i utvecklingen av det svenska konstglaset. Dessutom finns där några hittills opublicerade avsnitt från hans egna anteckningar: om hans år vid glasbruken Kosta (från 1880-talet), vid White Mills i Pennsylvania (1902/03) och vid Orrefors (fram till graalens första år 1916 och 1917).

[på femte våningen]

Vill bara stämma in i Annestigs lovord. Tack Rebello!

M.v.h.

[Rebello]

Opalglas av Karl Lagerfeld

Ett nytt hopp om ökad försäljning för Orrefors Kosta Boda har visats upp: en servis av Karl Lagerfeld - med några vita glas - alltså opal. Klicka på bilden så blir den större: http://www.barometern.se/nyheter/nyb...cleimage-popup

"MallanBrallan" kommenterar: "Dricka i lampskärmar. Varför har man inte kommit på det tidigare? "

Karl Lagerfeld himself: http://www.orrefors.com/karllagerfeld

[Rebello]

På eikeis tråd "Underbar vas men någon som vet vad det är?" ställde eikei följande fråga: "När-var-hur var det populärt med opalglas/benglas/opalin? Var det speciellt populärt under en viss tid och hur är det idag, använder man sig av denna teknik fortfarande?"

Det är inte så lätt att hitta opalglas ute på nätet - förutom belysningsglas - men jag kom på att det hänger en liten glasängel under vår stora cyrénbuske - året runt allt sedan sommaren 2008. Den är från Magnor Glassverk och man har använt opalglas i underfånget.

[simco]

Tusen Tack för dina glasskolor, Rebello!
Det är verkligen beundransvärt och uppskattat att du tar dig tid att förklara tekniken bakom de olika
termerna, för oss som inte är så bevandrade i glaset och dess egenskaper.

En eloge till Dig!

[Rebello]

Ytterligare ett prydnadsglas med opal

I går visade Wanja på avdelningen Konstglas ett exempel på glas med ett lager av opalglas: Vit vas med svartkantade fönster i klarglas. Det ska bli intressant att se om Hirvi kan lista ut "hur dom fått till denna fönstervas tekniskt sett"!
Och vem är formgivaren och när gjordes den?

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?29090-Vit-vas-med-svartkantade-fönster-i-klarglas-60-talsstil

[Rebello]

Opalin av Eva Englund på Pukeberg

I det SVT-program Antikrundan från 2011 - 02 -03 som visas i repriser i SVT denna veckan - där visar man i inledningen några glas i opalin som Eva Englund formgav på Pukeberg. Jfr # 147 här http://precisensan.com/antikforum/sh...365#post185365 .

[LasseC]

Ett nytt hopp om ökad försäljning för Orrefors Kosta Boda har visats upp: en servis av Karl Lagerfeld - med några vita glas - alltså opal. Klicka på bilden så blir den större: http://www.barometern.se/nyheter/nyb...cleimage-popup

"MallanBrallan" kommenterar: "Dricka i lampskärmar. Varför har man inte kommit på det tidigare? "

Karl Lagerfeld himself: http://www.orrefors.com/karllagerfeld

Jag såg dem i utställningshallen häromdagen. Vet inte riktigt vad jag skall tycka. Ett väldigt smalt ben tyckte inte det passade in på kupan. Sen tyckte jag att foten var stor och klumpig men nu såg jag att det var en glasplatta som glaset stod på.
Vi får se vad folk tycker.
DG

[Lars M]

önos

En glasburk i opalglas som vi haft sylt av svarta vinbär i - enligt recept av Hiram - kom fram. http://www.senioren.se/leva-uppleva/...vinbarssylt-2/ Ursprungligen vill jag minnas att den innehöll apelsinmarmelad när man köpte en sådan burk? Dekoren med stadsbild och flera fartyg kan också hamna bland Kims i liten skala. Är det Stockholm eller från kontinenten? Men var är burken tillverkad? Mer om ÖNOS här http://www.onos.se/om-onos/

[yvobra]

opalglas

Den kommer från amerikanska Anchor Hocking.